SKOGSFORUM ARTIKEL

Framtiden - Himmel eller helvete för svenska sågverk?

 Svara  3 inlägg  4975 visn.  1 följer
Användarvisningsbild

Framtiden - Himmel eller helvete för svenska sågverk?  ARTIKEL

 
#503189 Vi befinner oss enligt många branschbedömare nu i en högkonjunktur med virkespriser på ”rekordnivåer” och stort sug efter både massaved och timmer. Industrin går för högvarv och massakapaciteten byggs ut. Klackarna i taket för skogsbruket med andra ord! Eller? Hur ser det egentligen ut? Finns det skäl att nyansera bilden något?

Det här med rekordpriser måste tas med en nypa salt. Jämför man t ex massavedspriserna så ligger de efter senaste höjningarna fortfarande en hundring under priserna som betalades i slutet av åttiotalet. Går vi tillbaka till sjuttiotalet fattas det 200 kronor idag. Lägg därtill att vi gick från m3fpb till m3fub och därmed nu skickar med 10-12 procent gratis i form av bark. Bark som är ett utmärkt bränsle i massabrukens processer och därmed utgör ett betydande värde.
Här finns en intressant diskussion om barkfrågan: Barkvolym på mätsedeln

1520947552_massavedspris_1970-2016.jpg


Nog om massavedspriser. Det finns viktigare saker att skriva om. Timmerpriser och sågverkens lönsamhet t ex. Jag har ingen jämförelse mellan dagens sågtimmerpriser och historiska sådana men jag utgår från att mönstret liknar massavedens.

Enligt Professor Sten B. Nilsson, som bl a redovisade prisutvecklingen för sågtimmer och trävaror i sitt intressanta debattinlägg i tidningen Skogen i början av året, har produktionen av betong och byggnadsstål ökat kraftigt (+200%) sedan 1990 och priserna har ökat med 200 procent eller mer. Priset för sågade trävaror har bara ökat med 12,5 procent under samma period. Volymen för förädlade, träbaserade byggprodukter som t ex KL-trä (CLT) har ökat kraftigt under 2000-talet men i Sverige har det tagit tid innan produktionsanläggningar ens börjar projekteras. Fortfarande idag är det bara Martinsson som tillverkar KL-trä i Sverige även om nu StoraEnso, Södra och Setra börjat bygga egen anläggningar.

I en artikel i tidningen Skogen (som även Sten B Nilsson refererar till) beskriver Skogsindustriernas marknadsanalytiker Magnus Niklasson den globala trävarumarknadens utveckling. Enligt Magnus Niklasson ökar efterfrågan på sågade trävaror i världen för närvarande med tre procent per år. Många länder ökar därför sin produktion, bl a Finland och Ryssland. Men Sverige ligger i stort sett stilla. Enligt artikeln ökade Sverige sin totala trävaruproduktion med en procent under 2017. I södra Sverige minskade dock produktionen med fyra procent så hela ökningen har skett i norr. Enligt Magnus Niklasson råder det brist på timmer i södra Sverige och råvaruresursen är hårt utnyttjad. I alla fall till dagens prisnivåer. Sågverken förmår inte betala för att få fram mer råvara med bibehållen lönsamhet. Samtidigt som massabruken kan hugga timmer för att klara sin virkesförsörjning på marginalen. Detta i en tid när alla vill jobba med hållbart byggande och suget efter trä är stort.

Skogs- och sågverksnationen Tyskland - värd en egen granskning.
När vi pratar stora skogsländer i Europa så är det framför allt Sverige och Finland vi diskuterar. Ibland Österrike och Polen. Men faktum är att Tyskland seglat upp som en av de största aktörerna. Med ett virkesförråd som nu tangerar det svenska, en tillväxt som är högre och en avverkning som efter tyska statistikkorrigeringar nu ser ut att närma sig 75 miljoner m3f/år.

Tyskland har en stor, modern och effektiv sågverks- och träförädlingsindustri. Tyskarna importerar stora volymer av både rundvirke och trävaror och exporterar mer trävaror än vad de importerar. Samtidigt som Tyskland givetvis har en stor inhemsk marknad med sina dryga 80 miljoner invånare.

Den tyska sågverksindustrin producerar idag ca 22 miljoner kubikmeter sågade barrträvaror (m3sv) enligt woodstat.se vilket gör dem till Europas största trävaruproducent. Svenska sågverk ligger idag runt ca 18 miljoner m3sv. Skillnaden mellan Tysklands och Sveriges sågverksproduktion (barrträ) motsvarar hela produktionen från Södra, Vida och ytterligare ett stort köpsågverk i årlig volym. Dessutom producerar tyskarna ca fem miljoner kubikmeter sågat löv därutöver.

Tyskarna växer enligt woodstat.se snabbast av alla exportörer på flera intressanta marknader som t ex Indien och sydöstra Asien (exkl. Kina och Japan)

1520947552_indien.jpg


1520947552_sydöstra_asien.jpg


Fyra gånger så högt förädlingsvärde i Tyskland
Sten B Nilsson redovisar i sin debattartikel uppgifter från en FAO-rapport om skogs- och träindustrins bidrag till respektive lands Nationalprodukt (som vi brukade kalla BNP förr i tiden…). Han har räknat om bidragen per m3 för olika marknadssegment. När det gäller träindustrins bidrag har Polen, Tjeckien och Frankrike 2 ggr så högt bidrag som Sverige och Finland per kubikmeter räknat. Österrike och Tyskland har drygt 4 ggr så högt bidrag som Sverige och Finland och Italien ligger skyhögt över. Anledningen enligt Sten B Nilsson är att träförädlingsindustrin är väl utbyggd ute i Europa men att industrin domineras av bulkproduktion i Sverige och Finland.

Svenska sågverk - små marginaler trots goda tider
De flesta svenska skogsbolag, skogsägarföreningar och större sågverksföretag har nu rapporterat sina bokslut för 2017. Några sågverksföretag som har integrerat sin verksamhet starkt mot den svenska byggmarknaden, som t ex Derome och Karl Hedin, visar bra resultatnivåer och god lönsamhet. Tittar man däremot på Södras trävarudel så visar den verksamheten en vinstmarginal på futtiga 0,6 procent enligt senaste bokslutet. I en högkonjunktur! Läs mer om det i tråden Södra redovisar kanonresultat, sågverken fortfarande sänke

Setra (som ägs gemensamt av Sveaskog och Mellanskog) ligger något högre med 3,8 procent men det måste ändå betraktas som dåligt för att vara i goda tider.

Sågverkens lönsamhet – en riskfaktor?
I Sveaskogs årsredovisning för 2017 (Se tråden Bokslut 2017 för Sveriges största skogsägare)
görs en riskbedömning över en massa tänkbara (och förhoppningsvis otänkbara) händelser. Sveaskog graderar riskerna i två led. Dels hur sannolikt Sveaskog bedömer att de ska inträffa. Dels vilka konsekvenser de får för Sveaskog om de inträffar. Som högst risk, alla kategorier, anger Sveaskog ”Dålig lönsamhet inom sågverksbranschen”. Sveaskog betraktar sågverksindustrins lönsamhet som en högre risk med värre konsekvenser än såväl stormar, politiska beslut eller älgskador!

Timmerpriser kritiskt för skogsägarnas lönsamhet
Vi pratar idag mycket om massa- och kartongbrukens lönsamhet och om framtidens bioekonomi. Utvecklingen är spännande men det här är verksamhetsgrenar som försörjs med billig massaved. Ett sortiment som bidrar till en mindre del av skogsgårdarnas intäkter. Den största delen av skogsägarnas inkomster kommer från sågtimmer. Som köps av en industri som knappt förmår att tjäna pengar ens när det är högkonjunktur.

Om det svenska skogsbruket ska klara sin framtida lönsamhet så måste det till högre förädlingsvärden och ökade intäkter för sågverken. Så att de får bättre betalningsförmåga för virket. Det kan inte finnas någon naturlag som säger att just trävaror ska stå stilla eller minska i pris när allt annat i omvärlden blir dyrare? Vi måste ta oss ur ”bulkträsket” på något sätt och hitta produkter som betalas bättre och marknader som är villiga att köpa.

Här finns några fler äldre trådar som avhandlar det här ämnet:
Andra länder är på väg att springa förbi oss
blog/Fredrik+Reuter/vart-sagverk-gar-back-so-what_b-2067.html
Arbete i avverkningslag


Ett räkneexempel
Idag kan jag köpa Södras utmärkta, C24 hållfasthetsklassade byggreglar i 45 x 220 mm dimension för 37,95 kr löpmetern på ByggMax. Det motsvarar ett kubikpris för sågad vara om ca 3 840 kr inkl moms vilket omräknat till sågtimret som gick åt för att producera denna kubikmeter blir ca 1230 kr/m3fub exkl moms. Knappt det dubbla som Södra betalar skogsägaren för stocken. Drar man bort ByggMax marginaler och transportkostnaden är det inte så mycket kvar åt Södra. Och då är det här det fina virket. En hel del av det sågade har sämre kvalité och lägre priser. Södras vinst på sågverksamheten blir därför endast några få kronor per kubikmeter timmer som förädlas.

Vad krävs för att få upp förädlingsvärdet?
Svenska sågverk verkar fortfarande vara fast i ”bulkträsket”. D v s man sågar standardvaror i standardmått och dessa trävaror är över en natt utbytbara från leverantör X till att istället välja leverantör Y eller Z om priset är bättre. Man kan dessutom byta ut en svensk leverantör mot en finsk, tysk, kanadensisk eller rysk och ändå få motsvarande produkter. Den här typen av affär blir extremt tillgångs- & efterfrågestyrt, där priset riskerar att bli den enda faktorn som styr.

En trävarusäljare på fem virkesinköpare
Man brukar lite skämtsamt säga att ”Sågverken krigar om att köpa en underskottsråvara för att sedan förädla den till en överskottsprodukt”. Det ligger något i den meningen om man tittar på hur skogsföretagens organisationer är uppbyggda. Tittar man t ex på Södra så har de enligt sin sajt sodra.com 36 personer som är verksamma med trävaruförsäljning i Sverige och worldwide medan ca 160 personer ägnar sig åt råvaruinköp från skogsägare (skogsinspektorer). Råvaruinköparna ska förvisso förse massabruk och värmeverk med råvara också. Tittar vi istället på Vida så har de 21 trävarusäljare på 36 råvaruinköpare (enligt Vida.se). Vida uppvisar en rörelsemarginal på 8,6% för 2017. Vida ökade resultatet rejält 2017

Kan det här vara en förklaring till Vidas bättre resultat? Att man har fler trävarusäljare i relation till antalet råvaruinköpare? Nja, möjligen kan det indikera vilket fokus man har i verksamheten men tesen spricker direkt när man tittar på andra faktorer och andra företag.

Om man sätter antalet trävarusäljare i relation till den producerade volymen blir bilden en annan. Här ska Södras trävarusäljare få ut ca 54 400 m3 sågad vara per person. Vidas trävarusäljare ska däremot klara av att kränga 80 900 m3sv/skalle. Och tittar man på SCA, som dessutom ligger i toppen av lönsamhetsligan för trävaruproducenter (med 11,2 % rörelsemarginal 2017) så står varje trävarusäljare hos SCA för 149 000 m3sv. Ska man döma av de här resultaten så är det inte företagen med flest trävarusäljare som tjänar mest pengar. Snarare tvärtom. Detta stämmer även in på Setra vars 32 trävarusäljare i genomsnitt ska få ut ”ynka” 52 100 m3sv per person.

Ovanstående får tas med viss reservation för att man inte får hela bilden av försäljningsorganisationen från respektive företags sajter. Svenska sågverk har av tradition använt sig av en lång försäljningskedja, med många mellanhänder för att exportera sitt virke: exportagenter, importagenter, grossistföretag osv. Jag vet inte exakt hur det ser ut idag men man kan ju tolka ovanstående siffror som att SCAs säljare har väldigt stora kunder. Knappast den lokala byggvaruhandeln i Gent eller Bristol utan troligen någon som befinner sig högre upp i näringskedjan. Kanske är det mest effektivt att sälja bulksortiment på det här sättet? Det skulle vara intressant att veta mer från er som har insikt i hur de olika företagen jobbar.

Äga hela kedjan
Några som gått en annan väg är Derome och Karl Hedin. De integrerar sin verksamhet mot kunden och tar kontroll över försäljningskanalen. I det här fallet byggvaruhandeln som de själva äger. Därmed kan de ta del av hela affärens värde ända fram till slutkund. Något som i alla fall under dagens goda byggkonjunktur i Sverige visat sig vara ett framgångsrecept för god lönsamhet om man tittar på företagens resultat. Derome hade ett rörelseresultat 2016 på 7,5% och Karl Hedin hela 12,9%. För 2017 finns ännu inga siffror.

Byggsystem i trä
Just nu finns en hel del pågående och planerade investeringar inom trävaruindustrin men frågan är om det inte skulle behövas mycket mer av den varan? Hyvling och målning i all ära men ska man klara att öka priserna som stål och betong har gjort måste man nog kunna erbjuda mer kompletta byggsystem än plank och bräder. Produktion av KL-trä är säkert ett steg i rätt riktning men det behövs mer. Bra modeller och system för hur vi kan få ut högre priser för de bästa trävarorna. Träbyggande borde ju vara framtiden i en värld som vill ha klimatsmarta och hållbara material. Varför ska det vara så svårt? Eller sker det en utveckling i rätt riktning utan att vi riktigt ser den ännu? Blir 2018 året då merparten av svenska sågverk kommer upp i en anständig lönsamhet? Året då träbyggnationen exploderar? Eller blir det ännu ett förlorat år då byggmarknaden viker och trävarupriserna sjunker? Vad tror du?


Senast redigerad av Torbjörn Johnsen tor 15 mar 2018, 00:28, redigerad totalt 1 gång.

   TS
Haglöfs
Användarvisningsbild

Re: Framtiden - Himmel eller helvete för svenska sågverk?

 
#503229 Mycket att fundera på i din välskrivna text. Här är i alla fall en av Sveriges mest lönsamma sågverk och deras recept för framgång. Typiskt för Sverges sågverksföretag så är det småskalighet och familjeföretag som alltid tjänat pengar !!!!
Tvärtom vad det brukar vara i andra brancher.
Älgsjö Såg lever på optimal kvalitet
https://www.woodnet.se/article/view/512 ... l_kvalitet

Användarvisningsbild

Re: Framtiden - Himmel eller helvete för svenska sågverk?

 
#503236 Svenska sågverks "lönsamhetsproblem" har alltid diskuterats så länge jag mins! Tanken är ju att skapa lönsamhet "bara på bulkvaror som ju är produkten av ett sågverk. När blir ett sågverk någonting annat? När den största delen av trävarorna hyvlas! Eller när man bygger upp en helt omfattande byggmaterialhandels kedja? Eller när sågverken börjar spika möbler mm ? Då är man ju inte bara ett sågverk längre utan bedriver verksamheter som är så skilda från normal sågverksproduktion att det blir svårt att se samordningsfördelar. Jag menar att bedriva försäljning av byggmaterial är ju i sig redan lönsamt och tillför ju ingenting till ett sågverk förutom att man äger sin egen"kund"!!! Normalt sett så har sågverk som också hyvlad gjort det för att öka avsättningen och vinsten på dom lägre kvaliteterna. Dom bättre trävarorna har man ju sålt ändå.
Sågutbytet ur en stock är en viktig parameter för lönsamhet. Historiskt sett så har köpesågverken/privata sågat med ett större utbyte än dom stora bolagssågverken men jag vet inte hur det ser ut nu. En förklaring har varit att timret har varit dyrare och svårare att få tag i för dom privata sågverken och därför optimerat sågutbytet till betalande kunder! Det är inget problem tekniskt sett att öka utbytet ur en stock för bolagsågverken men svårigheten ligger i att få avsättning/lönsamhet för dem extra brädorna. Det kan löna sig mer att flisa än att plocka ut varenda bräda ur en stock om dom inte har skaffat kunder och optimerat logistiken till det. Det kan vara en förklaring till ett lägre sågutbyte.
Det går att bedriva en renodlad sågverksrörelse i Sverige som ger acceptabel vinst men det verkar vara svårt att "skala upp" storleken från familjeföretag till riktigt stort sågverk och fortsätta att tjäna pengar.
Det är lite konstigt tycker jag!

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar
TitelStatistikSenaste svaret
Fiskmåsarna ska få ett naturliga helvete av Niking - fre 01 apr 2016, 00:43
i Skogsmiljö och Trädlära
1 svar
1009 läst
av Tosca     
fre 01 apr 2016, 09:31
Alla Svenska sågverk går med förlust. av Fredrik Reuter - tis 21 jun 2011, 20:12
i Skogsnyheter

12
15 svar
5830 läst
av furuborgsåg     
tis 26 jul 2011, 13:45
Ryska sågverk tar marknadsandelar, bla från Svenska dito av Fredrik Reuter - tis 07 jun 2016, 23:34
i Sågtimmer
6 svar
13696 läst
av Torbjörn Johnsen     
fre 10 jun 2016, 06:26
2017 rekordår för svenska sågverk? av Torbjörn Johnsen - tor 10 aug 2017, 18:28
i Skogsnyheter
0 svar
1096 läst
av Torbjörn Johnsen     
tor 10 aug 2017, 18:28
vad tror ni om framtiden? av Cruiser_no1 - sön 11 sep 2011, 23:21
i Avverkning (slutavverkning)

12
20 svar
8319 läst
av plyshnalle     
sön 27 nov 2011, 23:55
Annonser