Myt 6 – Gallring är lönsamt för skogsägaren

 
 Svara  13 inlägg  5771 visn.  6 följer
Användarvisningsbild

Myt 6 – Gallring är lönsamt för skogsägaren

 
#484789 Det här är en tråd i en hel serie där var och en avhandlar en "myt om gallring". Underlaget kommer från Urban Nilsson, professor vid SLUs sydsvenska forskning och här hittar du seriens startsida. Åtta myter om gallring
På startsidan finns en del förklaringar som är viktiga för helhetsperspektivet.


Är det lönsamt för skogsägaren att gallra?
Intäkten från gallring kommer ju tidigare i omloppsperioden än vad slutavverkningspengarna gör men det virke som avverkas i gallring är mindre värt per kubikmeter än slutavverkningsvirket och gallringsvirket är väsentligt dyrare att avverka och köra ut. Ska man få ett bra netto i en tidig förstagallring så måste man därför ta ut ett högt volymuttag eller gå mot högallring så att man får en grövre medelstam. Gallringsförsöken visar att få men hårda gallringar ger i stort sett lika bra (eller t o m bättre) utfall i produktion och ekonomi som om man gallrar mer försiktigt men oftare. I alla fall när det gäller gran.

Intäkternas nuvärde
Utöver virkesvärde och avverkningskostnad finns ytterligare en faktor att ta hänsyn till: När i tiden man får pengarna? På grund av inflationen är en tusenlapp från en gallring idag vid 32 års beståndsålder mer värd än en tusenlapp från slutavverkningen vid 71 års beståndsålder. Så frågan är då om det högre värdet vid slutavverkning av ett ogallrat bestånd (se Myt 4 – Gallring ger högre inkomst vid slutavverkning) kan kompenseras med att man vid gallring kan få ut pengar tidigare i omloppscykeln?

Gallring ger högre nuvärden
SLU har med hjälp av beräkningsprogram och 2,5% räntesats räknat om framtida intäkter (och kostnader) till ett nuvärde. I beräkningarna har använts faktiska försöksresultat för huvudparten av omloppstiden. I de här uträkningarna kan man se att alla de gallrade bestånden i granförsöken får ett högre nuvärde än den ogallrade referensen. Mellan 23-29% högre. Såväl flera försiktiga gallringar eller få starka ger högre nuvärde än ogallrat. Högst nuvärde ger försöksledet med två starka gallringar (den första med ca 45% uttag).

Tallförsöken ger samma resultat men inte lika tydligt. Här ger de gallrade ytorna mellan 10-20% högre nuvärden.

Gallring ger mer pengar - i granbestånd
Om man inte nuvärdesberäknar intäkterna (och kostnaderna) utan sätter 0% i räntesats. D v s att 1000 kr vid slutavverkning om 39 år värderas lika högt som 1000 kr från en gallring idag så kan man jämföra på ett annat sätt. SLU har valt att dela den samlade intäkten under omloppsperioden med antal år. I det här fallet antalet år från första gallringsingreppet år 32 till slutavverkning år 71 (39 år). Det här visar hur mycket den faktiska summan pengar blir per år i de olika skötselalternativen. Även här ger de granbestånd som gallrats med flera svaga eller 1-2 starka gallringar bättre ”kassaflöde” än den ogallrade ytan. Den ogallrade granytan gav i pengar totalt 252 000 kr/ha i netto varav allt ramlade ut vid slutavverkningen (738 m3 á 341 kr). Den ytan som gav mest pengar i kronor och ören räknat var den där det utförts två starkare gallringar (den första ca 45 % uttag). Totalt 270 000 kr under omloppsperioden fördelat på 230 000 kr från slutavverkningen (573 m3 á 401 kr) och 40 000 kr från gallringarna (238 m3 á 168 kr).

När det gäller tallbeståndens kassaflöde så ger inget av de gallrade försöksleden mer pengar i fickan än det ogallrade. Det kan till viss del förklaras med att tallen självgallrar mindre än granen och att mer av tillväxten faller ut som gagnvirke när den ogallrade ytan slutavverkas. I försöksledet med tre svaga gallringar är skillnaden ganska liten mot det ogallrade men skillnaden blir större med hårdare gallringar.

Kortare omloppstid för ogallrat?
Ytterligare en faktor som borde påverka kalkylen är att ett ogallrat bestånd kan (och bör) slutavverkas tidigare än bestånd som gallrats. Speciellt granbestånd som enligt försöken självgallrar mer än tallbestånden. Det kan handla om mer än tio års tidigare slutavverkningstidpunkt vilket givetvis påverkar nuvärdesberäkningen positivt till det ogallrades fördel. Dessutom så har ju den ytan redan ett 10-årigt nytt bestånd under tillväxt vid tidpunkten för de gallrade ytornas slutavverkning och värdet av det bör också vägas in i totalkalkylen om det ska bli rättvist.

Slutsats:
Låggallrade granbestånd med flera svaga eller få starka uttag ger mer pengar i plånboken totalt sett. Det gäller egentligen både gran och tall om man tar hänsyn till intäkternas nuvärde. Om man bara ser till beloppen så ger gallrade granbestånd mer pengar än det ogallrade över en omloppsperiod men det gäller inte för tallbestånd. Om man tidigarelägger slutavverkningstidpunkten för ogallrade bestånd och även tar med värdet av att ha en ny växande skog på gång vid tidpunkten för gallringsbeståndens slutavverknig. Ja då blir det i stort sett ingen skillnad i lönsamhet mellan gallrat och ogallrat.

1512757734_img_2380.jpg
1512757736_gallringsskog-gran.jpg




Myt 1 – Gallring ökar tillväxten
Myt 2 – Gallring ger större (grövre) träd
Myt 3 – Gallring ger livskraftigare bestånd
Myt 4 – Gallring ger högre inkomst vid slutavverkning
Myt 5 – Täta bestånd behöver gallras
Myt 7 – Trädens rumsliga fördelning efter gallring är viktig
Myt 8 – Höggallring minskar produktionen

Och här kommer du tillbaka till startsidan: Åtta myter om gallring


Senast redigerad av Torbjörn Johnsen ons 31 jan 2018, 04:07, redigerad totalt 2 gånger.

   TS
Malwa Gallring
Avatar Fallback

Re: Myt 6 – Gallring är lönsamt för skogsägaren

 
#484831 Kortare omloppstid för ogallrat måste väl ändå vara fel? Då blir ju massaandelen stor och medelstammen väldigt låg. Med dyrare avverkningskostnad och lägre netto som följd.
Tycker det är precis tvärt om.
Rejäl röjning och1 eller 2 hårda gallringar kanske så får man grov skog och möjlighet till mkt timmer(med ganska dålig form) på kortast tid. Men stor stormskaderisk och längre total gagnvirkesproduktion.
Tror själv mest på lite försiktigare Gallring och normal omloppstid för att få maximal gagnvirkesprodution(och bra form på träden,ger mkt volym) väl röjt då förstås som ju är de viktigaste.

Användarvisningsbild

Re: Myt 6 – Gallring är lönsamt för skogsägaren

 
#484834
jönsson84 skrev:Kortare omloppstid för ogallrat måste väl ändå vara fel? Då blir ju massaandelen stor och medelstammen väldigt låg. Med dyrare avverkningskostnad och lägre netto som följd.
Tycker det är precis tvärt om.
Rejäl röjning och1 eller 2 hårda gallringar kanske så får man grov skog och möjlighet till mkt timmer(med ganska dålig form) på kortast tid. Men stor stormskaderisk och längre total gagnvirkesproduktion.
Tror själv mest på lite försiktigare Gallring och normal omloppstid för att få maximal gagnvirkesprodution(och bra form på träden,ger mkt volym) väl röjt då förstås som ju är de viktigaste.

Det de är ute efter är väl att du behöver hugga ner det ogallrade innan det börjar självgallra sig för mycket. Så att man kan sälja alla kubik som beståndet har producerat, bättre att få betalt för massaved och klenare virke än att behöva lämna 20% som har självdött i skogen.

Användarvisningsbild

Re: Myt 6 – Gallring är lönsamt för skogsägaren

 
#485107
jönsson84 skrev:Kortare omloppstid för ogallrat måste väl ändå vara fel? Då blir ju massaandelen stor och medelstammen väldigt låg. Med dyrare avverkningskostnad och lägre netto som följd. [...]


Precis så tänkte jag med. Även om tillväxten dessa år i ogallrat möjligen ger mindre skillnad än i ett gallrat bestånd. Man får ju inte räkna att det ska avverkas tidigare om man jämför resultaten vid samma ålder.

Sen undrar jag om det värkligen vill vara så att det ogallrade kommer bättre ut efter föryngring. I ett gallrat bestånd har ju mycket av barrmassan i skogsbotten börjat omdannas när beståndet avverkas. Det borde väl påverka planteringen positivt?
Man råkar även ha viss grad av självföryngande kvar efter avverkningen av et gallrat bestånd. Jag ser inte för mig att så är fallet i orörda bestånd.

Användarvisningsbild

Re: Myt 6 – Gallring är lönsamt för skogsägaren

 
#492481 Hur har de gjort när de nuvärdesberäknar pengarna vid gallring? 2,5% ränta på intäkterna från gallringen. Men räknar de med samma virkespriser 30-40 år senare vid slutavräkningen? Eller tar de hänsyn till inflationen? Dvs av 2,5% ränta så är den verkliga räntan kanske 0,5% vid en inflation om 2% per år.

Användarvisningsbild

Re: Myt 6 – Gallring är lönsamt för skogsägaren

 
#492482 Jag tror att de använder dagens virkespriser men som omräknas till nuvärden med räntesatsen. Värdet av en kubikmeter blir då sämre om den huggs om 20 år än om den huggs idag. Om virkespriserna t ex hade följt KPIs utveckling och korrigerat för ev inflation så hade man ju inte behövt nuvärdesberäkna. Eller istället först räknat upp virkespriserna med KPI och sedan minskat värdet med nuvärdesberäkning. Går vi tillbaka historiskt så har ju inte virkespriset utvecklats utan ligger i reala termer allt lägre jämfört med tidigare toppår så det ter sig ju ganska rimligt att räkna som dom gör.

   TS
Avatar Fallback

Re: Myt 6 – Gallring är lönsamt för skogsägaren

 
#492487
Senox skrev:Hur har de gjort när de nuvärdesberäknar pengarna vid gallring? 2,5% ränta på intäkterna från gallringen. Men räknar de med samma virkespriser 30-40 år senare vid slutavräkningen? Eller tar de hänsyn till inflationen? Dvs av 2,5% ränta så är den verkliga räntan kanske 0,5% vid en inflation om 2% per år.


I skogliga kalkyler brukar man använda dagens virkespriser och avverknings- och skogsvårdskostnader (man anser ofta att dagens nivåer är DEN BÄSTA MÖJLIGA skattningen för hur det kommer att se ut långt fram i tiden - om än inte någon BRA skattning) medan man använder realränta i diskonteringen.
Alternativet är ju att gissa vad man kommer att ha för nominella virkespriser om X antal år och vad den nominella räntan kommer att vara fram till dess.

MVH
Alias

Användarvisningsbild

Re: Myt 6 – Gallring är lönsamt för skogsägaren

 
#492625 Om man tror att virkespriset kommer vara den samma i kronor om 30-40 som den är idag bör man sälja av sitt bestånd snarast möjligast. Självklart kommer virkespriset fluktuera över tid i realvärde, dvs ibland kommer du få fler liter mjölk per kubikmeter än andra perioder. År 1975 så kostade 1 liter mjölk ca 1,50 kr och idag runt 10 kr. Om jag har tolkat uppgifterna rätt så kostade timmer samma period ca 135 kr/m3 fub. Utvecklingen har uppenbarligen inte följt mjölken i kr räknat. Dock så var avverkningskostnaden betydligt högre då jämfört med effektiviseringen som har hänt fram tills idag, vilket motiverade ett relativt högre pris då jmf med idag. Visst kommer det förmodligen bli något ytterligare effektiviseringar framöver men jag gissar mycket marginella jämfört med de enorma kliven som redan har tagits. Detta talar för att virkespriserna kommer följa KPI +/- tillfälliga toppar och dalar i efterfrågan.

Användarvisningsbild

Re: Myt 6 – Gallring är lönsamt för skogsägaren

 
#492626 Blir utfallet bättre om man jmf m3 per liter renat?

Användarvisningsbild

Re: Myt 6 – Gallring är lönsamt för skogsägaren

 Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#492633
machonisti skrev:Blir utfallet bättre om man jmf m3 per liter renat?

Prisutvecklingen före eller efter alkoholskatten? ;-)
/Niklas

Användarvisningsbild

Re: Myt 6 – Gallring är lönsamt för skogsägaren

 
#492640 Kör båda!!

Användarvisningsbild

Re: Myt 6 – Gallring är lönsamt för skogsägaren

 
#492667 Allt blir bättre om man blandar in renat! :-BD

Användarvisningsbild

Re: Myt 6 – Gallring är lönsamt för skogsägaren

 
#492674
Senox skrev:Om man tror att virkespriset kommer vara den samma i kronor om 30-40 som den är idag bör man sälja av sitt bestånd snarast möjligast. Självklart kommer virkespriset fluktuera över tid i realvärde, dvs ibland kommer du få fler liter mjölk per kubikmeter än andra perioder. År 1975 så kostade 1 liter mjölk ca 1,50 kr och idag runt 10 kr. Om jag har tolkat uppgifterna rätt så kostade timmer samma period ca 135 kr/m3 fub. Utvecklingen har uppenbarligen inte följt mjölken i kr räknat. Dock så var avverkningskostnaden betydligt högre då jämfört med effektiviseringen som har hänt fram tills idag, vilket motiverade ett relativt högre pris då jmf med idag. Visst kommer det förmodligen bli något ytterligare effektiviseringar framöver men jag gissar mycket marginella jämfört med de enorma kliven som redan har tagits. Detta talar för att virkespriserna kommer följa KPI +/- tillfälliga toppar och dalar i efterfrågan.


135 kr m3f år 1975 motsvarar 716 kr i dag enligt scb.
http://www.scb.se/hitta-statistik/sveri ... mraknaren/

Men avverkningskostnaden var högre på den tiden med så frågan är vad nettot var?

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
Liknande Trådar
TitelStatistikSenaste svaret
Myt 1 – Gallring ökar tillväxten av Torbjörn Johnsen - fre 08 dec 2017, 19:56
i Gallring

12
22 svar
8521 läst
av Älgfoderodlare     
ons 03 jan 2018, 18:33
Myt 2 – Gallring ger större (grövre) träd av Torbjörn Johnsen - fre 08 dec 2017, 20:09
i Gallring
2 svar
3564 läst
av bengt.a     
lör 09 dec 2017, 09:45
Myt 3 – Gallring ger livskraftigare bestånd av Torbjörn Johnsen - fre 08 dec 2017, 20:13
i Gallring
2 svar
2918 läst
av Torleif     
mån 11 dec 2017, 00:05
Myt 4 – Gallring ger högre inkomst vid slutavverkning av Torbjörn Johnsen - fre 08 dec 2017, 20:24
i Gallring
6 svar
3761 läst
av isteskog     
lör 09 dec 2017, 10:18
Myt 7 – Trädens rumsliga fördelning efter gallring är viktig av Torbjörn Johnsen - fre 08 dec 2017, 20:44
i Gallring
6 svar
3937 läst
av Torbjörn Johnsen     
mån 19 feb 2018, 11:42
Annonser