Beståndet var ca 1,6 ha stort och bara 58 år gammalt men höll enligt uppgift en väldigt hög volym. Ämnet knyter an till tidigare trådar och diskussioner vi haft här på forumet om hur man ska hantera snabbväxande gran på höga boniteter. Bla i trådarna om:
Längre omloppstider och ökad beståndsslutenhet för gran
Skogen växer så det knakar - hur ska man hinna gallra?
Självgallring som möjlig metod!?
Gallringsförsök i gran - se hur 25 - 70% uttag slår
Skördaren hade redan huggit klart när jag kom på besök men skotaren, en Gremo 1050F höll på för fullt att köra ut virket. Jag har fått uppgifter från både stiftet som totalstämplade beståndet innan avverkning för att få en uppfattning om volymen och som ett försök med att jämföra totaltaxerad (klavning av alla stammar samt höjdmätning med stickprov) volym med volymen från skördardatorn och slutligen med inmätt volym.
Rotpoststämplingen kom fram till att volymen var 1230 m3sk vilket ger 769 m3sk/ha. Det motsvarar enligt omräkningstabeller 1021 m3fub = 638 m3fub/ha.
Skördardatorn mätte upp 1067 m3fub totalt vilket då ger 667 m3fub/ha. Vad inmätningen kommer fram till återstår att se men jag ska försöka få fram den siffran från stiftet.
Det var enligt både stämplingen och skördaren drygt 1000 stammar/ha (totalt ca 1600 stammar)
Lite beståndshistorik
Beståndet etablerades 1958 och det har gallrats två gånger under 80-talet. Området är torvmark med ett djupt torvlager och svagt sluttande. Omkringliggande terräng sluttar ner mot beståndet så man kan anta att stora delar av området haft mer eller mindre rörligt markvatten vilket kan förklara den goda växtligheten. Gallringarna som utfördes gjordes utan egentliga stickvägar. Vid en av gallringarna lunnades virket enligt uppgift ut med pulka och häst p g a den dåliga bärigheten! Efter sista gallringen fick skogen stå och växa i knappt 30 år och det hade nu börjat självgallra allt mer. En ytterkant mot ett annat bestånd som avverkats blåste ner i etapper och beslutet fattades om att avverka hela beståndet trots att det enbart var 58 år gammalt. När man började planera avverkningen insåg man att det antagligen stod mer virke än vad det verkade och det blev därför intressant att mäta upp volymerna lite extra.
Avverkningen
Skogen avverkades av en Rottne H21:a och det kan ju tyckas vara en riktig smörhuggning men träden stod väldigt tätt och medelstammen var ändå måttlig (0,67 m3fub/träd) i sammanhanget så ”det blev inte så många fub i timmen som man skulle önska…” enligt skördarpiloten. Det blir ju ganska stor skillnad om man t ex jämför med granskogen som Fredrik besökte i västra Värmland där granarna var 40 m höga och stamantalet kanske en tredjedel på samma (eller t o m större) hektarvolym: Fredrik Reuter - Granskog G40+ (Filmer)
Hursomhelst så var det imponerande virkeshögar. Drivor med timmer! Lite färgmärkt klentimmer och en och annan liten massavedsbit. En del av stockarna var ändå påtagligt grova trots den ringa åldern och när man sen gick och tittade på traven kändes det ju inte på något sätt som en för tidig avverkning. Kvalitén på virket var fin. Finkvistigt och jämnväxt med liten avsmalning på stockarna. Anledningen att det blev en del klentimmer var nog det höga stamantalet och att det därmed fanns en del klena (men väldigt långa) stammar.
Skogsskötseldiskussion
Enligt förvaltaren på stiftet så hade det varit svårt att spara beståndet längre då det dels börjat självgallra så allt mer virke skulle gå förlorat på det sättet. Dels så hade det börjat blåsa sönder i en hyggeskant mot angränsande bestånd så risken för mer stormfällning var påtaglig. Dessutom skulle en del av stammarna snart bli för grova för att ge bästa pris för sågtimret. Hur hade det t ex sett ut om beståndet gallrats hårdare eller ytterligare en gång till efter den senaste gallringen som gjordes vid ca 30 års ålder? Hade det då kunnat stå ytterligare 10-15 år och växa ännu mer? Eller hade det istället blivit mer stormskador mot hyggeskanten? Ja, det kan vi ju givetvis inte veta men det är intressant att fundera över. Ur ett rent skogsekonomiskt perspektiv känns det ändå som ett bra alternativ att hålla ett högt förråd och avverka tidigt.
Här ser ni en video från besöket som bättre beskriver hur det såg ut:
Jag lägger in lite bilder från virkeshavet här nedan och återkommer så snart jag fått mer uppgifter om invätta volymer. Det kan ju vara intressant att se hur mycket det skiljer mellan klave, skördare och inmätning vid industrin. Avslutningsvis så får ni gärna höra av er om ni har liknande bestånd och funderingar. Det går aldrig att få för mycket inspiration eller erfarenheter när det gäller skogsskötsel!
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Och sluta stressa.
Kort information om skogsforum.se