Mellberg skrev:Du lägger stora pengar på plantering , med dyra förädlade plantor, sedan lämnar vissa dem vind för våg. Du får produktion av icke lönsamma trädslag som till och med fibermaffian ratar. Men har du tur blir beståndet klassat som nyckelbiotop och då gäller samråd med skogsstyrelsen om du skulle få lust att röja/gallra fram dina dyrbara plantor.
-Nja, nu vill ju jag inte säga att jag inte gör nånting o lämnar min skog vind för våg. Men det jag gör är ju annat än vad de vanliga råden förespråkar, men att röja innan skogens träd själv valt vilka som jag borde satsa mest på gör jag inte. Och vid den tidpunkten i en skogs omloppstid kallas det ju inte längre kanske för röjning. Den lilla självgallring som blir / år under tiden, tar jag ut som ved. Men att inte ha förluster genom vare sig bete eller storm under uppväxttiden o satsa på något annat än den idag gängse produktionsinriktningen, det är vad jag gör av min skog. Och som jag sagt i andra trådar, så är det väl de idag ratade trädslagen som också förhoppningsvis kan bli framtidens vinnare ihop med ökad sågvirkeskvalitet av våra barrträdsorter just p.g.a. hur man sköter dom. Och om nu marknaden redan börjat ana att en förändring i efterfrågan är på väg, så bör det ju vara i gallringsåldern man skall göra de viktigaste valen för att skapa sitt slutgiltiga bestånd. Om det då lite annorlunda mot idag, pratas om 11-1200 stammar / ha vid slutavverkning. Så bör ju det vara lättare att välja bland 4000 träd / ha innan gallring än 1200. Och även om omloppstiden ökar så spelar det ju inte så stor roll om kostnaderna på vägen dit har varit minimala. Jag har både råd o möjlighet att hyra in för åtgärder OM jag skulle vilja det. Men likt "samlarn" så njuter jag av varje tillfälle att få vara i skogen o jobba själv. Och, -Ja, vi har maskiner av skilda slag för att kunna ta fram virke om vi skulle vilja det. Men jag väljer att göra allt arbete för hand; markbereder, planterar, stamkvistar till att även bära ut mina gallringsträd, ibland som helstam. Man blir som mer trofast till sin skog på det viset o håller den längre i sinnet.