Gallring

[Sjögården]

ons 30 nov 2022, 22:42#781390 Här är faktiskt inte tallen utsatt för kronhjort i någon större omfattning.
Däremot vet jag att med tiden börjar de förändra sitt beteende.
Men huvuddelen av skadorna på granen handlar mer om att kompensera bete från lättlösliga betesväxter i fina slåttervallar med att skrapa granbark, förmodligen för att få balans i foderintaget.
Detsamma gäller också all utfodring med allt från ensilage till sockerbetor.
Kronhjorten har jag inte sett barka tall, däremot gör dovhjorten det snörika vintrar.
Sedan är allt bete av för stora stammar av rådjur,dovhjort och kronhjort indirekt till skada för tallskogen.
När älgen inte kan äta bärris, mjölkört, RASE och annat bete för att det är uppätet av de andra är naturligtvis tallskogen det enda naturliga foderintaget som återstår.
Viltbehandlat har jag inte gjort sedan rådjuren försvann.. 😉

[Hodal]

tis 06 dec 2022, 15:37#782481

Kan man röja sistaröjningen sent och tämligen hårt blir förstagallringen framskjuten några år och betydligt lönsammare och ger ett bättre bestånd.

Så är det! Hur det är på granåkrarna i Sydbotten vet jag inte, men på svag bonitet gör det stor skillnad med en sen röjning, som då kan göras till lägre stamantal (och förhoppningsvis även minska behovet av underröjning inför gallringen). Kombinationen av fler års tillväxt och lägre stamantal gör att diametern blir klart större vid gallring och stammarna högre, vilket gör en oerhörd skillnad i medelstam, utfall av klentimmer och därmed ökad lönsamhet för markägaren. Skogsstyrelsens räkneverktyg är bra att sitta och testa sina bestånd med, om man vill prova olika modeller.