På startsidan finns en del förklaringar som är viktiga för helhetsperspektivet.
Är det lönsamt för skogsägaren att gallra?
Intäkten från gallring kommer ju tidigare i omloppsperioden än vad slutavverkningspengarna gör men det virke som avverkas i gallring är mindre värt per kubikmeter än slutavverkningsvirket och gallringsvirket är väsentligt dyrare att avverka och köra ut. Ska man få ett bra netto i en tidig förstagallring så måste man därför ta ut ett högt volymuttag eller gå mot högallring så att man får en grövre medelstam. Gallringsförsöken visar att få men hårda gallringar ger i stort sett lika bra (eller t o m bättre) utfall i produktion och ekonomi som om man gallrar mer försiktigt men oftare. I alla fall när det gäller gran.
Intäkternas nuvärde
Utöver virkesvärde och avverkningskostnad finns ytterligare en faktor att ta hänsyn till: När i tiden man får pengarna? På grund av inflationen är en tusenlapp från en gallring idag vid 32 års beståndsålder mer värd än en tusenlapp från slutavverkningen vid 71 års beståndsålder. Så frågan är då om det högre värdet vid slutavverkning av ett ogallrat bestånd (se Myt 4 – Gallring ger högre inkomst vid slutavverkning) kan kompenseras med att man vid gallring kan få ut pengar tidigare i omloppscykeln?
Gallring ger högre nuvärden
SLU har med hjälp av beräkningsprogram och 2,5% räntesats räknat om framtida intäkter (och kostnader) till ett nuvärde. I beräkningarna har använts faktiska försöksresultat för huvudparten av omloppstiden. I de här uträkningarna kan man se att alla de gallrade bestånden i granförsöken får ett högre nuvärde än den ogallrade referensen. Mellan 23-29% högre. Såväl flera försiktiga gallringar eller få starka ger högre nuvärde än ogallrat. Högst nuvärde ger försöksledet med två starka gallringar (den första med ca 45% uttag).
Tallförsöken ger samma resultat men inte lika tydligt. Här ger de gallrade ytorna mellan 10-20% högre nuvärden.
Gallring ger mer pengar - i granbestånd
Om man inte nuvärdesberäknar intäkterna (och kostnaderna) utan sätter 0% i räntesats. D v s att 1000 kr vid slutavverkning om 39 år värderas lika högt som 1000 kr från en gallring idag så kan man jämföra på ett annat sätt. SLU har valt att dela den samlade intäkten under omloppsperioden med antal år. I det här fallet antalet år från första gallringsingreppet år 32 till slutavverkning år 71 (39 år). Det här visar hur mycket den faktiska summan pengar blir per år i de olika skötselalternativen. Även här ger de granbestånd som gallrats med flera svaga eller 1-2 starka gallringar bättre ”kassaflöde” än den ogallrade ytan. Den ogallrade granytan gav i pengar totalt 252 000 kr/ha i netto varav allt ramlade ut vid slutavverkningen (738 m3 á 341 kr). Den ytan som gav mest pengar i kronor och ören räknat var den där det utförts två starkare gallringar (den första ca 45 % uttag). Totalt 270 000 kr under omloppsperioden fördelat på 230 000 kr från slutavverkningen (573 m3 á 401 kr) och 40 000 kr från gallringarna (238 m3 á 168 kr).
När det gäller tallbeståndens kassaflöde så ger inget av de gallrade försöksleden mer pengar i fickan än det ogallrade. Det kan till viss del förklaras med att tallen självgallrar mindre än granen och att mer av tillväxten faller ut som gagnvirke när den ogallrade ytan slutavverkas. I försöksledet med tre svaga gallringar är skillnaden ganska liten mot det ogallrade men skillnaden blir större med hårdare gallringar.
Kortare omloppstid för ogallrat?
Ytterligare en faktor som borde påverka kalkylen är att ett ogallrat bestånd kan (och bör) slutavverkas tidigare än bestånd som gallrats. Speciellt granbestånd som enligt försöken självgallrar mer än tallbestånden. Det kan handla om mer än tio års tidigare slutavverkningstidpunkt vilket givetvis påverkar nuvärdesberäkningen positivt till det ogallrades fördel. Dessutom så har ju den ytan redan ett 10-årigt nytt bestånd under tillväxt vid tidpunkten för de gallrade ytornas slutavverkning och värdet av det bör också vägas in i totalkalkylen om det ska bli rättvist.
Slutsats:
Låggallrade granbestånd med flera svaga eller få starka uttag ger mer pengar i plånboken totalt sett. Det gäller egentligen både gran och tall om man tar hänsyn till intäkternas nuvärde. Om man bara ser till beloppen så ger gallrade granbestånd mer pengar än det ogallrade över en omloppsperiod men det gäller inte för tallbestånd. Om man tidigarelägger slutavverkningstidpunkten för ogallrade bestånd och även tar med värdet av att ha en ny växande skog på gång vid tidpunkten för gallringsbeståndens slutavverknig. Ja då blir det i stort sett ingen skillnad i lönsamhet mellan gallrat och ogallrat.
Myt 1 – Gallring ökar tillväxten
Myt 2 – Gallring ger större (grövre) träd
Myt 3 – Gallring ger livskraftigare bestånd
Myt 4 – Gallring ger högre inkomst vid slutavverkning
Myt 5 – Täta bestånd behöver gallras
Myt 7 – Trädens rumsliga fördelning efter gallring är viktig
Myt 8 – Höggallring minskar produktionen
Och här kommer du tillbaka till startsidan: Åtta myter om gallring
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Senast redigerad av Torbjörn Johnsen ons 31 jan 2018, 03:07, redigerad totalt 2 gånger.
Kort information om skogsforum.se