towes skrev:Vissa är ju skeptiska till energisortimenten så jag tänkte spinna vidare lite grann på detta. En skepsis som kanske för många är välgrundad, det kan ju finnas lokala skäl. Men själv är jag ganska övertygad att en glidning åt det håller på valda marker är rätt.
Varför då odla något som betalas sämre? Tja, hydridasp växer till slutavverkning på sådär knappt 25 år, med förfinade kloner kanske ännu snabbare imorgon. Det betyder drygt 2,5 omloppstider asp på en granomloppstid. Etableringen är väsentligt dyrare men i gengäld är kommande generationers plantering "gratis". Hybridpoppel kan sannolikt etableras billigare och växer minst lika snabbt. Bara som två exempel (som dessutom inte blåser omkull så ofta). Aspen kan i bästa fall delvis gå till sågning, ev med lite tur även massa men "botten" i kalkylen är energi.
Den kommentaren tar jag åt mig av jag ska förklara mer varför jag är skeptisk till att man satsar på bestånd som är avsett till energisortiment och andra snbväxande sortiment. Det jag nu skriver om är personliga reflektioner.
1. Snabba omloppstider förutsätter att näringsämnen som kalium, magnesium, mangan, fosfor etc vittrar i motsvarande hastighet från bergrunden annars får man en utarmning av dessa ämnen i marken efter några generationer (gäller inte kväve då kvävenedfallet är större än tillväxten).
2. Vittringen är väl i det närmaste konstat så länge man har stabila pH, temperatur, grundvattennivå och syreförhållanden i marken. Hur ser det ut i framtiden, stabila förutsättningar?
3.Till att börja med kommer brist på vissa näringsämne att stressa träden till sämre "immunförsvar" som därmed blir mer motagliga för sjukdommar och skadeinsekter.
4. Efter ytterligare någon generation kommer tillväxten att avta,(om jag inte missminner mig så orsakar grotuttag nedsatt tillväxt upptill 20 år efter grotuttaget på den nya skogen).
5. tillväxt försurar, (jag kan komentera det ytterligare om ni så önskar)
6. För att kompensera bristen på näringsämne blir man tvungen till att göda och kalka skogen med de ämne som det är brist på.
7. Det här är givetvis en långsam process men kan accelereras genom förändringar i tillväxthastighet i skogen, pH i marken, temperatur, vattenfluktrationer i grundvattnet mm.
Så frågan är om snabba omloppshastigheter i skogen ökar ekonomin tillfälligt eller bara utarmar marken längre fram?
Det här resonemangen gäller givetvis inte bara energiskogar utan alla skogar med snabba omloppstider.
Du har antagligen rätt i att massavedssortimentet kommer att minska i framtiden förutsatt att man i den asiatiska regionen inte vill ha diverse hygienartiklar i papper som blöjor toapapper etc, bara i i Indien och Kina finns 2 miljarder invånare.
Sen vill jag kommentera det här att asp är så stormfast jag har sett ett helt hybridaspbestånd på gammal åkermark blåsa omkull vid inte så kraftig blåst. Det går givetvis inte att dra någon slutsats av ett bestånd, men det får mig att undra..