Föryngring

[Hodal]

sön 17 sep 2023, 11:21#811968 Det viktigaste slutsatsen av den rapporten är att granen producerar sämre än betad tall. Även om det bara är 21 bestånd i studien, visar det ändå att man med stor sannolikhet gör en dålig affär om man planterar gran på tallmark.

Frågan är hur man innan slutavverkning identifierar bestånd som kommer att betas hårt, och vad man i så fall gör åt det. Granplantering kan vi stryka. Vad återstår då? Hägn torde inte heller vara lönsamt.

[Lars Lundqvist SLU]

sön 17 sep 2023, 12:50#811980 Naturlig föryngring. Fröträd. Toppskotten är tunnare och inte lika ”matiga” som på planterade plantor. Vänta med röjning tills tallarna är 5-6 m.

[isteskog]

sön 17 sep 2023, 15:08#811987 Glöm inte i såfall att röja bort det mesta av vårtbjörken innan röjning vid 5-6 m.

[Ove Lindberg]

sön 17 sep 2023, 16:32#811991 För drygt hundra år sedan var första åtgärden efter en kalyta som följer. Man väntade ca 20 år sedan högg man klen kolved. Skogen som stod kvar hade finkvistig rotstock. Det var då det.

[HannuRöj]

sön 17 sep 2023, 18:29#811999 Enligt min erfarenhet ska naturligt föryngring av tall röjas omedelbart när björk i överhuvudtaget är möjligt att röja med röjsågsklinga.
De som jag har lövsanerat två gånger väldigt tidigt har utväcklat båda tjocka och mest vilttåliga toppskott. Då har tall varit i knähöjd, röjat beståndet återigen om 1-1,5 år. Röjat ner allt annat än tall, och sparat varje tall.

Vänta tills tall är 5-6m har visat sig att inte fungera.
Är inte ens enda bra tall kvar i oröjda ungskog när den är i det fas!
😮 Har själv sett hundratals hektarer såna skogar.

Det är röjning som gör skogen. Och framför allt gäller det naturlig föryngring av tall. 💪

Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"

[skogshare]

sön 17 sep 2023, 19:48#812016 För att på ett givande sätt kunna diskutera olika alternativ för att minimera risken för bakslag med fröträdställlningar och i huggningsklaserna K1, K2, R1 och R2, menar jag, att det vore det värdefullt med en enkel sammanställning av vilka fungerande handlingsalternativ som står till buds och en uppskattning av deras relativa betydelse. Bland annat handlar det om;

- minskad andel förynringsskog genom längre och helst produktionsmässigt optimala omloppstider

- konsekvent användning av ståndortsanpassade trädslag, provenienser och bästa möjliga frö- och plantmaterial

- ökad självföryngringsandel, ordentlig markberedning och tillräckligt antal bra fröträd ;

- optimala röjningsstrategier;

- lätt skärm över gran och andra skuggföredragande trädslag som skydd mot frost och solexponering;  

- hållbara och livskraftiga viltstammar med god tillgång till naturligt och attraktivt foder året om;

- kemisk svamp- och skadedjursbekämpning;

- stängsling, fällor och skrämselåtgärder.

Vidareutveckla gärna ovannämnda åtgärder, lägg till fler och uppskatta gärna den relativa effekten av var och en av dem! 

[Knagge]

sön 17 sep 2023, 20:49#812024 Markberedning harv året efter avverkning.
Fröträden tas ner 5 år efter avverkning.

Jag brukar vänta med första röjningen tills förväxande löv är 3 m för röjer man för tidigt är gräset fortfarande ett hot för tallarna.

Jag röjer tallföryngringar mellan snösmältning och lövsprickning i mars,april din tallföryngring är en älgmagnet och man skall aldrig locka älg under högvintern eller hösten.

Alla tallarna lämnas all hämmande löv röjs bort.
Område utan tallar lämnas orörda.
Sen kollar jag området varje år ibland får man komma tillbaka inom några år ibland kan man vänta tills det är över 4 m och slutröja.

Börjar det lämnade lövet bli 4-6 måste man in och röja det till 1 m förband.

[HannuRöj]

sön 17 sep 2023, 22:17#812031

Vidareutveckla gärna ovannämnda åtgärder, lägg till fler och uppskatta gärna den relativa effekten av var och en av dem! 

Angående kemisk behandling.
Vi använder kemiskt behandlade plantor i PEFC skogar i Finland.
Låter som svensk certifieringskrav hade övertolkas när förbudet kom. 🤔

Det är ju en enorm skillnad om plantorna har besprutat, eller hela föryngringsområdet hade besprutat. Det är väl meningen med kriteriet.

Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"

[Mangan]

sön 17 sep 2023, 23:57#812034

Vidareutveckla gärna ovannämnda åtgärder, lägg till fler och uppskatta gärna den relativa effekten av var och en av dem! 

Angående kemisk behandling.
Vi använder kemiskt behandlade plantor i PEFC skogar i Finland.
Låter som svensk certifieringskrav hade övertolkas när förbudet kom. 🤔

https://snytbagge.slu.se/kemisk.php

Läs den gula rutan, så ser du vad som gäller idag. Finns inga preparat som är godkända att bespruta med alls.

Självvald väg i egen skog

[HannuRöj]

mån 18 sep 2023, 07:06#812038

Vidareutveckla gärna ovannämnda åtgärder, lägg till fler och uppskatta gärna den relativa effekten av var och en av dem! 

Angående kemisk behandling.
Vi använder kemiskt behandlade plantor i PEFC skogar i Finland.
Låter som svensk certifieringskrav hade övertolkas när förbudet kom. 🤔

https://snytbagge.slu.se/kemisk.php

Läs den gula rutan, så ser du vad som gäller idag. Finns inga preparat som är godkända att bespruta med alls.

Ok.
😀 Det var klart sagt. Nolltolerans är omöjligt att övertolkas.

Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"

[Sjögården]

mån 18 sep 2023, 12:43#812058

Markberedning harv året efter avverkning.
Fröträden tas ner 5 år efter avverkning.

Jag brukar vänta med första röjningen tills förväxande löv är 3 m för röjer man för tidigt är gräset fortfarande ett hot för tallarna.

Jag röjer tallföryngringar mellan snösmältning och lövsprickning i mars,april din tallföryngring är en älgmagnet och man skall aldrig locka älg under högvintern eller hösten.

Alla tallarna lämnas all hämmande löv röjs bort.
Område utan tallar lämnas orörda.
Sen kollar jag området varje år ibland får man komma tillbaka inom några år ibland kan man vänta tills det är över 4 m och slutröja.

Börjar det lämnade lövet bli 4-6 måste man in och röja det till 1 m förband.

Inte mycket att tillägga, självföryngrade tallungskogar blir ofta förstörda av självsådd björk. Undertryckta tallplantor blir ett lätt byte för rådjuren.
Brunnsröjer första gången efter 2 år och sedan får man följa det kontinuerligt.
Röjer också det mesta av aspen i tallföryngringar, det går inte att förena asp med tallungskog.
Övrig RASE får vara i fred.

[Sjögården]

mån 18 sep 2023, 12:53#812059

Naturlig föryngring. Fröträd. Toppskotten är tunnare och inte lika ”matiga” som på planterade plantor. Vänta med röjning tills tallarna är 5-6 m.

Naturlig föryngring är helt klart en framgångsfaktor , ofta i kombination med sådd eller plantering.
Jag glesplanterar oftast med gran i svackor och där det inte finns fröträd att spara. Blandskogar med tall/gran är relativt lättskötta och ger fina ungskogar med bra riskspridning. Fungerar från T 22 till G 30 och ger stora möjligheter att styra beståndet efter vad man vill uppnå.
Kräver modiga röjningar men det går att hålla dessa ungskogar lite tätare lite längre utan att äventyra stabiliteten och öka risken för snöbrott.

[Sjögården]

mån 18 sep 2023, 13:37#812060

Det viktigaste slutsatsen av den rapporten är att granen producerar sämre än betad tall. Även om det bara är 21 bestånd i studien, visar det ändå att man med stor sannolikhet gör en dålig affär om man planterar gran på tallmark.

Frågan är hur man innan slutavverkning identifierar bestånd som kommer att betas hårt, och vad man i så fall gör åt det. Granplantering kan vi stryka. Vad återstår då? Hägn torde inte heller vara lönsamt.

Går inte att undvika att man måste anpassa vilttrycket efter skadenivån i skogen.
Att minska rådjur och älgstammen är det snabba sättet att minska skadorna på tallskogen.
Även om grundproblemet är för mycket hjort och rådjur så är det älgen som förstör tallungskogen.
När allt högvärdigt foder under 2 m höjd är uppätet av övrigt klövvilt är älgen tvingad att beta tall för att överleva.
Älgstammen går snabbt att sänka och snabbt att öka med anpassad avskjutning av hondjur.
Bor i ett område där vi arbetat så och nu är tallskogarna jättefina. Har nått under 5 % i färska årsskador i Äbin och det syns i skogen.
Kan vi bara hantera det övriga klövviltet går det nu att öka upp älgstammen lite försiktigt.
I områden med skadenivåer på uppemot 20 - 30 % färska årsskador i Äbin och övervägande granskog är det nog bara hägn som återstår.
Möjligtvis envisa skogsägare som med uppemot 10 viltbehandlingar kan flytta viltet till grannarna kan klara det.
Men det är ingen lösning för skogsnäringen som helhet.

[Sjögården]

mån 18 sep 2023, 13:51#812061

För att på ett givande sätt kunna diskutera olika alternativ för att minimera risken för bakslag med fröträdställlningar och i huggningsklaserna K1, K2, R1 och R2, menar jag, att det vore det värdefullt med en enkel sammanställning av vilka fungerande handlingsalternativ som står till buds och en uppskattning av deras relativa betydelse. Bland annat handlar det om;

- minskad andel förynringsskog genom längre och helst produktionsmässigt optimala omloppstider

- konsekvent användning av ståndortsanpassade trädslag, provenienser och bästa möjliga frö- och plantmaterial

- ökad självföryngringsandel, ordentlig markberedning och tillräckligt antal bra fröträd ;

- optimala röjningsstrategier;

- lätt skärm över gran och andra skuggföredragande trädslag som skydd mot frost och solexponering;  

- hållbara och livskraftiga viltstammar med god tillgång till naturligt och attraktivt foder året om;

- kemisk svamp- och skadedjursbekämpning;

- stängsling, fällor och skrämselåtgärder.

Vidareutveckla gärna ovannämnda åtgärder, lägg till fler och uppskatta gärna den relativa effekten av var och en av dem! 

En lyckad fröträdsställning börjar i sista gallringen när man friställer möjliga framtida fröträd för att skapa bra kronor och stabila rotsystem.
Gärna en timmerställning vid 80 års åldern som kan stå 25- 30 år till.
Men tyvärr är merparten av våra slutavverkningsskogar grandominerade och tallarna som finns hårt trängda med små kronor.
Det blir dyra kostnader för att hugga vindfällen året efter och manuellhuggarna är borta sedan länge.
Tycker det är naivt att tro att storskogsbruket återgår till naturlig föryngring i stor skala när man förkastat metoden efter många misslyckanden sedan stormen Gudrun och framåt.Det kostar helt enkelt för mycket.
Det är en metod för självverksamma skogsägare med stor kunskap om var och hur det fungerar.Och många marker är dessutom alldeles för bördiga med mycket bredbladigt gräs och örnbräken som fullständigt tar över.
Och att se det när granskogen står tät innan slutavverkningen är inte helt lätt..

[alias]

mån 18 sep 2023, 15:23#812064

För att på ett givande sätt kunna diskutera olika alternativ för att minimera risken för bakslag med fröträdställlningar och i huggningsklaserna K1, K2, R1 och R2, menar jag, att det vore det värdefullt med en enkel sammanställning av vilka fungerande handlingsalternativ som står till buds och en uppskattning av deras relativa betydelse. Bland annat handlar det om;

- minskad andel förynringsskog genom längre och helst produktionsmässigt optimala omloppstider

- konsekvent användning av ståndortsanpassade trädslag, provenienser och bästa möjliga frö- och plantmaterial

- ökad självföryngringsandel, ordentlig markberedning och tillräckligt antal bra fröträd ;

- optimala röjningsstrategier;

- lätt skärm över gran och andra skuggföredragande trädslag som skydd mot frost och solexponering;  

- hållbara och livskraftiga viltstammar med god tillgång till naturligt och attraktivt foder året om;

- kemisk svamp- och skadedjursbekämpning;

- stängsling, fällor och skrämselåtgärder.

Vidareutveckla gärna ovannämnda åtgärder, lägg till fler och uppskatta gärna den relativa effekten av var och en av dem! 

En lyckad fröträdsställning börjar i sista gallringen när man friställer möjliga framtida fröträd för att skapa bra kronor och stabila rotsystem.
Gärna en timmerställning vid 80 års åldern som kan stå 25- 30 år till.
Men tyvärr är merparten av våra slutavverkningsskogar grandominerade och tallarna som finns hårt trängda med små kronor.
Det blir dyra kostnader för att hugga vindfällen året efter och manuellhuggarna är borta sedan länge.
Tycker det är naivt att tro att storskogsbruket återgår till naturlig föryngring i stor skala när man förkastat metoden efter många misslyckanden sedan stormen Gudrun och framåt.Det kostar helt enkelt för mycket.
Det är en metod för självverksamma skogsägare med stor kunskap om var och hur det fungerar.Och många marker är dessutom alldeles för bördiga med mycket bredbladigt gräs och örnbräken som fullständigt tar över.
Och att se det när granskogen står tät innan slutavverkningen är inte helt lätt..

Min minnesbild är att det snarare var under 90-talet, i spåren av den nya skogsvårdslagen, som många testade "självföryngring" (snarare gdsgd-skogsbruk) som föryngringsmetod med varierande/dåligt resultat (bl.a. p.g.a. rådjursexplosionen och uteblivna lövröjningar) och att de virkesköpande organisationerna i södra Sverige i stort sett har avrått ifrån det sedan Gudrun och Per av rädsla för att fröträdställningarna skulle blåsa omkull.

Jag har faktiskt ett par bestånd i min närhet med skaplig självföryngring av tall under fröträd på marker med örnbräken.

Hittade faktiskt förvånansvärt många sådda/självsådda tallplantor under tjockt/frodigt bräken när jag var ute på ett hygge och viltskyddsbehandlade nu i helgen:

1695043329_20230917_125140.jpg

1695043329_20230917_125206.jpg

MVH
Alias

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain