Gallring

[Mangan]

sön 22 jun 2008, 10:10#31029

Så du menar att man ska gallra hårdare än mallen?

Nej, jag menar att varje skogsägare har olika förutsättningar, och att skogens skötsel beror på detta.

Det finns inga "skall" när det gäller skogsskötsel. Olika sätt ger olika resultat, och olika resultat passar olika skogsägare.

[Mangan]

sön 22 jun 2008, 10:16#31030

Ja, varför skulle man inte tänka på pengar? De flesta skogsägare vill nog gå back så lite som möjligt.

Vem har sagt nåt om att gå back? Ja har iaf aldrig kört nån som inte givit markägaren posetivt netto.

En markägare har fler kostnader än drivningskostnad, tex kapitalkostnader.
En markägare har även likviditeten att ta hänsyn till.

Om gallringen i sig går plus eller minus behöver inte spela så stor roll. Har man bra likviditet och låg kapitalkostnad kan en svagare gallring vara bättre än en starkare. Och tvärt om.

"Gå back" är alltså om man ser på hela ekonomin, inte just gallringen i sig.

[dag-man]

sön 22 jun 2008, 19:30#31054

Jo, man förlorar en massa ränta eftersom det dröjer 20 år till innan det blir någon intäkt nästa gång.

SVS gallringsmallar passar bäst för dem som inte behöver några pengar, utan bara vill ha en fin skog.

Jo, men vad gör det när man gallrar stenhårt, och så blåser skogen ner sen. Det måste ju bli billigare att vänta 20 år på nästa intäkt och betala ränta, än att behöva hugga vindfällen efter varje litet blåsväder?

Kanske, kanske inte. Det beror på vad man tror om virkespriser om 20 år, räntan fram till dess och hur mycket man behöver pengarna nu.

Jo, men vad gör det om du har otur och hela gallringen blåser ner?
Det kompenserar ju inte värdet om 20 år.

[Ekhagas trädfällning]

tis 15 jul 2008, 21:09#32090 Att gallra hårt i 1:a gallring är dumt och kortsiktigt.

Det är som att vara bonde och föda upp mjölkkor. När kalvarna blivit kvigor slaktar man dem för att få in pengar istället för att låta dem mjölka.
Alltså stax innan korna skall ge de pengar de var tänkta att ge så slaktar man dem för att få en låg men snabb peng.

I skogen gör många så hela tiden.
De markbereder, köper plantor, planterar, hjälpplanterar, behandlar mot snytbaggen, behandlar mot viltskador, röjer: då har man med lätthet lagt ner 10 kr per planta.
Sen väntar man i 15-30 år och hugger ner så många man kan (om man nu gallrar hårt) och får ut 5 kr per planta - som nu blivit träd (0,1 m3fub i medelstam x 50 kr netto i 1:a gallring). Mycket dålig ekonomi. Tanken är ju att så många plantor som möjligt skall stå kvar till slutavverkning utan att skada. Det är ju i slutavverkningen som vi tjänar pengar.

Men visst finns de skogsägare som har en ekonomin och likviditet som gör att de behöver "slakta" sina 1:a gallringar för att få ut lite pengar. Och dessa förstår jag att de gör som de gör.

Märligt bara att det inte är fler bönder som måste slakta sina möjlkkvigor för att få ut lite pengar.

Den verkliga anledningen till att många gallrar så hårt i sina bestånd tror jag är:
* okunskap eller man är lurad av skogsbolag och hårt pressade entreprenörer att det är så man skall sköta skogen
* inställningen att 1:a gallring skall ge pengar - se den som en skogsvårdsåtgärd istället

- alla träd är möjliga -

[Mangan]

ons 16 jul 2008, 09:16#32133

Märligt bara att det inte är fler bönder som måste slakta sina möjlkkvigor för att få ut lite pengar.

Tja, du har aldrig hört talas om en mjökbonde som lägger ner sin verksamhet, eftersom det inte är lönsamt?

Har man höga räntekostnader gör pengarna bättre nytta hos banken än i skogen.

Frågan är om det finns någon ekonomi i att gallra alls, bättre att sälja skogen då får man bra betalt för de kubikmetrarna. Gallrar du ut 1000 m3fub, så får du kanske en hundring per fub i netto, medan du får fyra stycken om du säljer motsvarande mängd med mark.

[masterchief]

ons 16 jul 2008, 10:19#32137

Märligt bara att det inte är fler bönder som måste slakta sina möjlkkvigor för att få ut lite pengar.

Tja, du har aldrig hört talas om en mjökbonde som lägger ner sin verksamhet, eftersom det inte är lönsamt?

Har man höga räntekostnader gör pengarna bättre nytta hos banken än i skogen.

Frågan är om det finns någon ekonomi i att gallra alls, bättre att sälja skogen då får man bra betalt för de kubikmetrarna. Gallrar du ut 1000 m3fub, så får du kanske en hundring per fub i netto, medan du får fyra stycken om du säljer motsvarande mängd med mark.

3 gallringar på en omloppstid ger 3 hundringar kubiken.
Slutavverkningen ger åtminstone 4 hundringar kubiken.
Har man lite tålamod så betalar det sig att sköta skogen i det långa loppet

[Forsgren]

ons 16 jul 2008, 12:32#32141

Märligt bara att det inte är fler bönder som måste slakta sina möjlkkvigor för att få ut lite pengar.

Tja, du har aldrig hört talas om en mjökbonde som lägger ner sin verksamhet, eftersom det inte är lönsamt?

Vet en grisbonde som nyss avverkat skog för att ha råd att fortsätta med grisar. Är många uppfödare som förlorat pengar på varje gris dom fött upp.. Nu har väll priserna stigit något så nu kanske dom håller ut ett tag till...

[Ekhagas trädfällning]

ons 16 jul 2008, 19:21#32156

Tja, du har aldrig hört talas om en mjökbonde som lägger ner sin verksamhet, eftersom det inte är lönsamt?

Har man höga räntekostnader gör pengarna bättre nytta hos banken än i skogen.

Frågan är om det finns någon ekonomi i att gallra alls,

Jodå jag har hört om mjölkbönder som lägger ner sin verksamhet, men inte någon som kosekvent, år efter år, föder upp kalvar av mjölkkoras och sedan slaktar dem som kvigor precis innan de skall börja mjölka och ge avkastning för det de var avsedda för. Det jag menar med den bilden är att som bonde kan man få snabba pengar genom att slakta sina mjölkkor, men det är ju inte smart eller långsiktigt tänkt - och det är inte många som handlar så. Men i skogen är det väldigt många som låter sina skogar gallras så hårt att man måste tala om skövling eller slakt. Och det är det inte många som höjer på ögonbrynen för det, det är helt ok.

Som jag skrev tidigare så förstår jag att vissa har sådan ekonomi tex pga räntekostnader att de måste frångå ett långsiktigt ekonomiskt smart handlande och gallra hårt så att de får pengar på kort sikt och kan tex betala ränta och amorteringar. Men jag är ganska övertygad om att det inte bara är dessa som gallrar på detta viset utan många andra också - pga okunskap om vad som är långsiktigt mest ekonomiskt.

Jag tror att det är ekonomsikt att gallra. Men man skall inte ta mer än nödvändigt. Alltså så lite som möjligt utan att få självgallring och skadlig konkurrans för huvudstammarna.

- alla träd är möjliga -

[Mangan]

ons 16 jul 2008, 22:49#32175 Långsiktigt smart? Vad som ger det högsta nuvärdet utan hänsyn till likviditet är bara intressant för den som inte behöver pengarna, och inte bryr sig när inkomsterna kommer.Det var en föreläsare som sa att det var definitionen på den perfekta kapitalisten, han har aldrig likviditetsproblem.

Den optimala skötselplanen är gjord för de perfekta kapitalisterna. Vi andra, som bara kan drömma om de förutsättingnarna, måste bekymra oss om likviditeten. Skog är kapitalintensivt, och ibland så behvöer man kapitalet till annat (hej banken!).

Om sedan livslängden på en normalbonde är ung. som omloppstiden på en G28, så ser man att skogsskötsel är svårt att jämföra med att föda upp kalvar, odla vete eller något annat där man får slutresultatet året efter. Skogsbonden gör rätt i att planera så att nästa generation kan göra stora uttag ur skogen för at köpa ut sina syskon när det är dags. Det behöver man inte göra om man föder upp kalvar, har jag förstått.

Långsiktighet är bra, men om du hinner gå i konkurs innan intäkterna kommer, så vete tusan om det är så smart att glömma kortsiktigheten. Men det är klart, har man ärvt en gård och har heltidsjobb som räcker, kan man definitivt följa SVS skötselplaner.

[Ekhagas trädfällning]

ons 16 jul 2008, 23:32#32178

Skogsbonden gör rätt i att planera så att nästa generation kan göra stora uttag ur skogen för at köpa ut sina syskon när det är dags.

Håller helt med dig. Och bästa sättet att planera så att nästa generation kan ta ut mycket är att gallra svagt så att det står mycket till slutavverkningen, som nästa generation kan ta.

- alla träd är möjliga -

[Mangan]

tor 17 jul 2008, 09:35#32190

Skogsbonden gör rätt i att planera så att nästa generation kan göra stora uttag ur skogen för at köpa ut sina syskon när det är dags.

Håller helt med dig. Och bästa sättet att planera så att nästa generation kan ta ut mycket är att gallra svagt så att det står mycket till slutavverkningen, som nästa generation kan ta.

Det där funkar ju bara om alla skog komemr vara avverknigsbar när det är dags. Inte så ofta det händer. Snarare är det så att Gen 2 kommer att göra starka gallringar för att få fatt i stålarna.

[Ekhagas trädfällning]

fre 18 jul 2008, 22:31#32269

Det där funkar ju bara om alla skog komemr vara avverknigsbar när det är dags. Inte så ofta det händer. Snarare är det så att Gen 2 kommer att göra starka gallringar för att få fatt i stålarna.

All skog kommer självfallet inte att vara slutavverkningsbar på en gång men man kan överhålla en del och ta en del tidigt så får man ganska mycket slutavverkningsbar skog vid ägarskifte. Dessutom så finns det betydligt mer att ta i slutavverkningen om det skett svaga gallringar tidigare. Det gäller även när generation 2 skall 2:a gallra. Men förespråkar man hårda gallringar så finns det inte mycket kvar att ta för nästa generation varesig i gallringar eller slutavverkningar.

- alla träd är möjliga -

[Mangan]

lör 19 jul 2008, 11:05#32284

Det där funkar ju bara om alla skog komemr vara avverknigsbar när det är dags. Inte så ofta det händer. Snarare är det så att Gen 2 kommer att göra starka gallringar för att få fatt i stålarna.

All skog kommer självfallet inte att vara slutavverkningsbar på en gång men man kan överhålla en del och ta en del tidigt så får man ganska mycket slutavverkningsbar skog vid ägarskifte.

Bra exempel på när de optimala skötselmallarna bör frångås.

Dessutom så finns det betydligt mer att ta i slutavverkningen om det skett svaga gallringar tidigare. Det gäller även när generation 2 skall 2:a gallra. Men förespråkar man hårda gallringar så finns det inte mycket kvar att ta för nästa generation varesig i gallringar eller slutavverkningar.

Felet med ditt resonemang är att du antar att alla gallringar görs av första generationen. Vid ett övertagande gäller det ofta att avverka ochg gallra maximalt.

[dag-man]

sön 07 sep 2008, 20:52#34945 Undrar just vad "Mangan" jobbar med och har för utbildning!

[Mangan]

mån 08 sep 2008, 09:01#34961 Vad spelar det för roll!