mån 23 apr 2018, 19:14#509381
Här kommer några bilder samt lite kort sammanfattning från lördagens skogsdag hos busholle och Bema.
Vi började hos Busholle och tittade på ett hygge på mark som delvis låg på torvmark och som antagligen varit odlad/brukad tidigare. Hela hygget var skyddsdikat samt markeberett. En del av hygget bestod av fastmark (mineraljord) och det var markberett med vanlig markberedare (harv). Den andra delen var höglagd med grävmaskin. Olle hade planterat den del av hygget som harvats med sibirisk lärk men plantorna räckte inte till och han väntar nu på fler för att göra klart. Eftersom Olle redan föryngrat stora arealer med tall vill han variera med lärk. Annars hade tall antagligen gått bra på den här marken också.
1524506344_p1030623.jpg
1524506344_p1030627.jpg
1524506344_p1030631.jpg
1524506344_p1030633.jpg
1524506344_p1030640.jpg
1524506344_p1030644.jpg
De syntes tydligt att självföryngrade plantor av tall och gran har etablerat sig där mineraljord kommit upp i harvning eller högläggning. Där ytskiktet bestod av torv fanns dock ingen naturlig föryngring och det verkade inte som gräs ville växa där heller. I den intilliggande mossen fanns inga tallplantor på gång i kantzonen så mineraljord i ytan verkar vara ett absolut krav för att få ev självföryngring.
1524506343_p1030652.jpg
Lärkplantorna, som har två växtsäsonger på nacken, har etablerat sig mycket bra och Olle har sprutat dem mot viltbete. De flesta verkade ha klarat sig skapligt men en och annan var hårt betad. De största plantorna var nästan en meter höga och i bra växt. Sibirisk lärk räknas som ett inhemskt trädslag och klassas inte som exot till skillnad mot den mer snabbväxande (och krävande) hybridlärken. Vi ser med intresse fram mot hur lärken kommer att etablera sig på den del av hygget som består av renodlad torvmark.
1524506343_p1030663.jpg
Efter lärken och torvmarken gick vi till en gammal inäga som Olle planterat igen 2013 med gran. Området planterades en gång tidigare med gran i mitten av 80-talet men då gick det mesta ut. Nu har det gått betydligt bättre och det beror antagligen på att diket igenom rensats upp ordentligt och att området höglades i samband med grävjobbet. Närmast diket sparades en yta som inte höglades och här har plantorna haft mycket svårare konkurrens med gräset. Olle har gräsröjt flera år så nu såg det ändå bra ut. Området som höglades hade utbrett lövuppslag av främst björk och sälg.
1524506344_p1030656.jpg
I vinter har granarna betats kraftigt av älg. Betningen var närmast systematiskt gjord där sidoskotten betats hårt men toppskotten har vänligt nog skonats. Först trodde vi att det var rådjursbete men spillningshögarna avslöjade den skyldige. Olle har viltbehandlat granarna varje växtsäsong utom den sista.
Växtbetingelserna hos busholle är ganska kärva med många mossar i närheten. Närliggande Hagshult är känt från väderrapporterna som både varmast och kallast. Jordmånen är sandig och mycket av skogen lämpar sig för tall. Fastigheten ligger runt 170 m ö h.
1524506344_p1030680.jpg
Efter besöket hos Olle körde vi genom ett vårfagert smålandslandskap vidare till Bema strax norr om Malmbäck. Bemas marker ligger högre, runt 300 m ö h och även här finns omfattande mossar i landskapet. Jordmånen är finkorning och vattenhållande. Här dominerar granen i skogslandskapet men den är utmanande att föryngra p g a att många marker är blöta och att det kan frysa på nätterna ända fram tillmidsommar.
1524506343_p1030668.jpg
1524506343_p1030667.jpg
Den äldre granskogen föryngras successivt och under senare år har Bema använt mer högläggning (med grävmaskin). Vi tittade på några hyggen som planterats i hög de senaste åren och granen såg ut att ta sig bra i högarna. Bema använder uteslutande stora barrotsplantor (tror jag). I den senaste avverkningen som gjordes sparades frötallar och där har området nu höglagts och väntar på plantering av gran som Bema ska göra nu innan sommaren.
1524506344_p1030682.jpg
Vi tittade även på en äldre mossodling på Bemas fastighet där det planterats med svartgran för knappt 30 år sedan. Planteringen gjordes innan Bema tog över fastigheten och han var inte så värst imponerad över svartgranens växtförmåga. Påfallande många träd har ramlat ikull eller har bara stått och dött.
1524506344_p1030673.jpg
1524506344_p1030671.jpg
Vid en första anblick var det svårt att se att det var annat än vanlig gran men när man började titta lite noggrannare syntes skillnad i färg och växtsätt. Svartgranen har blåare barr och barrmassan såg ut att ha tätare struktur av kvistar och barr än intillgande vanliga "rödgranar". Barr och kvistar var kortare men tätare. Marken hade höglagts och trots att det fanns ett dike alldeles intill var det ändå blött och vattenmättat. Fördelen med svartgranen ska vara att den är mindre frostkänslig och lättare att etablera än vanlig gran men i det här fallet verkade den växa sämre och vara mindre vital när den kom upp i ålder. Bema var inte imponerad.
1524506344_p1030672.jpg
1524506344_p1030677.jpg
Det här var en mycket summarisk sammanfattning av en intressant dag där vi även pratade om allt möjligt annat som t ex virkespriser. Fyll gärna på med mer ni som var med och ni som var värdar. Tack för en trevlig dag!
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort,
Välkommen! Skapa konto