lör 03 feb 2024, 13:59#830960
Några kommentarer till Sundhultarnas kommentarer:
Stickvägsbredd: Synpunkten att smala stickvägar är bättre än breda är en ganska vanlig synpunkt och åsikt. Den känns ju intuitivt rätt, men faktum är att den är fel om man tittar på de faktiska mätningar som gjorts. Förklaringen är att det inte spelar nån roll exakt hur träden står. Det som påverkar framåt är (förenklat) hur många dom är, eller mer korrekt beståndets grundyta, volym och stamantal. Hur vet man det? Jo, genom att anlägga experiment där träden planteras alltifrån extremt jämnt till extremt ojämnt. Det visar sig då att det inte spelar nån roll, och därmed inte heller om stickvägarna är 3, 4 eller 5 meter breda. Faktum är att en fördel med att göra breda stickvägar från början är att kantträden då anpassar sig till den lite mer utsatta positionen där, vilket minskar risken för skador.
Beståndsstorlek: Hanna säger i en av sina kommentarer att hon inte vill ha stora sammanhängande bestånd därför att erfarenheter av Gudrun visar att det kan ge stora skador. Det är helt rätt. Analyser efter Gudrun och andra stormar visar att tre faktorer som ökar risken för skador är höjden på skogen, att det är nygallrat och att det är trädslagsren granskog. Christian (och Anders W) pratar å andra sidan om att gallra ofta men lite och inte ta ut ens hälften av tillväxten, och inte slutavverka. Det leder till stora sammanhängande områden med hög skog, som den mesta tiden är nygallrad och som förblir ren granskog. Om man vill ha små bestånd med flera trädslag och som inte blir alltför hög så ska man göra små hyggen, vid röjning och gallring spara flera trädslag och ha måttliga omloppstider.
"…skogen springer ifrån dig": Det här var den intressantaste delen eftersom den så tydligt visar problemet när man fokuserar på enskilda avverkningar istället för hantering, planering och hushållning av hela skogsinnehavet. Anders W säger i filmen att han inte förstår resonemanget. Skogen finns ju kvar och har samma värde där den står? Ja, men för att anknyta till punkten "beståndsstorlek" och Hannas kommentar så ökar risken för skador ju äldre och högre skogen blir. Om man dessutom höggallrar (tar ut grövre träd än genomsnittet) så ökar risken ännu mer. Till slut kan man då hamna i ett läge där man inte hinner med att ta hand om skogen i samma takt som behövs, utan skador kommer styra alla åtgärder.
Att ni tycks ha svårt att förstå tanken förvånar mig. Den som har en lagom stor fårbesättning slaktar normalt alla lammen varje höst, inte bara en tredjedel, eftersom det skulle innebära att fårbesättningen antingen skulle växa okontrollerat år efter år, eller att fodret inte skulle räcka och det skulle bli svält och sjukdomar under vintern. Djurskötsel kräver genomtänkt långsiktig planering och hushållning, och det är likadant med skogen. Den som bara har nåt hektar eller bara två får behöver inte planera så mycket, men den som har 100 hektar skog måste naturligtvis ha en långsiktig plan för hela innehavet, på samma sätt som man har för en stor fårbesättning.
Kort information om skogsforum.se