Bioenergi

[Niking]

tor 18 jan 2018, 10:28#492335 Ja, förutsatt att det blir vettiga priser på bioenergin. Det är ju onödigt att i praktiken skänka bort bioenergin, vilket blir fallet om nettot blir försumbart.
/Niklas

/Niklas

[Älgfoderodlare]

tor 18 jan 2018, 11:06#492338

Ja, förutsatt att det blir vettiga priser på bioenergin. Det är ju onödigt att i praktiken skänka bort bioenergin, vilket blir fallet om nettot blir försumbart.
/Niklas

Återstår väl att se hur efterfrågan o prisutvecklingen blir. Det du röjer bort o så gott som skänker bort vid förstagallring idag, ger väl lika dålig eko. tillskott. Detta är framtiden o mycket beror ju på hur man vill delta för att förändra den ! Att kanske inte bara se till den egna maximala värdeeffekten. Det är ju trots allt ett problem vi alla har varit med om att skapa gemensamt. Vi betalar ju så att säga tillbaka till naturen nu istället !

[Niking]

tor 18 jan 2018, 11:23#492340 Sedan kan det ju också bli så att massavedspriset höjs en del om det blir fart på bioenergin. Ty högre massavedspris är ju alltid intressant.
/Niklas

/Niklas

[jannee]

tor 18 jan 2018, 11:28#492342 Stiger bara elpriserna tillräckligt kommer varje kommun med självaktning att bygga värmekraftverk. Alla kommer inte att kunna eldas med sopor (någon måtta få det allt vara på eländet med utländska sopor). På sikt kommer efterfrågan förhoppningsvis på biobränsle att stiga, men som vanligt är det alltid råvaruproducenten som får minst andel av kakan.
Till syvende och sist är det regeringen som avgör om vi ska få något betalt för groten.
Beskatta värmekraftverken som eldar med utländska sopor. Först miljöavgift därefter energiskatt för att avsluta allt med 25 % moms på hela summan.
Med ovan vill jag ha fram att det ska bli kostnadsneutralt för värmekraftverken när de inhandlar råvara, som det nu är får de BETALT för att ta emot den utländska skiten

[Torbjörn Johnsen]

tor 18 jan 2018, 11:47#492345 Svebio (Svenska Bioenergiföreningen) sammanfattar gårdagens beslut i EU-parlamentet:

– De som arbetar med bioenergi från skogsbruket kan känna sig lite lugnare. Men de som vill producera biobränslen från åkermark motarbetas. Så kan man sammanfatta resultatet för vår bransch av omröstningen i EU-parlamentet på tisdagen om ett nytt Förnybartdirektiv. Men inget är klart förrän allt är klart, och först efter att man genomfört förhandlingar mellan parlamentet, rådet och kommissionen vet vi slutresultatet. Vi kan fortfarande påverka för att utnyttja bioenergins potential optimalt i Europa. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio, i en kommentar.

Läs hela pressmeddelandet här

[Älgfoderodlare]

tor 18 jan 2018, 12:50#492350

Nu tror jag inte på att kvarlämnade piskande björkar skulle ge någon högre virkeskvalitet i slutavverkningen...
/Niklas

Stamkvistade Björkar får högre virkeskvalite ! De växer dessutom fortare och då minskar ju risken för skador på övriga träd. Men det som är vitsen är väl att fler träd växer under längre tid, binder mer CO2 och kan dessutom användas som biomassa vid energiframställning. Andra vinster som ökad mängd lövinslag i våra skogar, gynnar både fågel, insekts o djurlivet. Många lövträd har ett högre energiinnehåll än vad Gran o Tall har. Tätare mer "naturligare" skogar, skulle förmodligen också tysta naturskyddssidan lite mer än som läget är idag.

[Niking]

tor 18 jan 2018, 12:57#492353 Björken är granens moder, inte dess elakt piskande lillasyster!

När björken höjdmässigt kommer förbi granen får du piskning. Det kan du aldrig snacka bort.

Förväxande björk typ Kronobergsmetoden är ju en helt annan femma. Men då gäller det att minimera toppskador på granen den dag som de förväxande björkarna tas ner.
/Niklas

/Niklas

[Älgfoderodlare]

tor 18 jan 2018, 13:06#492354

Björken är granens moder, inte dess elakt piskande lillasyster!

När björken höjdmässigt kommer förbi granen får du piskning. Det kan du aldrig snacka bort.

Förväxande björk typ Kronobergsmetoden är ju en helt annan femma. Men då gäller det att minimera toppskador på granen den dag som de förväxande björkarna tas ner.
/Niklas

Med stamkvistningen finns ju inte de grövre nedre kvistarna kvar. De mjukare kvistarna längre upp gör mindre skada. Det krävs ju som oftast också mindre fällstråk som gör det lättare att planera fällning.

[Niking]

tor 18 jan 2018, 13:13#492355

Björken är granens moder, inte dess elakt piskande lillasyster!

När björken höjdmässigt kommer förbi granen får du piskning. Det kan du aldrig snacka bort.

Förväxande björk typ Kronobergsmetoden är ju en helt annan femma. Men då gäller det att minimera toppskador på granen den dag som de förväxande björkarna tas ner.
/Niklas

Med stamkvistningen finns ju inte de grövre nedre kvistarna kvar. De mjukare kvistarna längre upp gör mindre skada. Det krävs ju som oftast också mindre fällstråk som gör det lättare att planera fällning.

Tvärt om, skulle jag vilja säga. Piskning uppstår på grund av klena böjliga lövstammar, som vajar fram och tillbaka i vinden.

Med grövre stammar så slutar träden att vaja i blåsten och därmed försvinner också piskningen.

Att däremot stamkvista förväxande björk, för att ge utrymme till undervisande gran, tror jag mer på. Men förväxande björk piskar ju inte i någon nämnvärd omfattning.
/Niklas

/Niklas

[Älgfoderodlare]

tor 18 jan 2018, 13:30#492356 Med Björkens kortare omloppstider, ger ju det möjlighet till större uttag av både energiskog men också kvalitativt bättre Björksågvirke. En av stamkvistningens största effekter som jag ser, är ju att diam. tillväxten ökar under kvistningen. Detta ger ju de stabilare stammar du hänvisar till. Dessutom gunnar ju det tillväxten på granan i dubbel bemärkelse, både via ökat ljusinsläpp men också via symbiosen. Och täta stamkvistade bestånd av Gran under en lövskärm växer mycket bra. För nu handlar det ju om att skapa ett ökat uttag av biomassa i denna tråd. Inte den förhärskande skogsbruksmodell för maximerad tillväxt / träd. Utan hur ökar man mängden biomassa OCH samtidigt kan få ett slutavverkningsfärdigt bestånd i slutändan. Och ändå bidra i klimatomställningen på samma marker !

[Niking]

tor 18 jan 2018, 14:36#492363 Bra att du tydliggjorde lövskärm och inte underväxande björkslanor... De senare måste röjas bort i tid, om vi ska undvika piskning.
/Niklas

/Niklas

[Älgfoderodlare]

tor 18 jan 2018, 14:45#492365

Bra att du tydliggjorde lövskärm och inte underväxande björkslanor... De senare måste röjas bort i tid, om vi ska undvika piskning.
/Niklas

Det är ju främst i etableringsfasen av en ny ungskog, som hjälpen att snabba på Björkens tillväxt är som viktigast. Som pionjärträd är den som oftast först. Stamkvistar man den o får en skärm, blir effekten som jag beskrivit ovan. När väl sen Björken är utgallrad om man har en sluten barrskog, då ser man ju knappt till något löv. Så det här är ju som att växelodla fast samtidigt. Först Björken till mogen avverkning. Och därefter kommer barrträden som man sköter efter eget tycke. Kräver en annan sorts skogsvård till att börja med. Men slutprodukten o värdeutvecklingen tror jag inte blir sämre.

[Niking]

tor 18 jan 2018, 15:31#492368 Fast ofta markbereder och planterar vi först, så att granen i praktiken blir pionjärerträdet och björken sekundärträdet. Då blir det svårt att släppa upp björken utan piskningsskador.

Å att först markbereda, så att vi får ett ordentligt lövupplag och ett antal år senare plantera underväxande gran, tror jag nog att Skogsstyrelsen har en del synpunkter på.
/Niklas

/Niklas

[jannee]

tor 18 jan 2018, 15:53#492370 Å att först markbereda, så att vi får ett ordentligt lövupplag och ett antal år senare plantera underväxande gran, tror jag nog att Skogsstyrelsen har en del synpunkter på.
/Niklas[/quote]
Många som gjort så och visst finns det minst 2 000 A stammar efter 3 år och det är vad skogsstyrelsen kräver.
De planterar över huvud taget inget alls utan hoppas på att naturen själv gör jobbet.
Många Gudrunhyggen som blev sådana ytor.

[Älgfoderodlare]

tor 18 jan 2018, 16:21#492372

Fast ofta markbereder och planterar vi först, så att granen i praktiken blir pionjärerträdet och björken sekundärträdet. Då blir det svårt att släppa upp björken utan piskningsskador.

Å att först markbereda, så att vi får ett ordentligt lövupplag och ett antal år senare plantera underväxande gran, tror jag nog att Skogsstyrelsen har en del synpunkter på.
/Niklas

Du pratar fortfarande nutid Niklas. Jag om en framtid. Det som gynnar vissa saker idag, kan ha en annan verklighet imorgon.