Virkesmätning och Matrisfub

[linus.n]

tis 05 jul 2011, 19:33#132823 Hej! jobbar som tummare på VMF med stickprovsmätning, där vi sen en tid tillbaka har använt oss av dataklavar till detta. Som nåt slags komplement för travmätarna skriver vi ut en TBF-rapport d.v.s datorn räknar ut dom faktiska skillnaderna på travmätningen jämte stockmätningen. Då utgår den från travmätarnas höjd och längdmått (bankbredd på bilen) på traven med vårat faktiska vedlängds mått och fastvolymen topp rot-mätt, så kommer den fram till hur stor te.x vedvolymen egentligen skulle ha varit, eller vedlängden osv...
Men nu till min sömnlösegrundande fråga.
Längst ner får vi fram den aritmetiska medeldiametern, och nåt som kallas grundytevägd medeldiameter.
Vad innebär grundytevägd medeldiameter när det handlar om mätning av rundvirke och inte stående skog?
Den är vad jag sett alltid något större än den aritmetiska.

• Läs mer om Virkesmätning och Matrisfub
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

[Mangan]

tis 05 jul 2011, 22:15#132845 Borde inte du veta det?

Kolla på länken här hur man räknar ut det, sida 5.

http://www-sekon.slu.se/~ekv/Undervisni ... xt2005.pdf

I text. För varje träd räknar man ut grundytan (dvs stubbens tvärsnittsarea). Denna multiplicerar man sedan med diametern. Man gör så för alla träden och lägger ihop värdena.

Sedan lägger man ihop alla grundytor (stubbarnas tväsrsnittsarea).

Sen så tar du den första summan och delar med den andra summan. Klart!

Den intressanta frågan är: Varför gör man på detta viset?

Självvald väg i egen skog

[sojoh]

ons 11 jan 2012, 16:56#154577 Fick du inga svar på din avslutande fråga?

[MNskog]

ons 11 jan 2012, 21:35#154649 Grundytevägd medeldiameter används för att den ger det bästa värdet för utbytesberäkning i stående skog.
Varför rent matematiskt det är så har jag förträngt. Men det finns säkert någon matte intresserad här på forumet som kan förklara sambanden.
Det stämmer att den är något större än den aritmetiska.
Vad man har för nytta av den vid mätning av rundvirke förstår inte jag heller.

BM 868, MF 265 & Grålle, Häst, Stihl 362, Hva 242xp & 246, Partner R22 & R14.

[towes]

ons 11 jan 2012, 22:33#154670 Jag vet inte vd det har för praktisk användning för VMF, med den grundytevägda medeldiametern är viktad så att grövre träd får en större vikt i uträkningen.

Formeln är dgv = summan av alla diametrar i kubik / summan av alla diametrar i kvadrat.

Det blir lite enklare med ett räkneexempel (med ** menar jag "upphöjt i")

1) Tre stammar: 20 cm, 20 cm, 20 cm.
Den aritmetiska medeldiametern (dvs det de flesta kallar kort o gott medeldiametern)
är ju summan av diametrarna/antal stammar = 60/3 = 20 cm.
dgv blir (20**3 + 20**3 + 20**3) / (20**2 + 20**2 + 20**2) = 20 cm. Ingen skillnad då
alla stammar var lika breda.

2) Tre stammar: 10 cm, 20 cm, 30 cm.
Den aritmetiska medeldiametern blir även här 60/3 = 20 cm.
dgv blir här (10**3 + 20**3 + 30**3) / (10**2 + 20**2 + 30**2) = 36000/1400 = 25,7 cm.

Hoppas detta exemplet kan bringa lite mer klarhet i ett för övrigt ganska teoretiskt begrepp. Kort och gott bedöms en skog med lite grövre träd ha en högre dgv än en skog med likformade diametrar, även om den "vanliga" medeldiametern är densamma.

[kubiken]

sön 15 jan 2012, 20:39#155327 Praktisk användning av grundytevägd...
När man mäter medelvedlängden i en trave så är det den grundytevägda vedlängden som man anger. Och precis som "towes" här ovan beskriver matematiskt så påverkar de grövre stockarna medellängden mer än de klena.

Tex. i en barrmassavedstrave så finns det grova rotbitar med röta som är ca 350 cm långa och klena toppbitar som är ca 500 cm långa. Det är störst grundyta (volym) på de grova bitarna så de påverkar medellängden mer än de klena.
I den traven blir den grunytevägda medellängden kortare än den aritmetiska (som är summan av alla ingående bitar delat med antalet ) som skördardatorerna anger.
Om de grova bitarna är längre än de klenare så blir det tvärtom.

Man kan alltså inte direkt jämföra skördarens medellängd med den vid industrin innmätta vedlängden då det inte är riktigt samma enhet. Aritmetisk vedlängd vs. grunytevägd vedlängd.

[Mangan]

sön 15 jan 2012, 21:20#155344 Borde kolla detta innan jag säger något, men jag har för mig att grundytevägd medellängd gånger travens area ger volymen?

Självvald väg i egen skog

[kubiken]

sön 15 jan 2012, 21:31#155348 Travens höjd x längd (bankbredd) = arean
arean x grundytevägd vedlängd =m3t (travad kubikmeter)
m3t x vedvolymprocenten = m3fub (fast kubkikmeter under bark)

[linus.n]

sön 24 nov 2013, 22:53#246189 Ja tackar tackar, nu nåt år senara med hjälp av kollegor och era svar fårstår jag skillnaden nu!
En arbetskamrat som mätt virke sen jesus levde ca, fick en fråga en gång om just virkesländen.
Markägaren i fråga hade huggit massaved och levererat som han menade höll en (ariitmetisk) medellängd på 4.60 men på inget mätbesked hade han liknande mått utan där låg det på runt 4.30-4.40.
Mätaren förklarade då att då virket lastas oftast med grovändarna in i traven och klenare ändar som utstickande så påverkas den grundytevägda medellängden negativt ju. Klena stammar påverkar mindre. Men i gengäld å så blir ju traven högre än om han hade lastat virket med toppändarna inåt och rötterna utåt. Pågrund av detta kan våra jämföringar vid stockmätningarna mot trävmätningarna gå exakt på kubik men missa en halvmeter på vedlängden.
Ganska intressant som inte så många leverantörer tänker på.