Fredrik Reuter skrev:Robur Clivus skrev:Fredrik Reuter skrev:Robur Clivus skrev:jannee skrev:Vad innebär detta egentligen.
Restaureringsåtgärderna som då ska införas.
Är det mening att vi ska återgå till hur det såg ut för XX antal år sedan eller konkret ?.
Läser vad det står blir man absolut inte klar i vad som EGENTLIGEN menas.
Länderna kan få undantag om det påverkar si eller så, vem avgör vad ?
Tror att det tar låång tid innan det blir något egentligt genomslag.
Odlad torvmark är tydligen något som är väldigt intressant att ge sig på, kan orsaken vara den att något sådan mark INTE finns i södra Europa ?
Om vi odlar grödor som spannmål eller skog saknar tydligen betydelse.
Dock är det ändå sådana grödor som det kommer att bli brist av i framtiden - hur f*n tänker de beslutande ?
Skrivbordsprodukter som är dåligt genomtänkta är något de är väldigt duktiga på i Bryssel.
Sedan en annan fråga, vem ska bekosta alla dessa projekt som EU vill ska genomföras ?
Det mest intressanta för mig är på vilket sätt det kommer att påverka vår skötsel av skogen men även av åkrarna och betesmarken.
Jag har dessutom ca 7 ha mossmark som jag planterade med gran för runt 40 år sedan, vad sker med den marken efter avverkning om ca 20 till 30 år ?
Nu är "allt" i Naturvårdsverkets händer hur detta kommer spela ut, de flesta länder sätter datumet för deras EU-inträde som referenspunkt, så för de länder som gör så kommer det kanske inte bli fullt så allvarliga konsekvenser. Problemet är myndighetsaktivism i Sverige, Naturvårdsverket är den myndighet som ansvarar, de har sedan tidigare kommit fram till att Sverige ska ange sina referensbestånd utifrån förindustriell tid, den nya Regeringen gav instruktion till Naturvårdsverket att även Sverige skulle sätta 1995 som referensår, men detta struntade myndigheten fullt ut i.
https://www.mariestadstidningen.se/2024 ... ket-da63d/"Detta mönster av egenmäktighet har varit vanligt hos Naturvårdsverket. I synnerhet under nuvarande ledning. Man agerar efter eget huvud, och när man blir ertappad försöker man snacka bort det. Det var likadant när regeringen beställde en utredning om hur Sveriges referensarealer för naturåterställning skulle fastställas till år 1995, då Sverige blev EU-medlem.
Regeringen angav specifikt året för medlemskapet och att myndigheten skulle följa EU:s förordningar. Naturvårdsverket hörsammade inte detta, utan följde stället EU-kommissionens riktlinjer, och satte referensarealerna till 1800-talet. När myndigheten kritiserades för inte ha följt regeringens instruktion, försvarade man sig med att man faktiskt hade följt kommissionens riktlinjer – vilket inte var instruktionen.
Det är inte överraskande att man på Naturvårdsverket vant sig vid att agera efter eget tycke. Genom att begränsa de mest kontroversiella besluten till de smalare sektorerna jord- och skogsbruk har man lyckats flyga under radarn. Att det blev liv kring eldning av trädgårdsavfall beror på att det påverkade en bredare allmänhet.
När nu fler märkt av aktivismen på Naturvårdsverket måste regeringen agera. Myndigheter ska följa lagen och agera med integritet och ansvar, inte underminera tilltron till demokratiska institutioner. Risinger måste därför ersättas av en chef med striktare ledarskap och högre krav på professionalism. Myndigheter ska inte kunna haverera på detta vis.
Per-Ola Olsson"
Det kan finnas några viktiga punkter som gör att denne Per-Ola har fel. Vi bör ta ett steg tillbaka och se varför denna lag införs för att ev. se detta. Naturrestaureringslagen (förkortar NRL) baseras på både Parisavtalet (PA) och Konventionen om biologisk mångfald (CBD). Båda dessa lyder under FN och knappt 200 länder, varav Sverige är ett, har skrivit under dessa avtal.
Både PA och CBD använder förindustriell tid som referens. Rimligt torde därför vara att att även NRL använder förindustriell tid. Det kan vara därför Naturvårdsverket också föreslog förindustriell tid. Väljer man 1995 så kan det bli som att "göra i byxan", det värmer för stunden men några konventioner kommer inte nås.
Jag säger inte att förindustriell tid är varken bra eller optimalt. Det viktiga här är att NRL baseras på konventioner som i princip världens alla länder skrivit under för decennier sedan.
Jag skulle säga att det viktigaste i denna fråga är att myndigheter följer demokratiska beslut enligt rättsstatens principer!
Fast stämmer det? Här är uppdragsbeskrivningen från Regeringen:Naturvårdsverket ska, tillsammans med Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk och Havs- och vattenmyndigheten, ta fram förslag till reviderade referensarealer för de utpekade livsmiljötyper som år 2025 ska rapporteras enligt artikel 17 i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirektivet), inklusive kategorisering i intervaller samt faktisk areal vid EU-inträdet. Förslaget ska ange de minsta arealer som krävs för att Sverige ska uppfylla kraven i art- och habitatdirektivet och vara i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning om restaurering av natur, om möjligt i dess slutliga lydelse, och annars enligt det senaste utkastet. För hävdberoende naturtyper ska hänsyn tas till den tekniska och ekologiska genomförbarheten av att återetablera naturtyperna till det minimum som krävs och bedöms vara ekonomiskt möjligt. Naturvårdsverket ska i arbetet beakta de definitioner och utgångspunkter för fastställande av referensarealer som anges i förordningen om restaurering av natur. Översynen ska beakta behovet av ökad jämförbarhet mellan medlemsstater och därför särskilt eftersträva att metodval och redovisning av referensarealen är i linje med andra EU medlemsstater. Naturvårdsverket ska för respektive medlemsstat redovisa hur metodval och redovisningsprinciper förhåller sig till andra medlemsstater med liknande biogeografiska förhållanden som Sverige. Vidare ska förutsättningarna att utifrån förslagen till reviderade referensarealer nå restaureringsmålen i förordningen om restaurering av natur, analyseras och redovisas. Konsekvenserna av förslagen till de reviderade referensarealerna i förhållande till målen i förordningen om restaurering av natur ska också redovisas, i enlighet med förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. En delredovisning av faktisk areal av naturtyperna vid Sveriges EU-inträde ska lämnas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 31 januari 2024. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 28 mars 2024.
Uppenbarligen räckte inte den instruktionen nej (oväntat), det positiva är ju att man fått fram referensarealerna vid EU-inträdet. Så ny GD och tydligt regleringsbrev inför 2025 borde gå att få till.
För den intresserade hittas rapporten här: https://www.naturvardsverket.se/496428/ ... ktivet.pdf
Framförallt konsekvensutredningen på sidan 136 är "spännande läsning", Ytterligare ett område där vi går från en generell intäkt till AB Sverige och välfärden, utan istället skiter i den och drar på oss ytterligare miljarder i årliga kostnader som skattebetalarna ska bekosta.