Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

[jonsered95]

lör 27 okt 2012, 19:40#191659 Menar du att det ska behövas ca 7 röjningar för att komma upp 15000kr med stamantal på ca 70000?
MVh Philip

[Skogsforskare]

lör 27 okt 2012, 19:41#191660 Hyggesfritt skogsbruk på medelbonitet (G24 enl Riksskogstaxeringen, ca 5,5 m3sk/ha&år):

Tillväxt ca 4-5 m3sk/ha&år.
Nettointäkt ca 200-250 kr/m3sk.

Så intäkten ligger på ca 1000-1250 kr/ha&år, och sen beror det på hur ofta/sällan man går in hur stor intäkten blir varje gång. Gör du ett större uttag så sjunker tillväxten och du får vänta betydligt längre innan du kan gallra igen.

Höggallring vart 10-15:e år, 50-60 m3sk/ha är ganska rimligt.
På en bördigare mark med högre tillväxt stiger naturligtvis volymen och även nettot per m3 en aning, eftersom träden är grövre och terrängtransporten blir något billigare per m3 på grund av det större uttaget.

[Bergsmannen]

lör 27 okt 2012, 20:05#191665

Menar du att det ska behövas ca 7 röjningar för att komma upp 15000kr med stamantal på ca 70000?
MVh Philip

Nej jag menar att om man sköter sin skog ska man inte behöva lägga ner 20000kr på röjning, för att få upp en ny fin skog. Men nu är jag ingen expert på skogsbruk i södra Svergie så jag kan ju ha fel.

EN VAR som röstar på "arbetarpartiet" röstar för MOSKVA

Valaffisch Kosackvalet 1928

[jonsered95]

lör 27 okt 2012, 20:06#191666 Vad för tillväxt har man på en G24 inom trakthyggesbruket ungefär per år?
Är det helt ny information från rikskogstaxeringen eller är den några år gammal? Roligt att bara veta hur länge man haft information om tillväxten.
Vet du om de har räknat med att det blir mer timmer i kontinutetsskogsbruket än i trakthyggesbruket och därigenom bättre virkespriser? Men nu såg jag att det var om hyggesfritt och då kan det ju lika gärna vara en fröskärm, och då ska det väl inte göra lika mycket i tillväxt?
MVH Philip.

[jonsered95]

lör 27 okt 2012, 20:12#191670

Menar du att det ska behövas ca 7 röjningar för att komma upp 15000kr med stamantal på ca 70000?
MVh Philip

Nej jag menar att om man sköter sin skog ska man inte behöva lägga ner 20000kr på röjning, för att få upp en ny fin skog. Men nu är jag ingen expert på skogsbruk i södra Svergie så jag kan ju ha fel.

Som jag sa innan så tog jag väl lite i överkant när jag sa 20000kr, men mellan 10000-15000kr kan man nog få skjuta till, men det kan ju både bli mer eller mindre, beroende på objekt.
Man får ju tänka på att Sverige är så avlångt så man får vara lite försiktig med att sitt i en del av Sverige och säga vad som är fel i andra änden av Sverige.
MVH Philip.

[Bergsmannen]

lör 27 okt 2012, 20:35#191678

Menar du att det ska behövas ca 7 röjningar för att komma upp 15000kr med stamantal på ca 70000?
MVh Philip

Nej jag menar att om man sköter sin skog ska man inte behöva lägga ner 20000kr på röjning, för att få upp en ny fin skog. Men nu är jag ingen expert på skogsbruk i södra Svergie så jag kan ju ha fel.

Som jag sa innan så tog jag väl lite i överkant när jag sa 20000kr, men mellan 10000-15000kr kan man nog få skjuta till, men det kan ju både bli mer eller mindre, beroende på objekt.
Man får ju tänka på att Sverige är så avlångt så man får vara lite försiktig med att sitt i en del av Sverige och säga vad som är fel i andra änden av Sverige.
MVH Philip.

Absolut men dem sifrona nalle34 kommenterade kom från mellansvergie och dem stämmer mycket bra. Själv bedriver jag nått som kan liknas kontinuetestskogsbruk på en liten del av min mark. Men att få en bättre ekonomi där tror jag inte det minsta på, men det finns andra värden en pengar.

EN VAR som röstar på "arbetarpartiet" röstar för MOSKVA

Valaffisch Kosackvalet 1928

[jonsered95]

lör 27 okt 2012, 20:43#191680 De e ju trevligt att en del vågar pröva lite olika metoder. Sen är det ju intressant för framtiden att se hur naturen reagerar på de olika skötselmetoderna eller vilket som lämpar sig bäst när det blir klimatförändringar i framtiden. Så Man gör nog rätt i att inte lägga alla äggen i samma korg utan att sprida riskerna lite.
MVH Philip.

[Skogsforskare]

lör 27 okt 2012, 20:47#191681

Vad för tillväxt har man på en G24 inom trakthyggesbruket ungefär per år?
Är det helt ny information från rikskogstaxeringen eller är den några år gammal?

Enligt Riksskogstaxeringen är medelboniteten i landet 5,5 m3sk/ha&år, vilket motsvarar G24 enligt Skogshögskolans Handbok i bonitering.

[Bergsmannen]

lör 27 okt 2012, 21:07#191686

De e ju trevligt att en del vågar pröva lite olika metoder. Sen är det ju intressant för framtiden att se hur naturen reagerar på de olika skötselmetoderna eller vilket som lämpar sig bäst när det blir klimatförändringar i framtiden. Så Man gör nog rätt i att inte lägga alla äggen i samma korg utan att sprida riskerna lite.
MVH Philip.

Här tycker du och jag precis lika. Det jag tycker man ska varna för är när tex. Hagner påstår att det är av högsta prioretet att alla i landet följer just hans råd. Han har trots allt mycket litet på fötterna så att säga. Tror gör man i kyrkan som man brukar säga här i trakterna.

EN VAR som röstar på "arbetarpartiet" röstar för MOSKVA

Valaffisch Kosackvalet 1928

[jonsered95]

lör 27 okt 2012, 22:04#191702 Jág säger inte att vi ska gå över till ett kontinutetsskogsbruk tvärt helt och hållet, men vi måste ju försöka med lite areal och forska om det även om det tar lång tid. (Om ingen börjar forska så kommer vi ju aldrig komma fram till något riktigt vettigt svar.) Men det som fångat min uppmärksamhet i ett kontinutetsskogsbruk är de positiva följder, för naturen och skogsägarna som det är om inte tillväxten sjunker för mycket. Sen ska jag ju säga att jag är ju inte någon slav av Mats Hagner utan jag tror att man ska ta det bästa ur alla metoder inom kontinutetsskogsbruket och knåda ihop det till vad som passar en själv bäst och använda sunt skogsförnuft också!
MVH Philip.

[Skogsforskare]

lör 27 okt 2012, 23:05#191706 Det forskas och har forskats om det i väldigt många år, i både Sverige, Norge och Finland, och på en massa platser runt om i världen. Problemet är väl att Hagner och andra faktiskt inte har läst det som är gjort utan att de uppfinner på nytt, utan att ta hönsyn till vad man redan vet.

[Niking]

lör 27 okt 2012, 23:36#191708

Sen tycker jag att det är konstigt att man dömer ut kontinutetsskogsbruket, för det är ju på så sätt alla våra skogar tillkommit och detta har ju skett i x antal tusen år.

Nej, det är inte sant. Mycket av våra skogar är igenplanterade öppna ytor, så som hedmark, gammal åkermark och dylikt.

Så om man vill så kan man ju vända på hela debatten och tänka på vad ett trakthyggesbruk gör med naturen och vad det kostar i det långa perspektivet. Det är väldigt svårt att tänka så långt fram, men man kan ju ha sina anningar om vi "manipulerar" naturen för mycket. För vi har ju bara haft trakthyggesbruket en så kort tid och därför borde man inte säga att trakthyggesbruket är överlägset kontinutetsskogsbruket.
MVH Philip.

Det är väldigt enkelt. Trakthyggesbruk utrotar naturen, som ersätts av kultur (odling).
/Niklas

Men man började ju inte plantera förrän på 1900-talet i stor skala Hur kom skogarna till innan dess? Gick det nån nisse för 2000 år sedan och planterade överallt där vi har skog eller, tror knappast de.

På 1700 talet och 1800-talet hade vi inte mycket skog i åtminstone södra Sverige. Enorma områden var hedmark. På Falbygden fanns knappt ett enda träd, utan man hade milsvid utsikt åt alla håll från platåbergen. Likadant var det även i bergslagen, där bruken krävde kopiösa mängder kol för att få fram metallerna. Därutöver tillkom ett betydande svedjebruk med tillhörande anlagda skogsbränder. Läs Linnés reseskildringar vet ja.

De få skogar, som dock fortfarande fanns kvar, användes huvudsakligen till bete åt kreaturen. På den tiden stängslade man inte in djuren i hagar, utan man stängslade ut djuren från den betydligt värdefullare åkermarken.

På kartan över Acklinga och Angetorps socknar (i nuvarande Tidaholms kommun) från 1714 nämns att ett stort skogsparti gav magert bete, men att det förvisso fanns en del vedbrand och virke. Det var alltså betet, som den dåvarande lantmätaren ansåg vara skogens klart största tillgång.

Så du menar att vi ska utrota naturen och sen utföra alla de ekosystemtjänster som vi får grattis av naturen själva? Det kommer ju kosta enorma summor. Kan ta ett exempel: i södra Kina så får man gå och polinera alla frukträd för hand för det finns inga bin eller humlor längre som polinerar GRATIS, för människan har tagit död på dem. Om vi utrotar naturen så blir vi ju tvungna att utföra ekosystemtjänster själva som vi annars fått grattis. Vet inte om det var detta du menade i det sista du skrev men det var så jag uppfattade de.
MVH Philip.

Tja, för mig så är natur sådant som är huvudsakligen opåverkad av mänsklig verksamhet, medan kultur (i betydelse odling) däremot är allt sådant som är danat av människan. Dagens skog är således i högsta grad kultur, i.o.m. att vi planterar, röjer, gallrar och slutligen avverkar skogen innan vi börjar om på ny kula.
/Niklas

/Niklas

[finskpinne]

sön 28 okt 2012, 13:40#191756 Jag är öppen för nya ideér men ännu är jag inte övertygad om att kontinuitetsskogssbruk fungera ekonomiskt i större utsträckning. Där jag bor så är dom flesta av dom kvarvarande gammelskogarna flerskiktadet, men det betyder inte att dom mindre stammarna är unga. Nästan alla stammar, stora som små, är upp emot hundra år. Att då hugga bort dom stora stammarna och hoppas att dom små undertryckta stammarna som är 50-100 år gammla ska börja växa till timmerstammar anser jag vara lite naivt.
Med andra ord så när man har huggit bort dom stora stammarna och skapat luckor så börjar det komma upp nya små plantor. Men det tar ju då ungefär hundra år innan dom är avverkningsmogna och man har ett flerskiktat bestånd med träd av olika åldrar. Det är ju först då man kan komma igång med sitt kontinuitetsskogsbruk. Så det tar ju väldigt länge innan man har ställt om till den sortens skogsbruk om man inte råkar ha sån skog från förr, men åtminstone där jag bor så är såna skogar ovanliga.

Sedan vill jag dessutom fråga: Vem har kommit fram till dessa avverkningskostnader som nämns i olika studier?? Är det en forskare som har räknar ut det i teorin eller finns det entreprenörer som faktiskt hugger för såna priser? Att hugga små mängder/ha innebär stora utgifter, bl.a högre skotningskostnad, flyttkostnader och andra administrationskostnader. Sedan att hugga i ett oröjt bestånd är mer kostsamt än vad folk tror.
Låt mig komma med ett exempel: Vintertid är det oftast mörkt( åtminstone i dom norra delarna av Fin/Sve). Står det då en liten gran mellan skördarens lampor och trädet som skall huggas så är ju då trädet i skugga, med andra ord det syns inte. Om skördaren sedan tar ett träd som han ser så kan det var en röjningsstam som han inte ser bakom trädet, den röjningsstammen kan hindra att svärdet kan kapa genom det grova trädet innan det börjar falla. Då kan både svärdet och kedjan förstöras, en kedja kostar ca 13 euro och ett ureasvärd kan kosta över 100 euro. Såna summor tar det tid att tjäna in netto! Sedan så kan det ju hända att det uppstår en spjälkning i stammen man skulle fälla då inte svärdet kapade genom, det i sin tur innebär att man går miste om en värdefull rotstock. Detta är ett "worst case scenario" men jag vill ge er en insikt i hur det ganska ofta är för en skördarförare.
Och om sikten hindras så kan även aggregatet skada en stam som ska lämnas kvar, det händer förr eller senare för alla förare eftersom det inte finns förare med röntgensyn ännu så man kan inte se genom en röjningsstam. Skadan på stammen kan antingen döda stammen eller bjuda in skadeinsekter, vilket kan ha en förödande effekt på det kvarvarande beståndet. Och ju flera "gallringar/plockhuggningar" som görs under skogens omloppstid så ökar ju risken att något träd skadas.

Sedan så ska skotarföraren köra många fler meter/kubik när det är så utspritt över ett stort område. Detta kostar pengar för entreprenören, och i slutändan för skogsägaren.

När man fäller en stor stam i ett tätt oröjt bestånd så uppstår det garanterat fällningsskador på kvarvarande stammar, det kommer man inte undan. Detta gör att man inte kan uppfylla dom certifieringskrav som ställs på entreprenörer. Dom är redan idag svåra att uppfylla och på många områden klarar man inte av detta idag just p.g.a. att det gallras i oröjda bestånd.

Att en höjning av medelstammen med hyggesfritt bruk skulle göra att avverkningskostnaderna minskar är ju en ren lögn, det är ju så många andra faktorer än medelstammen som inverkar på drivningskostnaderna.

Om man måste köra många gånger över samma skifte för att få ut samma kubiker som med trakthyggen så innebär ju detta att man bränner flera liter diesel/kubik som produceras och detta får ju en negativ effekt på naturen.

Om man räknar så att det får produceras lite färre kubik om det ändå ger ett större netto så kanske man blir lite lurad i längden. Vi måste ju se till att utnyttja dom naturresurser vi har här på jorden. Om skogen producerar mindre i framtiden så måste vi även minska på vår konsumtion (vilket jag är skeptiskt till att människan är beredd att göra), annars måste vi hitta andra metoder att t.ex. producera vår el och värme på. Att gå över till att elda olja och kol är enligt mig inte en så vinnande metod. Men vad vet jag om detta, jag har ju inte forskat i det utan jag använder bara mitt bondförnuft.

Detta hyggesfria bruk ställer även till det för dom som ska hålla koll på att det verkligen kommer upp nya plantor i skogarna. Det ska ju granskas med jämna mellanrum. För det finns garanterat dom som kommer att utnyttja systemet och bara bläda sin skog utan att se till att det faktiskt föryngras.

Jag är inte skeptiskt till att detta fungerar, det vet jag av egen erfarenhet att det gör. Inga problem som helst att få upp nya fina granplantor under andra träd. MEN det jag är skeptiskt till är att det ska fungera i större skala så att man får det ekonomiskt. Åtminstone på det område jag bor i. Då säger jag ju inte att det gäller överallt, alla har ju olika förhållanden i skogen. Skogsägare med små arealer och som hugger själv kan säkert få detta att bli lönsamt och jag tycker att dom borde få bruka skogen på det viset om dom vill det! Men det finns ju som sagt en risk att det kommer att utnyttjas av såna som inte bryr sig om att föryngra skogen utan bara ta det som ger mest.

Nu vill jag inte att den ena metoden utesluter den andra utan man borde kunna komma på ett sätt som gör att både hyggesfritt och trakthyggesbruk kan användas parallellt. Alla ska få sköta sin skog på sitt sätt bara det inte har negativa följder för kommande generationer...

Ta inte något i mitt inlägg som något påhopp utan jag vill bara ta upp några frågor som jag inte tycker har kommit upp i denna tråd tidigare. Jag är själv inte bara entreprenör utan också skogsägare och väldigt intresserad av skog och natur så jag vill gärna lära mig nya metoder i skogen så kom gärna med förslag på dom problem jag har funderat över i detta inlägg...

Har alltid jobbat i skogen och kommer troligtvis alltid att göra det

[sveakatten]

sön 28 okt 2012, 14:20#191760 Mycket intresant läsning finskpinne,.
Ja hur är det med det Skogsforskare, det är väl knuten i det hela , kommer gamla träd i gång när man friställer dom?
Om man som jag har 70% skog som nästan bara ger massaved och som är kring 80-100 år i alla fall, ska jag hugga ner allt eller tro att träden kommer igång när jag friställer dom.
Det borde det finnas någon forskning på som du kan hänvisa till.
Jan

[Skogsola]

sön 28 okt 2012, 16:49#191775 Sveakatten, 80-100 årig skog börjar inte växa speciellt om man gallrar den Snarare bjuder man in till storm och andra skador. Det blir inte bättre för att man höggallrar och kallar det "hyggesfritt" bara för att det råkar vara höstens modeord.
Grundat, inte på forskning men på erfarenhet ifrån väldigt många.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH