tor 22 dec 2016, 22:29#425637
Såg bilderna innan. Det ser ut att vara lite sämre diken. En bra skrift att läsa kan vara denna:
http://www.skogsstyrelsen.se/Global/aga ... -01-01.pdfNågra saker som jag tänkt på när jag läst tråden.
En väg ska helst ha en tät yta så att ytvattnet kan rinna av till sidorna vid regn och snösmältning.
Vägens yta skall bestå av en material som tillåter att man kan sladda och därmed bombera denna, jag föredrar personligen slitlager 018 högst upp.
060 och 090 går enl. min erfarenhet inte att sladda med särskilt bra resultat. Dessa grövre material används förslagsvis när man tryckt sönder vägbanken och fått kraftig spårbildning och vill återställa bärighet alt. då man förväntar sig att vägen kommer köras sönder i förebyggande syfte. Förslagsvis spårgrusar man då med dessa innan man med timmerbilens eller skotarens hjälp tryckt sönder vägbanken.
Dock så är de grövre materialen inte täta och därmed måste man vi återställning av vägen efter att virket är utkört täta till ytan igen och lägga på ett tätt materiel i form av 018. Annars så kommer vattnet ställa sig i den stenbädd som blir i spåren och man kommer få en vägbank som aldrig torkar ur.
Man bör enl. min mening sladda vägen vår och höst, så att det ej börjar växa gräs i vägen. Gräs binder fukt och bildar matjord i gruset vilket vi inte vill ha.
Vid sidan av vägen bör det vara trädfritt minst till motslänten på diken eller minst en kättingröjarbredd, dvs. ca 2 meter, detta mätetal skall gäller när skogen är uppvuxen fullvuxen. Därmed så bör man inte plantera närmre än 2,5 m från vägkant eller i vägslänt.
Detta med syfte att få en vägbank som torkar ur.
Dikena bör utformas med minst djup 40 cm, gärna 60 cm och lutningen någonstans runt 1:3.
När man avverkar är det bra att med hjälp av en räffsa eller kratta ta bort prinnar och flis från vägen, dessa riskerar annars att sätta igen vägsladden.
En bra film som man kan titta på är denna.