m_guld skrev:Vi blandade betongen själv till mitt verkstad som vi bygger just nu och det gick 28 kubik förts gången men efter 4 timmar började det spöregna
så vi har gjutit om den nu i sommras 17 kubik till men det gick bra har en 800 liters blandare och en liten skopa till lundbergaren som rymmer prick 200 liter då är det lätt att hålla ordning på blandningen.
Platta är nu 24cm med 3 lager armeringbör hålla för skotaren och timmerbilen
Uffe skrev:Jag vill inte verka vara någon viktigpetter men kan inte hålla mig.
Att göra omräkningar av typen 1,2 T / cm btg är inte helt korrekt. Det är massor med saker som påverkar hur mycket man kan lasta på betongen. T. ex Betongklass, armeringsmängd, storlek på last, statisk eller dynamisk last, utbredd eller punktlast. Att ta hjälp av en byggkonstruktionsfirma för att göra dessa (för dem) relativt enkla beräkningar tycker jag är en investering. Då slipper man tjocka på plattan eller kasta i mer armering bara för att känna sig säker. Man slipper också de sprickor som man får om man lastar på för mycket på plattan.
Med det jag hört av er så funderar jag lite på om man inte skall göra vouter (tjockare platta) där man vet att hjulen kommer att gå på maskinen? Då kan man hålla ned tjockleken på övriga plattan som inte skall ta så mycket last.
Skogshuggarn skrev:Uffe skrev:Jag vill inte verka vara någon viktigpetter men kan inte hålla mig.
Att göra omräkningar av typen 1,2 T / cm btg är inte helt korrekt. Det är massor med saker som påverkar hur mycket man kan lasta på betongen. T. ex Betongklass, armeringsmängd, storlek på last, statisk eller dynamisk last, utbredd eller punktlast. Att ta hjälp av en byggkonstruktionsfirma för att göra dessa (för dem) relativt enkla beräkningar tycker jag är en investering. Då slipper man tjocka på plattan eller kasta i mer armering bara för att känna sig säker. Man slipper också de sprickor som man får om man lastar på för mycket på plattan.
Med det jag hört av er så funderar jag lite på om man inte skall göra vouter (tjockare platta) där man vet att hjulen kommer att gå på maskinen? Då kan man hålla ned tjockleken på övriga plattan som inte skall ta så mycket last.
Observera att jag skrev "tippar att",,,alltså ingen exakt uträkning.
Jag har bara dragit en del växlar på tjocklek vs maskinvikten som är uträknad för min del.
Mycket riktigt så har byggkontrollfirman även specat förslag för att begränsa betonganvändandet.
Detta genom att sektionera sulan med olika tjocklekar beroende på fordon/fordonsvikt.
Uffe skrev:Skogshuggarn skrev:Uffe skrev:Jag vill inte verka vara någon viktigpetter men kan inte hålla mig.
Att göra omräkningar av typen 1,2 T / cm btg är inte helt korrekt. Det är massor med saker som påverkar hur mycket man kan lasta på betongen. T. ex Betongklass, armeringsmängd, storlek på last, statisk eller dynamisk last, utbredd eller punktlast. Att ta hjälp av en byggkonstruktionsfirma för att göra dessa (för dem) relativt enkla beräkningar tycker jag är en investering. Då slipper man tjocka på plattan eller kasta i mer armering bara för att känna sig säker. Man slipper också de sprickor som man får om man lastar på för mycket på plattan.
Med det jag hört av er så funderar jag lite på om man inte skall göra vouter (tjockare platta) där man vet att hjulen kommer att gå på maskinen? Då kan man hålla ned tjockleken på övriga plattan som inte skall ta så mycket last.
Observera att jag skrev "tippar att",,,alltså ingen exakt uträkning.
Jag har bara dragit en del växlar på tjocklek vs maskinvikten som är uträknad för min del.
Mycket riktigt så har byggkontrollfirman även specat förslag för att begränsa betonganvändandet.
Detta genom att sektionera sulan med olika tjocklekar beroende på fordon/fordonsvikt.
Hej Skogshuggaren
Som jag sa tidigare så ville jag inte vara petig utan bara hjälpa till att spara en och annan krona om möjligt.
Skogshuggarn skrev:Skulle tippa att omräkningstalet är 1.2 T belastning per cm betongtjocklek i sulan.
Du borde alltså kunna köra in "Kocken" med full last in i garaget 😈 .
Frågan är ju bara om regnet hunnit "laka ur", och försvaga 1á gjutningen?.
Med denna regel skulle jag klara mig med 1 cm för min gamla Grålle, vilket inte känns helt rätt. Det går faktiskt att klara sig utan att gjuta om man placerar byggnaden rätt, grusar rejält och ser till att det inte rinner in något vatten på marken.
Skogshuggarn skrev:Skulle tippa att omräkningstalet är 1.2 T belastning per cm betongtjocklek i sulan.
Du borde alltså kunna köra in "Kocken" med full last in i garaget 😈 .
Frågan är ju bara om regnet hunnit "laka ur", och försvaga 1á gjutningen?.
OAS-forests skrev:Regn under gjutningen kan ge grova ytor om man inte täcker ytan. Det brukar dock inte påverka hållfastheten, totalt sett. Ur hållfasthetsperspektiv är det viktigt att inte underskrida föreskriven minimitjocklek, både avseende total tjocklek samt armeringens täckskickt (bör inte underskrida 35 mm).
Betong som material är bra på att ta upp tryckkrafter men dåligt på att ta upp dragkrafter. Därför kombinderas den med armeringsjärn, järnen är bra på att ta upp dragkrafter. En armerad betongplatta på mark skall inte förväxlas med ett självbärande betongvalv, vilket måste vara mycket tjockare samt ha en kraftigare armering. En platta på mark fördelar ut lasterna mot underlaget, marken alltså. Därför behöver den inte vara självbärande men det underlaget måste ha viss hållfasthet.
Om man vill undvika sprickor i ett golv pga höga punktlaster kan betongplattan förstärkas lokalt genom kraftigare armering och tjockare skickt. Ett golv i en maskinhall som kan utsättas för höga punktlaster bör armeras, med grövre järn, i underkant för att ta upp de dragkrafter som uppstår där.
Eftersom varje cm betongtjocklek på en 100 m2 stor platta medför 1 m3 ytterligare betongåtgång bör utförandet optimeras genom konstruktionsberäkningar. Då måste man veta vilka laster som kan uppstå samt hur lasterna anbringas. Generellt sett är extra armering billigare än extra betongvolym.
Kort information om skogsforum.se