Urban gick igenom åtta olika mer eller mindre vedertagna sanningar om gallring. Sant eller falskt? Jag ska försöka återge huvuddragen här nedan. För enkelhetens skull har jag lagt varje myt i en egen tråd och ni kan från varje sådan tråd enkelt klicka tillbaka hit eller till nästa myt.
Brasklapp 1
Det är viktigt att understryka att nedanstående slutsatser avser hyfsat homogena bestånd av tall eller gran (och Contorta). Slutsatserna kan bli annorlunda om man tittar på bestånd som är dåligt röjda, har förväxande vargar, eller är blandbestånd. Eller om syftet är att producera kvalitétstimmer. Framför allt är röjning A och O oavsett hur man väljer att sköta skogen sen. Med eller rutan gallring!
Brasklapp 2
Provytorna ger troligen ett bättre utgångsläge en vad som är genomsnitt för motsvarande ålder och bonitet i Sveriges skogar. Bestånden är utvalda för att de erbjuder jämna och jämförbara förutsättningar och provytorna är antagligen utlagda i de delar av bestånden som har jämnaste förutsättningarna.
Brasklapp 3 – mycket viktig!
De slutsatser som presenteras här måste vägas samman och det är varje enskild skogsägare som avgör hur man värderar produktion, risk och tidiga intäkter. De flesta skogsägare uppskattar troligen inte utseendet av ogallrade bestånd. Troligen inte andra som vistas i ens skog heller. Men ibland kanske gallringsfritt är ett realistisk alternativ. På samma sätt kan det ibland vara befogat att göra en enda hård gallring. Fast det är nog mer än gambling att ta ut 70% av volymen vid första gallringen i ett granbestånd. Nästa vindpust riskerar att klippa resterande 30%. Dessutom hamnar man sannolikt dessutom i strid mot Skogsvårdslagen då man troligen hamnar under gränsen för vad som anges som lägsta nivå efter gallring i §10. Eller att beståndet t o m blir föremål för återbeskogningsplikt (och slutavverkningsanmälan) enligt §5.1. Här kan du se ett diagram som visar de gränserna.
Slutsatserna baseras på stora försöksserier med totalt 71 block i hela landet. Varje block innehåller ett antal provytor som fått olika gallringsprogram. Olika gallringsformer (hög-, låg-), olika gallringsstyrkor och olika antal gallringar. I ett försöksled har man gjort en senarelagd förstagallring. Gallringsprogrammen har upprepats på samma sätt i alla block. I varje provyte-serie finns en ogallrad referens.
Provytorna är mer eller mindre trädslagsrena och de har haft en optimal etablering. Enskilda provytor kan uppvisa avvikande resultat men sammantaget ger försöken en tydlig bild och den ligger även i linje med tidigare resultat från äldre gallringsförsök. Resultaten är uppdelade för gran resp. tall.
Här kommer alla åtta myterna presenterade. I en tråd för varje:
Kommentera gärna i myt-trådarna.
Myt 1 – Gallring ökar tillväxten
Myt 2 – Gallring ger större (grövre) träd
Myt 3 – Gallring ger livskraftigare bestånd
Myt 4 – Gallring ger högre inkomst vid slutavverkning
Myt 5 – Täta bestånd behöver gallras
Myt 6 – Gallring är lönsamt för skogsägaren
Myt 7 – Trädens rumsliga fördelning efter gallring är viktig
Myt 8 – Höggallring minskar produktionen
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Senast redigerad av Torbjörn Johnsen mån 05 feb 2018, 14:39, redigerad totalt 3 gånger.
Kort information om skogsforum.se