Gallring

[Mangan]

sön 10 dec 2017, 23:36#485179

Jag skulle i vart fall vilja ha ett scenario där skogen sköts med utgångspunkt att öka stormsäkerheten i skogen (med vad som är känt i dag) och hur dessa hänsyn påverkar det ekonomiska utfallet.

Ju oftare man gallrar, desto större risk för stormskador, enligt de försök som gjorts.

Självvald väg i egen skog

[Torbjörn Johnsen]

sön 10 dec 2017, 23:52#485184

Lite synd att han blandar mellan att mäta.utfallet i volym totalt, volym gagnvirke och total intäkt. Men intressant i alla fall, undrar om det blir diskussion eller bara huvudet i sanden och kör på!

Det som borde vara mest intressant är ju gagnvirkesvolymen. Det är ju den man kan få betalt för som skogsägare. Sen kan ju den där volymen vara olika dyr att få fram beroende på när man avverkar och hur man får fram den. Genom eget arbete som man inte räknar timpenning för eller genom inlejd kapacitet som "kostar lika mycket som det smakar". Att räkna och simulera ekonomiskt utfall kan ju vara intressant för att se hur olika gallringsprogam slår under givna förutsättningar. Men där finns givetvis mycket osäkerhet och många felkällor. Det finns några rejäla "disclaimers" eller brasklappar i inledningen av den här tråden och Urban Nilsson sa att han själv gallrar (obs inte självgallrar ). Det finns så många faktorer som påverkar och många av dem vet vi inget om. T ex framtida virkespriser eller framtida värdering av virkeskvalité. Eller när nästa Gudrun kommer.

Hursomhelst då är det intressant att diskutera.

[Torleif]

mån 11 dec 2017, 00:46#485190 Det skulle vara ännu intressantare om man kunde få ett mått på den verkliga nettovirkesvolymen av fullgott byggnads- och snickerivirke efter sågning och sortering........
Modernt skött skog kan ha hur mycket stockvolym som helst men en allt större del av sågvirket duger knappt ens till betongformar.

[Traktordave]

tis 12 dec 2017, 21:38#485490

Lite synd att han blandar mellan att mäta.utfallet i volym totalt, volym gagnvirke och total intäkt. Men intressant i alla fall, undrar om det blir diskussion eller bara huvudet i sanden och kör på!

Det som borde vara mest intressant är ju gagnvirkesvolymen. Det är ju den man kan få betalt för som skogsägare. Sen kan ju den där volymen vara olika dyr att få fram beroende på när man avverkar och hur man får fram den. Genom eget arbete som man inte räknar timpenning för eller genom inlejd kapacitet som "kostar lika mycket som det smakar". Att räkna och simulera ekonomiskt utfall kan ju vara intressant för att se hur olika gallringsprogam slår under givna förutsättningar. Men där finns givetvis mycket osäkerhet och många felkällor. Det finns några rejäla "disclaimers" eller brasklappar i inledningen av den här tråden och Urban Nilsson sa att han själv gallrar (obs inte självgallrar ). Det finns så många faktorer som påverkar och många av dem vet vi inget om. T ex framtida virkespriser eller framtida värdering av virkeskvalité. Eller när nästa Gudrun kommer.

Hursomhelst då är det intressant att diskutera.

Läser man forskningens avfärdande av "myterna" är det, som jag läser det, svårt att hitta ngt motiv till gallring. Sedan är forskning en sak och tillämpning av den lite annan förstås.
Men lite förvånad att den som drar slutsatserna, Urban Nilsson, själv gallrar. Skulle vara intressant att höra varför. Som sagt svårt att hitta motiv utifrån deras slutsatser, och därför vore det kul med hans kommentar.

[Andreas99]

tis 12 dec 2017, 23:54#485512

Lite synd att han blandar mellan att mäta.utfallet i volym totalt, volym gagnvirke och total intäkt. Men intressant i alla fall, undrar om det blir diskussion eller bara huvudet i sanden och kör på!

Det som borde vara mest intressant är ju gagnvirkesvolymen. Det är ju den man kan få betalt för som skogsägare. Sen kan ju den där volymen vara olika dyr att få fram beroende på när man avverkar och hur man får fram den. Genom eget arbete som man inte räknar timpenning för eller genom inlejd kapacitet som "kostar lika mycket som det smakar". Att räkna och simulera ekonomiskt utfall kan ju vara intressant för att se hur olika gallringsprogam slår under givna förutsättningar. Men där finns givetvis mycket osäkerhet och många felkällor. Det finns några rejäla "disclaimers" eller brasklappar i inledningen av den här tråden och Urban Nilsson sa att han själv gallrar (obs inte självgallrar ). Det finns så många faktorer som påverkar och många av dem vet vi inget om. T ex framtida virkespriser eller framtida värdering av virkeskvalité. Eller när nästa Gudrun kommer.

Hursomhelst då är det intressant att diskutera.

Läser man forskningens avfärdande av "myterna" är det, som jag läser det, svårt att hitta ngt motiv till gallring. Sedan är forskning en sak och tillämpning av den lite annan förstås.
Men lite förvånad att den som drar slutsatserna, Urban Nilsson, själv gallrar. Skulle vara intressant att höra varför. Som sagt svårt att hitta motiv utifrån deras slutsatser, och därför vore det kul med hans kommentar.

"Myt 4 och myt 6" tycker jag inte de ska kalla myter. Där går det säkert att vrida och vända på siffrorna så att det visar det man vill att det ska visa. Tycker inte ens att forskan visar på något klart och tydligt sätt att det inte skulle vara ekonomiskt rätt att gallra.

[Torbjörn Johnsen]

ons 13 dec 2017, 00:14#485517 Det finns nog lika många skäl till att gallra som att låta bli. Även för en forskare:
-Det ser trevligare ut. Hur många skogsägare vill inte hellre ha en pelarsal än en ogenomtränglig djungel?

-Man får (förhoppningsvis) ut lite pengar redan nu. Kanske har man planterat skogen själv och kan "redan" gå och gallra den och få ut det första virket. Den känslomässiga tillfredsställelsen över ett fint bestånd väger tungt i vågskålen.

-Massaindustrin behöver virke! Kanske viktigaste skälet? En "armada" av virkesköpare har alla samma mål: köpa massaved till industrin. Utan gallringsvirket skulle åtskilliga bruk få bomma igen eller importera.

-Man spräcker alla företagsekonomiska kalkyler genom att inte räkna kostnad för sin egen arbetstid när man gallrar. Man kanske inte ens räknar med de verkliga kostnaderna för ev maskiner man använder. De kanske redan är betalda med "andra pengar"? Det är inte förbjudet att ha en dyr hobby som någon skogsägare uttryckte saken:-) Alla pengar som kommer in av eget arbete är "hårda" pengar in i skogsägandet, Pengar att leva på får man jobba ihop i ett annat yrke.

osv

[Andreas99]

ons 13 dec 2017, 08:24#485539

Det finns nog lika många skäl till att gallra som att låta bli. Även för en forskare:
-Det ser trevligare ut. Hur många skogsägare vill inte hellre ha en pelarsal än en ogenomtränglig djungel?

-Man får (förhoppningsvis) ut lite pengar redan nu. Kanske har man planterat skogen själv och kan "redan" gå och gallra den och få ut det första virket. Den känslomässiga tillfredsställelsen över ett fint bestånd väger tungt i vågskålen.

-Massaindustrin behöver virke! Kanske viktigaste skälet? En "armada" av virkesköpare har alla samma mål: köpa massaved till industrin. Utan gallringsvirket skulle åtskilliga bruk få bomma igen eller importera.

-Man spräcker alla företagsekonomiska kalkyler genom att inte räkna kostnad för sin egen arbetstid när man gallrar. Man kanske inte ens räknar med de verkliga kostnaderna för ev maskiner man använder. De kanske redan är betalda med "andra pengar"? Det är inte förbjudet att ha en dyr hobby som någon skogsägare uttryckte saken:-) Alla pengar som kommer in av eget arbete är "hårda" pengar in i skogsägandet, Pengar att leva på får man jobba ihop i ett annat yrke.

osv

Vad blev slutsatsen av myt 6? Jag får det till att man tjänar på att gallra och framförallt om man räknar på nuvärdet? Helst två hårda gallringar i granbestånd. Eller vad tolkar jag fel i den slutsatsen?

[Torbjörn Johnsen]

ons 13 dec 2017, 08:28#485541

Vad blev slutsatsen av myt 6? Jag får det till att man tjänar på att gallra och framförallt om man räknar på nuvärdet? Helst två hårda gallringar i granbestånd. Eller vad tolkar jag fel i den slutsatsen?

Ja, i granskog är det lönsamt att gallra enligt SLU. Det blir mer gagnvirke och högre nuvärden. I tallbestånd gör det ingen direkt skillnad. Varken i gagnvirkesvolym eller nuvärden.

[halvproffs]

ons 13 dec 2017, 09:19#485550 En del gör ingenting, varken röjer eller gallrar. Andra gallrar efter grundytor men dom flesta gallrar nog efter eget tycke och det är ju det som är bra att vi får en stor variation i skogen. Allt handlar inte om kronor och skogskubikmetrar. Jag vill ju skapa ett bestånd som jag tror blir fin skog i framtiden trots diverse myter.
Mellanskog har nyligen 1:a gallrat ett bestånd som varit helt oröjt tills gallringen skulle ske. Ca 30årig talldominerad mark som jag skulle tro att uttaget är nog minst 50% och ändå står det ganska tätt. I mina ögon har det blivit en vacker gallring med fint bestånd av kommande kvalitetstall på gång.
Har för första gången på många år gått där nu för det har varit nästan ogenomtränglig skog.

Det som inte kan lagas med silvertejp är inte värt att lagas

[halvproffs]

ons 13 dec 2017, 11:28#485572 I detta fall som jag beskrivit kan knappast gallringsmallarna ha överskattat verkligheten. Vid nästa kontakt med inspektorn ska jag fråga om dom tagit GY. Och hur det stämt i detta fall.

Det som inte kan lagas med silvertejp är inte värt att lagas

[Älgfoderodlare]

mån 08 jan 2018, 13:57#490562

Jag är inte riktigt med på varför gallring skulle minska risken för framtida avverkningsförbud. Tänker att en röjd granskog, som man inte gallrar blir väldigt tät, med lite annan växtlighet och väldigt lite känsla av "skog" som gemene man tänker sig skog. Därmed borde skog som inte gallras kunna ge mindre risk för avverkningsförbud?

Alternativa skötselmetoder som att hålla borta all död ved, stamkvista etc. Gör skogar både gångvänliga o med mindre skäl att konfiskera på grund av enbart Soc.-värden. Att det sen kan vara skäl att överhålla den något för att uppnå optimal volym / ha innan slutavverkning, får ju läggas på minussidan. Men den ökade tot. volymen / areal innan slutavverkning, kan ge en betydande skillnad i netto. Samt att man då även haft mindre kostnader för extern gallring etc., som inte skall dras från nettot.. Stormfastheten kan göra att mindre avgångar bibehåller volymen till slutaavrkning. Och hur skall vi som markägare överhuvudtaget få upp betalningsnivåerna för det vi producerar i dessa dagar, med en allt mer stigande efterfrågan. Om vi inte själva minskar på utbudet ? De allra flesta länder vill väl vara med o slåss om kakan. Så om ett land inte kan tillfredställa sin industri, men ändå vara med på banan. Så återstår import. Andra länder kan då svara med att INTE exprtera till ett sådant land, för att hoppas få egna större marknadsandelar. Återstår för inköpare i det första landet, för att vidmakthålla sin koncurrenskraft, att skaffa råvara på den inhemska marknaden. Men att den då kan bli något dyrare. Men svensk massa o sågverksindustri går så bra att de har råd att betala. Men varför göra det, när svenska skogsägare så gott som skänker dem råvaran via gallring? Minskade vi på gallringsakten, insåg värdet av högre slutavverkningsvolymer / areal som bättre egen inkomst. Då skulle förmodligen priserna börja öka mer än de gör idag. Svenskt skogsbruk för den enskilde skulle börja bli mer lönsamt. Man skulle behöva avverka mindre för att tjäna lika = med att marknadskrafterna skulle upprätthålla prisnivåerna enligt principen utbud / efterfrågan. Så tänker jag o gallrar minimalt o kontinuerligt, utan att lämna något som skulle kunna attrahera en naturmupp.

[ulf 1]

mån 08 jan 2018, 17:18#490583 varför tror alla småskuttar (99% av alla 330 tusen skogsägare) att dom ska bedriva skogsbruk som sveaskog, holmen och bergvik... mycket märkligt, då just dessa bolag har tomt i sina lador och nu febrilt jagar er arvingar till kloka skogsägare som förstod hur skogar skulle skötas....men varför tror ni att ni inte kan sköta era skogar själva... och varför lyssnar ni och tar goda råd från bil och dammsugarförsäljarna i skogsindustrin som vill ha in er i kalhyggesidiotins dödsspiral.... 700 av sveriges skogsägare äger mer än tusen hektar, 3000 mer än 500 hektar alla ni andra kan lägga av att leka storföretagare och skaffa er ett jobb eller förädla era träd själva, ni blir bara grundlurade där ute i verkligheten....lek med några i er egen kategori eller bli blåsta..svårare är det inte...

[Niking]

mån 08 jan 2018, 17:26#490585 Vi skogsägare tar goda råd från virkesköpare, just för att det är goda råd som genererar pengar och säkerställer rådigheten över egen skog.

Skulle vi skogsägare istället ta råd från SNF, Skydda skogen eller Svammel-Ulf, så skulle det bara leda till nyckelbiotop och avverkningsförbud, således inga pengar och ingen rådighet kvar över huvud taget! 😡
/Niklas

/Niklas

[ulf 1]

mån 08 jan 2018, 18:07#490589 men niklas.... menar du att de råd du får är riktiga, vi lever numer på den upplysta sidan historien och noterar 2018 .. vill vi så kan vi skaffa de kunskaper som står närmast sanningen, och där är väl inte gallring den boost som virkesköparna säger... " nu ska du få se hur det börjar växa så det knakar" säger man utan minsta ryckning i örsnibben (för man tror ju på vad man säger) det gör alla "försäljare, det är förresten konstigt att man utbildar sig till det finaste man kan bli i skogsakademiska världen (jägmästare) och sen blir "försäljare" åt skogsindustrin... högst märkligt... nä när det gäller gallring så är det hittepå grejer från en industri efter att man "lurat" människor att förstöra sina skogar för 20-30 och 40 år sen... lurat är förresten fel ord när jag tänker på det, man trodde ju faktiskt det här fram till för ett decennium sen... men idag... nä va.. ta nu tag i era egendomar, det kommer bättre tider, och vi som förstår det här med skogsbruk satsar givetvis på kvalitet, visst, ingen frågar efter det idag, men om 10-15 år är alla klentimmersågar gamla och trötta och de som överlevt sågar bara från skogar som får vara skogar, annars vill ingen ha bräderna givetvis, jag brukar få rätt när jag kollar kristallkulan ...och då din skog växer dubbelt upp mot vad det står i skogsbruksplanen så blir det inte så svårt att få lönsamhet .... bara att lära och läsa och varför inte en tur till lybeck till våren... hur var det tennyson skrev i nyårsklockan "Ring in det nya och ring ut det gamla i årets första, skälfvande minut.
Ring lögnens makt från världens gränser ut, och ring in sanningens till oss som famla.
gott nytt skogsår till oss alla..

[Skäribo]

mån 08 jan 2018, 18:31#490595 Då du ulf 1 verkar så klok och rättfram, får jag fråga vad du har för bakgrund och hur mycket skog du äger?