Gallring

[Skogsola]

tor 05 sep 2024, 18:14#854828 Får de inga andra instruktioner så gallrar de för max rotnetto. Gör de inte så får de dåligt rykte när en annan markägare talar om hur mycket netto han fick av ett annat bolag.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[Ove Lindberg]

tor 05 sep 2024, 18:44#854832 Ja du Ola. Det är som du säger. Dessutom har det varit kartell. Så länge jag minns från dom flesta virkesköpare. Privata skogsägare har ilurats som följer. Säger du till din skogsgranne vad du fick för betalning för denna avverkning. Då blir betalningen sämre nästa gång. Alla virkeshandlare jobbar inte så,
men det är värt att ta i med kalkylen.
Mvh

[alias]

tor 05 sep 2024, 20:33#854846

Ni får väl tala om hur ni vill ha det. Hur svårt kan det va? Avtala om t.ex minst 20 m2 grundyta efter gallring.

Instämmer!

Man får väl förutsätta att de skogsägare som har fortsatt att beställa skogliga tjänster av samma virkesköpande organisation eller entreprenör nästa gång har varit tillräckligt nöjda med det skogliga och ekonomiska resultatet vid föregående affär. Annars har de i vart fall förhoppningsvis lärt sig något och blivit tydligare som beställare inför nästa beställning, och därigenom får det resultat man vill ha.

Något ansvar får man allt ta som beställare av en tjänst, genom att vara tydlig med att sätta ord på sina förväntningar på slutresultatet (både skogligt och ekonomiskt). Är man inte tydlig som beställare så har man inte rätt att gnälla när något inte blir som förväntat.

Jag besitter inte förmågan att läsa folks tankar, och begär således ej heller att virkesköpare eller entreprenörer ska ha denna egenskap!

MVH
Alias (som är mer än lovligt less på "nån-annan-ismen" som sprider sig som en löpeld i hela samhället)

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[Torbjörn Johnsen]

fre 06 sep 2024, 07:49#854860 Jag tror inte att det är så lätt för en skogsägare att vara en tydlig beställare alla gånger. Det krävs skapligt med kunskap och förmåga att hantera relaskop, gallringsmallar och liknande. Jag kan bara referera till när vi gjorde de sista Gallringsdagarna söder om Jönköping 2018. Där hade vi själva mätt upp och gallrat flera områden md 35% gallringsuttag (30-årig välskött tallskog på en T28). När man gick runt på slingan och lyssnade på vad besökarna diskuterade så var det många som var av uppfattningen att det tagits på tok för lite och en del som skämtade om att "här är det väl inte gallrat".

Flera av dessa ytor var enligt Skogskunskaps "Gallringsplan" (tyvärr nedlagt) färdiggallrade och skulle inte gallras något mer innan slutavverkning runt 80-årsåldern. Alltså stå orört i 50 år och bara producera. Här kan ni se sammanställningen från 2018. Kolla t ex jämförelseytorna 1, 2 och 11.
Beskrivning jämförelseytor - Gallringsdagarna 2018

Här kommer hjälpmedel som t ex NFAs gallringsstöd (NFA - Minskade gallringsuttag med hjälp av ny laserteknik) att vara till stor hjälp. Med stöd av detta kan man säga att en av de stora utmaningarna som skogsägarna har är att "hålla emot" när det gäller andragallringar. De görs ofta slentrianmässigt baserat på schablonartade råd i skogsbruksplanen och sällan efter rejäla uppmätningar i fält med stöd av gallringsmallar.

Hur många skogsägare får idag en återkoppling med beståndsdata efter gallring? Är det någon virkesköpare som erbjuder detta?

[Skogsola]

fre 06 sep 2024, 08:46#854866 En liten början kunde ju vara att markägaren får välja gallringsstyrka vid kontrakteringen. "Svag, Medelhård,Stark". Och att detta anges i traktdirektiven. Istället för att det görs lika överallt.

Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH

[Tralsmo]

fre 06 sep 2024, 10:12#854878 Ja håller faktiskt me alias.

Man behöver inte va expert för å kunna göra vettiga beställningar.
Lite mäniskokänedom kan va väl så viktigt ochså.

Sen är de så att alla inköpare å rådgivare är ju inte bluffare.
I dom flesta fall så vill man nog försöka vaska fram nåt som säljaren är nöjd med.
Men om kunskapen inte finns hos beställaren så kan man ju bli litte uppgiven kan ja känna allafall.
Man måste ju under alla förhållanden ha tillräckligt kunskap för att själv fatta ett beslut.

Att bara överlåta besluten till dom som inte behöver betala när de blir galet borde väl vara uppenbart tokigt å inte nån hemlighet precis.

[Axl]

fre 06 sep 2024, 10:33#854880 Det är nog många i skogen som behöver kalibrera om köttögat. Man vill ha gallrat mellan vägarna men med 4,5-5 m väg och 20 m stickvägsavstånd blir det inte många träd att ta där om man ska klara 30-35% i uttag.

[Fredrik Reuter]

fre 06 sep 2024, 10:35#854882 Vi har ju ett enkelt verktyg för att se uttag mellan stickvägar beroende på flera variabler: skogsfakta/stickvag-areal-gallring.php

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!

[Tralsmo]

fre 06 sep 2024, 14:38#854899 Det där me köttiga är ju intressant.

En del har de , andra inte.
Köttögat behöver kontinuerligt kalibreras.

Man åker på sina skogsvägar å tycker inte de har hänt nånting å vips så har de hänt massor.

En del tycker de ska synas ordentligt när de är gallrat ( tusan va fint de blir).
Gud nåde om de skulle va en fläck som blir ogallrad.
Då har man fuskat. Vilka ställningstagande en duktig skördarförare har tagit för att de blev så är ju skrivet i stjärnorna å spelar ingen roll.

Skulle de dessutom gå --noll så blir ju ryktet skamfilat.

Näää, så här illa är de nog inte.
Men var å en behöver nog tänka till lite i förväg.

[busholle]

fre 06 sep 2024, 14:46#854900 När man kollar på uppföljning av röjning och gallring så verkar folk ha bättre köttöga när det gäller stamantal än grundyta. Klen röjning och gallring blir för hård medans senare åtgärder landar närmare mallarna.

2x Jonsered 2152W, Stihl MS 200, MS 362 C-M VW, Jonsered CC2145, Stihl KM130R, Newholland TL90 med Patu 10t och 655 kran, Ilsbo 3020 traktorprocessor

[Tralsmo]

fre 06 sep 2024, 15:14#854902 När de gäller röjning så har ja märkt att när ja röjer blir de gärna för många stammar kvar.
Nu klarar ja ju inte å röja längre på grund av knäna.

När de gäller 1 a gallring kan dom gott bli åt de hårda hållet bara dom är gjorda i tid.
Annars är de inte bra.

Dom stora problemen som ja ser de är att efterföljande gallringar blir för många å alldeles för nära 20meters höjd.
Rätt va de är så ser de för tätt å grovt ut å då ska de gallras igen. Då är de förmodligen precis som de ska va.
Bara å vänta på SA.

Edit: just när de gäller röjning har ja fått för mig att de ofta sker onödigt tidigt.

[alias]

fre 06 sep 2024, 15:51#854906

Jag tror inte att det är så lätt för en skogsägare att vara en tydlig beställare alla gånger. Det krävs skapligt med kunskap och förmåga att hantera relaskop, gallringsmallar och liknande. Jag kan bara referera till när vi gjorde de sista Gallringsdagarna söder om Jönköping 2018. Där hade vi själva mätt upp och gallrat flera områden md 35% gallringsuttag (30-årig välskött tallskog på en T28). När man gick runt på slingan och lyssnade på vad besökarna diskuterade så var det många som var av uppfattningen att det tagits på tok för lite och en del som skämtade om att "här är det väl inte gallrat".

Flera av dessa ytor var enligt Skogskunskaps "Gallringsplan" (tyvärr nedlagt) färdiggallrade och skulle inte gallras något mer innan slutavverkning runt 80-årsåldern. Alltså stå orört i 50 år och bara producera. Här kan ni se sammanställningen från 2018. Kolla t ex jämförelseytorna 1, 2 och 11.
Beskrivning jämförelseytor - Gallringsdagarna 2018

Här kommer hjälpmedel som t ex NFAs gallringsstöd (NFA - Minskade gallringsuttag med hjälp av ny laserteknik) att vara till stor hjälp. Med stöd av detta kan man säga att en av de stora utmaningarna som skogsägarna har är att "hålla emot" när det gäller andragallringar. De görs ofta slentrianmässigt baserat på schablonartade råd i skogsbruksplanen och sällan efter rejäla uppmätningar i fält med stöd av gallringsmallar.

Hur många skogsägare får idag en återkoppling med beståndsdata efter gallring? Är det någon virkesköpare som erbjuder detta?

Tankar kring 1:a stycket markerat i fetstil:
Är man normalbegåvad så ska det inte vara några problem att lära sig hantera relaskop, höjdmätare, tillväxtborr och gallringsmall! För det praktiska användandet så gäller det bara att mäta på rätt ställe med redskapen och att läsa av diagram (man behöver inte ha detaljkunskap om teorin bakom inklusionsannolikheten för vilka stammar som räknas med i grundytan när man relaskoperar, eller behärska Phytagoras sats för höjdberäkningen med en höjdmätare) - klarar man av att ta bilkörkort (vilket så gott som samtliga skogsägare i min bekantskapskrets har), så bör man också klara av att ta till sig nödvändiga instruktioner för att mäta skog. Jag tror snarare att det beror på lathet eller ointresse, snarare än bristande förmåga!

Tankar kring 2:a stycket markerat i fetstil:
Hur lätt är det att se hur stort gallringsuttaget har varit när man kommer och ser det färdiga gallringsresultatet (hur många kan med säkerhet avgöra om man har plockat ut t.ex. 30 eller 35 % av grundytan/volymen?)?
Det är ju de kvarlämnade träden man ser och det är ju den volymen/ha som utifrån bonitet, ålder och trädslagsfördelning avgör hur beståndet kommer att växa framgent.

Tankar kring 3:e stycket markerat i fetstil:
Om vi förutsätter att du har rätt Torbjörn, i ditt antagande i första stycket, om att merparten av skogsägarna har svårt att beställa skogliga tjänster på ett ändamålsenligt sätt (oavsett om det beror på inlärningssvårigheter, lathet eller ointresse), kommer de då att förstå informationen i den gallringsuppföljning som virkesköparen ev. skulle tillhandahålla och skulle de i så fall bry sig om resultatet om man tycker att det visuella intrycket i skogen och på sista raden i uppdragsredovisningen ser bra ut???

Bara mina fem ören... (alltid retar det väl någon) 😉

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[Tralsmo]

fre 06 sep 2024, 16:06#854912 Mycke bra sammanfattning alias.

En följdfråga blir ju:
Är man intresserad av skog eller är man inte de?

[Lindveden]

fre 06 sep 2024, 16:12#854913

Mycke bra sammanfattning alias.

En följdfråga blir ju:
Är man intresserad av skog eller är man inte de?

Finns ju en del som placerar sitt kapital i skogsmark utan att va ett dugg intresserad av skog( på gott eller ont kan man ju fråga sig dock)
Eller efter ett generationsskifte där son/dotter tagit över efter föräldrarna utan o ha visat nåt stort intresse av o lära sig om skogen tidigare.
Sen när det väl kommer till nån slags skogsåtgärd på fastigheten så förlitar dom sig på inköpare eller dyl vad som bäst behöver göras eftersom dom saknar grundläggande kunskap om skogen från början.

Säger inte alla,men det finns ju undantag

[Tralsmo]

fre 06 sep 2024, 16:24#854914 De har du alldeles rätt i lindveden.
Sånt har man ju sett.


Om man då spånar om arvskiften å försäljning av skogsfastigheter:

Fastighetsförsäljningar å arvsskiften har ju dragit iväg ordentligt på priserna per hektar å per sk3.
Massvis me pengar måste kvittas ut i nära anslutning till arvet/köpet.

Är de konstigt att avverkningarna å gallringarna drar iväg?

Ja grottar ju i farsans övertag.
Där va de nog inte pengar på sekunden utan de ordnades upp genom undantag å skuld som skulle betalas i framtid.

Ett helt annat läge än idag när fastigheter inbringar "multum" å konsumtionen måste hållas på topp i förhållande till intäkt.