Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

[Bergsmannen]

ons 10 okt 2012, 16:21#189593

Det är väl oftast väldigt kritiskt för tallen, det är väldigt svårt att få upp den, nästan omöjligt i en kontinutetsskog enligt dem men de var lika glada för det... Men man borde ju kunna gå få upp någon tall om man gynnar den när man ser den... men som sagt det är svårt.
Men eken har inte jag sett att den har det så svårt, den tål ju lite skugga i sin ungdom. Men jag kan tänka mig att ni har lite tätare viltstam längre norrut för härnere har vi inte mycket som kan kallas viltstam, som är tur för oss skogsmänniskor, När du sägare att eken inte blir större än buskar...
Under den fula tallskogen jag skrev om så kom det väldigt finna ekplantor, men det fanns ingen tall. Eken kom ofta under när det blivit en lucka, även om det kom mycket bok, avenbok och lönn.

MVH Philip.

Tack för svaret. Eken är ju inte så vanlig på mina breddgrader men en och annan har jag faktiskt. Det är nog som sagt mer en skötselfråga att få upp en ek med någorlunda rak fin stam. Plus lite tur med viltet som sagt. Du tog inga bilder där nere? skulle vara kul att titta på.

EN VAR som röstar på "arbetarpartiet" röstar för MOSKVA

Valaffisch Kosackvalet 1928

[jonsered95]

ons 10 okt 2012, 16:34#189597 Jo, sen får man vara beredd på att gå och stamkvista om man vill få riktigt värdefulla stammar, men man kan ju ha tur att de har stamkvistat sig själva när man hittat dem. Det sätt jag tycker ekodling är intressantast på är att ta tillvara på självföryngrad fin ek som hunnit en liten bit, då har man inga planteringskostnader och det är trevligt med ek insprängt lite här och var, som jag också tror ökar stormfastheten.

Jo, jag jag tog lite bilder, ska försöka få upp dem här på forumet.

MVH Philip.

[Blandskogsbrukare]

fre 12 okt 2012, 20:33#189857 Man kan inte som Nalle sätta likhetstecken mellan volym och lönsamhet.
Lönsamhet är intäkter minus kostnader.
Om kostnaderna för markberedning, plantering, röjning och tidiga gallringar av klena träd går bort, så kan volymen av uttagen massaved/timmer minska med uppemot 30% innan lönsamheten minskar.
Maximal volym = vad industrin vill.
Maximal lönsamhet = vad vi skogsägare vill.
Den motsatsen måste vi komma ihåg i diskussionen om hyggesfritt skogsbruk.

Dessutom, det som gjort mig intresserad av hyggesfritt: Blandskog leder till någon form
av kontinuitetsskogsbruk.

/Blandskogsbrukare och deltagare i samma kurs som Jonsered

[nalle34]

fre 12 okt 2012, 21:47#189874 Är ochså blanskogs brukare men ej före hygges fritt skogs bruk. Där i mot på lövskog kan det gå om man använder i visa fasser två skitig skog.

Det största problemet med få lönsamt hygges fritt skogs bruk är metoden kronlig.
Tillex. Hur många plantor måste det minst och störst finnas i ett hygges fritt bruk. Ta inom en hektar måste ju man del upp i små bestånds delar. 100st (10mx10m) rutor. Där i rutorna måste man ju veta hur många träd och plantor tål området. (hur många plantor 1.3m höga, 1.3-5m höga osv.) I trackhygges bruket vet man ju ganska bra hur man utnytigar marken produktions förmåga max.

Dock har blandskogs brukaren en fördel han kan vid använda två trädslag m.m få högre produktion och kvaltie på skogen och friskare skog. Tyvärr ställer den stora krav på skogs ägaren att han är aktiv i brukandet av skogen.

En annan sak är ju skogen växer ju långsammare i hygges fri skogen dyrare gallrings och avverknings kostnader. Bättre att gör micro hyggen på max 0.5 ha det var forskarna inne på att göra i mitt start inlägg från Lindköping forskarna för få bättre ekonomi och lättare skötsel och folk tycker det inte blir så fult då. Lämnar man sen några miljöträd och inte för röjer utan låter små plantor vara kvar ser det inte så farligt ut efter en avverkning.

[Skogsforskare]

fre 12 okt 2012, 21:50#189876 Hur definierar ni kontinuitetsskogsbruk?
Och hur tänker ni er att det ska fungera?
Hur skiljer det sig från föryngring under skärm?
Och om det inte kommer tillräckligt med nya plantor, vad gör ni då?

[Niking]

fre 12 okt 2012, 22:11#189882

...Lindköping forskarna...

Lindköping? Ska det vara Linköping eller Lidköping?
/Niklas

/Niklas

[Skogsforskare]

fre 12 okt 2012, 22:13#189883 ... och vilka är dessa Lindköpingsforskare?

[nalle34]

fre 12 okt 2012, 22:41#189887 Niklas lite fel skrivet av mig Forskarna 100st var från SLU och räknade på Linköpings kommuuns skogs inne hav och han som höll var Hampus Holmström pressentaionen. Häller som han sa ett av alternativen är till hygges fritt var i skogen en bit från stan inte göra större hyggen en 0.5 ha och skogen närmast stan bara gallras inte slutavverkas.

[Skogsola]

lör 13 okt 2012, 07:24#189906 Ett 0,5 hektars hygge kan man med fördel göra. När man fått upp föryngring på det så hugger man 0,5 ha till kant i kant. Det finns säkert många privatskogsbrukare som jobbar så. Det är ett trevligt skogsbrukssätt men det är inte "hyggesfritt".

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[nalle34]

lör 13 okt 2012, 10:30#189926 Skogsola har ett och annat hygge på mellan 0.7-1.0ha men sen har man ochså ett monster hygge enligt mina mått på 10ha =) Gillar gör flera små en ett stort hygge. Det är ju inte precis så stor skogs bolagen m.m. jobbar. Det är som du säger inte hyggesfritt men praktis för mig och lämnar man som jag visa små öar i hygget med träd så ser det inte så fult ut.

[Skogsola]

lör 13 okt 2012, 10:50#189929 Det optimala enligt mening. Man slipper intrycket av kalfjäll. Men man vänder inte upp och ner på den biologiska grundförutsättningen att träd behöver ljus för att växa.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[Skogsforskare]

lör 13 okt 2012, 14:14#189946 Om hyggesstorlek: när man diskuterade de fjällnära skogarna i slutet av 1980- och början av 1990-talet så beslutade politikerna att hyggen där knte fick vara större än 20 ha. Skogsbruket skrek i högan sky! Så små hyggen är inte lönsamt! Man kunde möjligen gå med på 40 ha som nedre gräns.

Att göra små hyggen som sen utvidgas tills hela den gamla skogen är slutavverkad är inget nytt. Sånt gjorde tyskarna redan i slutet av 1800-talet. Man kan dessutom ställa skärm eller fröträd som avvecklas/glesas ut när man utvidgar minihygget nästa gång, om 5-10 år.

Grundmodellen kallades Femelschlag på tyska. På svenska säger man luckhuggning. På engelska kallas det bl.a. progressive patch cutting eller irregular shelterwood. Alltihop räknas som föryngringsmetoder inom trakthyggesbruk.

[nalle34]

lör 13 okt 2012, 16:22#189951 skogsforskare så det är så att säga inget nytt direkt min metod med små hyggen =) Men lik förbanat fungerar det =) Kanse effektivare med stora hyggen, det vägrar jag göra på min mark.

[jonsered95]

lör 13 okt 2012, 18:20#189966

Hur definierar ni kontinuitetsskogsbruk?
Och hur tänker ni er att det ska fungera?
Hur skiljer det sig från föryngring under skärm?
Och om det inte kommer tillräckligt med nya plantor, vad gör ni då?

Jag tänker att kontinutetsskogsbruk är att man har träd i alla åldrar så att det alltid kommer träd underifrån och man tar bara ut träd som ger ett acceptabelt netto (vad det ska va har jag inte tänkt vidare på.) Man ska inte göra kostsamma åtgärder som plantering (man måste få stödplantera där det är väldigt svårt att det självföryngras). röjning och täckdikning. Röjningen bvehöver man inte göra då det självgallras sig, och plantering behövs inte på grund av självföryngring förutom i nödfall och täckdikningen kan man skippa då ett stort träd dricker upp till 2000 liter vatten per dag och överflödigt vatten transporteras i jorden då rötterna upprätthåller ett sorts "dikningssystem" när det står träd kvar.
Jag ser också en fördel i att när det står relativt stora träd kvar efter en huggning så kan de ta tillvara på växtdelar som man lämnar kvar efter att ha tagit ut virket. Efter en slutavverkning så finns det ju inga träd som kan ta tillvara på näringen och då försvinner mycket av detta ut i vattnet och bidrar till övergödning. Alternativet till detta hade ju varit att ta ut grot, men detta gillar jag inte heller, även om man kan göra askåterföring så kommer inte askan räcka till en askåterföring på alla marker som man tagit ut grot... ...men nu har glidit iväg lite, men tillbaks till ämnet nu.
Skillnaden jag ser mellan en föryngringsmetod och kontinutetsskog är att en föryngringsavverkning "bara" är tvåskiktad medan en kontiutetsskog är fullskiktad. Och efter att man avvecklat skärmen bara ha en enskiktad skog kvar.

Med det praktiska menar jag att man hugger de största träden efter att de har nått den måldiameter man har för varje trädslag. MEN man ska kunna gallra lite så att man gynnar de framtidsstammar som ska nå sin måldiameter. Kanske mellan 15-30 cm i bhd för då har man ändå ett netto som är acceptabelt av de huggna träden. Men man ska inte ägna sig åt nån röjning då detta bara kostar pengar. Men jag är inte alls säker på om man kan undvika nån sorts röjning eller man är tvungen att göra någon slags röjning...
MVH Philip.

[Skogsforskare]

lör 13 okt 2012, 19:44#189989 Det finns väldigt lite fullskiktad skog i Sverige och så vitt man vet är det bara gran som kontinuerligt kan upprätthålla ett fullskiktat bestånd och som spontant, naturligt skapar det. Nere på kontinenten är det normalt gran, silvergran och bok i blandning, och i Tyskland har ca 1,5% av skogsmarken fullskiktad skog (Plenterwald).

Det du kallar fullskiktade blandskogar är knappast stabila system, dvs att dom har den skiktning dom har just nu beror mest på att trädslagen har lite olika tillväxtrytm. Dom har föryngrat sig ungefär samtidigt.

För att kunna bibehålla bestånd med väldigt stor höjdspridning med annat än gran måste skogen hållas ganska gles, och då sjunker produktionen rejält. Då blir resultatet att man bara kan ta ut väldigt små volymer vid varje gallring, utspritt på en stor areal, eftersom man inte långsiktigt kan ta ut mer än tillväxten.