Avverkning (slutavverkning)

[Mangan]

fre 08 mar 2013, 07:36#215957

Frågan är om markägarna vill betala dubbla avverkningkostaden för att avverkningen bara kan ske när det är bra förutsättningar? Man kan minimera körskador med bra planering. Dock är det alltid kostnaden som styr...

Tro det eller ej, men det är säkert olika från markägare till markägare! Och från gång till gång. Någon som har funderat på att fråga innan man kör sönder?

Självvald väg i egen skog

[Risarvaren]

fre 08 mar 2013, 09:53#215966 Viljan att låta skördare och drivning kosta varierar med säkerhet men jag misstänker att många markägare ställer sig mycket positiva till att planeringen sker i samråd med markägaren! Jag misstänker att många mindre markägare som bor på sin fastighet och därmed även använder sin mark för friluftsliv även kan vara mer positiva än genomsnittet.

Det är ju inte så att all drivning blir betydligt dyrare, det gäller ju företrädesvis just känsliga områden och ibland bara vissa känsliga passager.

För min del så är just kvicksilvret det som oroar mest eftersom faran är så påtaglig samtidigt som den är osynlig. Den fysiska körskadan är för miljön mest estetisk men i viss mån hindrar den annan körning med mindre traktorer, vedhämtning med min lilla MF135 blir ju helt omöjlig när monstren varit i farten...

De e gött me skog!

[stegmaster]

fre 08 mar 2013, 10:09#215968 Dags att innse at jänkarna har haft rett hela tiden, helilogging er vad som gäller.
5 gubbar med motorsåg och några stroppar + et helicopter så finns det inget som hetar besvärligt terräng mera.
kunne kanske bli väl spännande med flygning over hus och ledningar, men vem orkar ha tråkigt hela tiden?
Et rysskt helicopter INKL. pilot bordet inte kosta multum.

Valmet 665s/skogshytt, valtra-valmet 6400, XCG 230LC, Hanix H55DR/Naarva stegmaster, Kesla 102HD/kran 304T, Dalen 2054 vedmaskin+kisa stegmater, Igland wp2000, TR110 vedkutter, Jonsered 2054,-dolmar ps5000. Hva 42, Suzuki king quad 280cc

[Risarvaren]

fre 08 mar 2013, 10:11#215969

Metylkvicksilver bildas av kvicksilver i syrefria miljöer med tillgång till organiskt material, och kan alltså bildas "naturligt" (nedfallet av kvicksilver ur atmosfären är inte naturligt) i sjöar, våtmarker, osv. Det kan också bildas i markens ytskikt när det är riktigt blött i marken. När det blir körskador så handlar det dels om att man skapar en ny miljö där metylkvicksilver kan bildas men också om att körskador kan fungera som diken och leda iväg vattnet med metylkvicksilver till bäckar och diken. Så småningom hamnar då metylkvicksilvret i nån insjö eller i havet och tas upp av fisk.

Grävd brunn? Nej, där har du väl varken organiskt material eller atmosfäriskt nedfall?

I viltvatten och fågeldammar? Ja, det är en miljö där detta kan ske. Men jag tror att om man ser på hur stora arealer som vi årligen kör på med skogsmaskiner (ca 600 000 ha) och jämför det med den totala arealen nyanlagda viltvatten så är vi inte i närheten av såna arealer.

Nedfallet kvicksilver från skorstenar i Sverige och på kontinenten är inte naturligt kvicksilver men jag antar att detta kvicksilver sedan naturligt omvandlas till just metylkvicksilver om förutsättningarna är de rätta och att en stor del av det ytnära kvicksilvret i naturen härrör från utsläppssynder från 50-talet och framåt.

Så här ser det ut på en 150 meters sträcka hos mig efter drivning i slutet av augusti -12. Det är en bitvis ganska brant sträcka med mycket sten en bit ned i marken. Om våren och under regniga somrar så finns mycket rörligt ytvatten och man kan höra hur det porlar en bit ned under mossa och blåbärsris.
Resultatet av drivningen är att det nu är spår på upp till 75 cm djup (kanske dupare på enstaka ställe) och det har bildats små dammar både här och där som samlar upp vattnet. Anledningen till detta är att marken som geggats till sätter igen ytvattnets möjlighet att röra sig nedför sluttningen. Vattnet står still långa perioder i väntan på större regn och då börjar det röra sig nedför som i en bäck. Ytterligare 750 meter längre ned så rinner Finnån som leder ut i Voxnan som leder ut i Ljusnan som leder ut i Östersjön (vars fisk speciellt havande kvinnor skall undvika just pga kvicksilver).

DSC02420_Ny-basväg-västra-sidan (Custom).JPG

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

De e gött me skog!

[Risarvaren]

fre 08 mar 2013, 10:19#215970

Dags att innse at jänkarna har haft rett hela tiden, helilogging er vad som gäller.
5 gubbar med motorsåg och några stroppar + et helicopter så finns det inget som hetar besvärligt terräng mera.
kunne kanske bli väl spännande med flygning over hus och ledningar, men vem orkar ha tråkigt hela tiden?
Et rysskt helicopter INKL. pilot bordet inte kosta multum.

Jodå, det skulle nog vara en god ide i vissa fall men kostnaden är nog hyggligt hög även för rysk materiel. Även där har man insett att maskiner med speciella egenskaper kan man ta betalt för...

Jänkarna har såvitt jag förstår en blandning av tekniker men där just drivning af sortimentskapat material med skotare är ganska ovanligt. Helstamslunning är väl ganska vanligt och jag tycker mig märka att ju längre söderut man kommer desto vanligare är det. Som komplement till detta används ofta linbanedrivning, även här ofta helstam, där det är för brant med helstamslunning. Basvägar och stickvägar bryr man sig inte om utan man kör om möjligt kortaste väg ut när lasset är fullt.
Kan tänka mig att det blir ganska mycket skit i barken.

Linbanor används ju tämligen ofta även i exempelvis Tyskland och Österrike i brant terräng men jag vet inte om det är apterat timmer eller helstam?

De e gött me skog!

[Skogsforskare]

fre 08 mar 2013, 10:40#215971 Vinschning har man testat i Sverige också. Problemet är att produktiviteten blir låg, dvs det blir dyrt. Sen finns det en del säkerhetsproblem med vajrar, om dom plötsligt går av eller släpper.
Lunnat har man gjort även i Sverige, både med hjul- eller bandgående lunnare.

Vi har terräng som generellt sett är lättkörd och då är traktorer av olika slag oftast det effektivaste och därmed billigaste.

Problemet med metylkvicksilver har man inte känt till speciellt länge, men ju mer genomslag kunskapen får desto försiktigare kommer man tvingas vara. Inom EU finns ju dessutom ett vattendirektiv numera, och såvitt jag vet arbetar samtliga bolag med detta numera. Men det tar ju tid att få ut allt till entreprenörerna som ju är dom som utför arbetet.

Allt handlar ju som sagt om förhållandet mellan markens bärighet och maskinens marktryck, plus skjuvrörelserna när hjulen vrids runt. Måttligt stora, bandgående maskiner borde kunna lösa problemen på mark med dålig bärighet. Men vilken entrepernör har råd att ha flera maskiner, för olika marktyper?

[th]

fre 08 mar 2013, 19:26#216017 Här har en Södra-medlem gjort en (vad jag tycker lite vimsig ) motion om körskador till årsstämman. I motionen tas problemet med markpackning upp och som exempel ges den "rikskända sitkaavverkningen på Klefs Gård utanför Varberg, där stora delar av skogsmarken, trots omplantering har förvandlats till en nästan steril mark"

Så det är ju inte bara djupa spår (där jag fortfarande ser rester av maskiner som körde ut virke från Ada- och Beda-stormarna 1969) utan även markpackning som kan vara ett problem.

[Skogsforskare]

fre 08 mar 2013, 20:58#216031 Markkompaktering kan vara ett problem, men bara i själva hjulspåren. I området mellan växer det ofta vädigt bra eftersom växterna där inte konkurrerar med omgivande skog.

[machonisti]

fre 08 mar 2013, 21:59#216042 Luckrar inte tjäle markkompaktering, återkommer varje vinter!

Vedeldande skogsägare, leker med motorsåg på vintern å grävmaskin på sommaren.

[Skogsforskare]

lör 09 mar 2013, 01:00#216063 Jo, men det kan ta lite tid.

[Risarvaren]

lör 09 mar 2013, 10:45#216108 Jag gissar att risning kan hjälpa även mot markkompaktering. Det blir en fråga för markägaren om mindre grotuttag kan vara ett vettigt pris att betala för minskade körskador av allehanda natur.

För egen del ser jag groten som nödvändig återföring av näringsämnen. Genom timmer och massavedsuttaget så har ju stor del av det levande materialet redan försnillats naturen och lite borde få återgå till kretsloppet.

De e gött me skog!

[Skogsola]

lör 09 mar 2013, 12:46#216116 Grotuttag är ett fördärv åt alla håll. För markskador, för näringsbalansen och för energimarknaden.
Skogsägarens netto är obetydligt men det är han som får ta hela smällen. Vägra grotuttag. Så kan vi erbjuda värmevärken kvistad och kapad blandved istället.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[bodaedet]

lör 09 mar 2013, 13:33#216120 Planering ihop med markägare borde vara en självklarhet, inte bara när objektet köps utan när entreprenören är på plats. Det har hänt flera ggr att markägaren har visat mig vart man bäst kan köra, och sparat tid och stålar både åt mig och sig själv. Det är ju svårare för mig som är där för första gången att veta var bästa vägen är.

[Brickan]

lör 09 mar 2013, 13:43#216122

Grotuttag är ett fördärv <...> för energimarknaden.

Kan du utveckla detta lite?

[Johan_84]

sön 10 mar 2013, 18:04#216319 Planering med markägaren är ofta väldigt bra, där håller jag med.
Problemet är att på uppskattningsvis 9 av 10 hyggen ser iallafall inte jag till en människa förutom kollegorna.
Här på forumet håller väl dem intresserade till och som oftast besöker sin avverkning under arbetet, så ser det som sagt sällan ut hos mig.

.