Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

[sveakatten]

sön 28 okt 2012, 17:10#191780 OK.
Du har alltså provat?
Jan

[Skogsola]

sön 28 okt 2012, 17:27#191781 Höggallrring har jag inte provat. Men all egen och andras erfarenhet säger att normal gallring i äldre skog sänker tillväxten eftersom träden är för gamla för att reagera nämnvärt på gallringen.
Om man dessutom gallrar ut de största och växtligaste träden ( höggallrar) så säger logiken att resultatet bör bli ännu sämre.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[sveakatten]

sön 28 okt 2012, 17:44#191783 Då har jag missförstått det som jag läst, jag har trott att om man tar bort dom största träden så kommer dom som står under igång. Men hugger du bort dom små så händer det inte så mycket med dom stora.
Om man läser detta så tycker jag man får den bilden.
http://ex-epsilon.slu.se:8080/archive/0 ... 005-12.pdf
Men det är ji ett exjobb och enligt skogsforskaren så kanske det inte är att lita på.
Jan

[Skogsforskare]

sön 28 okt 2012, 17:48#191785 Det är skillnad på gran och tall, och det är skillnad på skog som föryngrats ungefär samtidigt men där konkurrensen gjort att det blivit stor höjdspridning, och skog som varit fullskiktad under lång tid.

Tall, nej.

Gran, ja, om den är fullskiktad så att alla träd har grönkrona långt ner påmstammarna. Då funkar det. Klena granar med högt upphissad krona funkar dåligt.

Föryngring under skärm är något helt annat. Det fungerar.

[machonisti]

sön 28 okt 2012, 18:00#191786 Vad jag följt med verkar inte gallring av äldre täta granbestånd lyckas. Resultatet tycks enligt mina icke dokumenterade observationer bli torra stammar och uteblivna toppskott. Vilket jag tolkat så som skogsola skriver att de inte reagerar positivt på gallring.

Tall tycks däremot klara sig betydligt bättre.

Som finskpinne skriver angående underväxt är det på mina marker fråga om undertryckt gran. Längden kan vara 3-5 meter med en diameter på rot på 8 cm och årsringarnas antal om man orkar räkna upp till 100.
Inte skulle jag upplåta min egen mark till dessa krakar. Annat kan det vara för forskare som utan personlig förlust vill testa teoretiska ideer, men gör det inte på skogsägarnas marker.

Vedeldande skogsägare, leker med motorsåg på vintern å grävmaskin på sommaren.

[sveakatten]

sön 28 okt 2012, 18:13#191788 OK
Då är alltså detta också fel?
http://ex-epsilon.slu.se:8080/archive/0 ... 005-15.pdf
Återigen ex jobb.
Vad jag kan förstå så växer dom mindre träden rätt bra , fast dom är gamla och undertryckta.
Men som jag sa, önskar att få så mycket fakta som möjligt pga min "konstiga"skog.
Jan

[Skogsforskare]

sön 28 okt 2012, 20:35#191819 Dom små träden har fått väldigt grova årsringar därför att dom försöker stärka stammen nertill för att inte gå av när de friställs. Men studenten mätte inte höjdtillvöxten. Hade det gjorts hade han sett att höjdtillväxten i stort sett stannat av under samma tid.

Ni måste hålla isär när ni pratar om helt olika saker. Undertryckta granar som friställs på hyggen eller i extremt gles skog, fullskiktade bestånd som blädas, högskärm med tall eller gran, osv. Det finns inte ETT svar på de olika frågorna ni ställer.

[machonisti]

sön 28 okt 2012, 21:03#191828

Mycket intresant läsning finskpinne,.
Ja hur är det med det Skogsforskare, det är väl knuten i det hela , kommer gamla träd i gång när man friställer dom?
Om man som jag har 70% skog som nästan bara ger massaved och som är kring 80-100 år i alla fall, ska jag hugga ner allt eller tro att träden kommer igång när jag friställer dom.
Det borde det finnas någon forskning på som du kan hänvisa till.
Jan

Jag skulle gallra men försiktigt i lägre boniteter. Det man bör vara försiktig med är att kraftigt ljusexponera granar som kan bli timmer. Gallra manuellt eftersom maskingallring tenderar bli kraftigare. Stammar som har en lite grönt i toppen löns inte att spara på.

Gallrade ett tätt men klent 60 årigt granbestånd 1998 manuellt. Jämnade upp beståndet och sparade stammar med tydlig topp samt ordentligt med gröna kvistar. Efter 3 år sköt 90% ordentliga toppskott. 2006 höggallrade jag beståndet med maskin och samtliga stammar skjuter toppskott och diametern ökar helt enligt önskemål.

Vedeldande skogsägare, leker med motorsåg på vintern å grävmaskin på sommaren.

[Skogsforskare]

sön 28 okt 2012, 21:25#191839 ... dvs helt vanlig gallring, egentligen?

[machonisti]

sön 28 okt 2012, 21:31#191841 Förutom att stammarna var väldigt klena och hade riskfyllt lite grönska. Annars vanlig gallring, utan manuellt förarbete tror jag beståndet varit papper idag.

Vedeldande skogsägare, leker med motorsåg på vintern å grävmaskin på sommaren.

[sveakatten]

mån 29 okt 2012, 06:25#191860

Dom små träden har fått väldigt grova årsringar därför att dom försöker stärka stammen nertill för att inte gå av när de friställs. Men studenten mätte inte höjdtillvöxten. Hade det gjorts hade han sett att höjdtillväxten i stort sett stannat av under samma tid.

Ni måste hålla isär när ni pratar om helt olika saker. Undertryckta granar som friställs på hyggen eller i extremt gles skog, fullskiktade bestånd som blädas, högskärm med tall eller gran, osv. Det finns inte ETT svar på de olika frågorna ni ställer.

Ok.
Men du måste väl ha något försök som du kan hänvisa till, eftersom ex jobbarna gjort fel.
Annars kommer du i samma kategori som Hagner, säger något som du inte har stöd för.

Tack Machonisti. då kan jag nog fortsätta en stund till med den huggning jag gör nu.
Jan

[machonisti]

mån 29 okt 2012, 06:41#191861

Dom små träden har fått väldigt grova årsringar därför att dom försöker stärka stammen nertill för att inte gå av när de friställs. Men studenten mätte inte höjdtillvöxten. Hade det gjorts hade han sett att höjdtillväxten i stort sett stannat av under samma tid.

Ni måste hålla isär när ni pratar om helt olika saker. Undertryckta granar som friställs på hyggen eller i extremt gles skog, fullskiktade bestånd som blädas, högskärm med tall eller gran, osv. Det finns inte ETT svar på de olika frågorna ni ställer.

Ok.
Men du måste väl ha något försök som du kan hänvisa till, eftersom ex jobbarna gjort fel.
Annars kommer du i samma kategori som Hagner, säger något som du inte har stöd för.

Tack Machonisti. då kan jag nog fortsätta en stund till med den huggning jag gör nu.
Jan

Man måste ju förstå att ett liknande bestånd aldrig kan bli högproduktivt men ifall gallringen kan leda till någon sorts timmerproduktion inom rimlig tid är det väl lönt.

Vedeldande skogsägare, leker med motorsåg på vintern å grävmaskin på sommaren.

[lagesward]

mån 29 okt 2012, 14:00#191898 Debatten om hyggesfritt skogsbruk, har blivit tummelplasen för massa okunniga deba-
törer.De har ingen gedigen skoglig útbildning, som grund för sina åsikter. Alla vi som
jobbar med skogsbruk vet ju, att det finns inga generella metoder för skogsskötseln,
utan det är platsen (ståndorten )där skogen växer, som avgör vilken metod man skall
använda.De "gröna lögnerna" som var vanliga i Norrland på 50-talet, var ett resultat
av att man tillämpade generella metoder. " Ingen är värd att kallas skogsman, om han
inte kan föryngra skogen med yxan", är ett känt uttalande av Jägmästare Vallmo ,som
var en stark förespråkare för blädningsskogsbruk (hyggesfritt skogsbruk).Det kan möj-
ligen förklaras av, av skogsbrukets ekonomi, var mycket svag på den tiden.Men varför
inte lära av historien, så vi inte rusar iväg, och gör om samma misstag igen.
Lage Swärd

[jonsered95]

mån 29 okt 2012, 17:24#191932 Lärde man sig något av de "gröna löngnerna" som kan vara till nytta förutom att inte att dimensionshugga som en galning? Jag tycker ändå att man skulle kunna få fram något positivt av dessa dimensionshuggningar, även om det slutade fel, i och med att de ändå har bedrev en alternativ skogsbruksmodell.
MVH Philip.

[Houthakker]

mån 29 okt 2012, 21:15#191975 Konstigt nog.... alla pratar pengar i den här tråden " trädd växte 120cm om året" inte någon pratar virkeskvalitet eller har jag fel? Hinner inte läsa igenom 13 sidor.

Skogshuggare/arborist nära Gislaved. Problem med träd, ring Stihlmannen!