Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggning

345 inlägg 24898 visningar 22 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Badger  
#830871
Sjögård 4 skrev:Vikingafetisch Badger... är det du E-type?


Attans, avslöjad!

Tänkte att det skulle vara bra om jag kunde lura några bonnläppar att bygga ett Vikingaland innan jag släpper "Here we go again Vikings! "🤣
Senast redigerad av Badger lör 03 feb 2024, 06:55, redigerad totalt 1 gång.

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Badger  
#830872
jl skrev:Vad kvalitet är sitter nog i betraktarens ögon.
Själv är jag snarare beredd att betala mindre för tätvuxet virke, i alla fall för vanligt konstruktionsvirke som ska byggas in i en skyddad miljö.
För varför betala mer för något som är tyngre, hårdare att bearbeta och spricker lättare om man skruvar nära änden, för konstruktionsvirke räcker det i mitt fall att regeln klarar hålfastighetskraven och att skruv/spikförband orkar dra och hålla ihop.
Sådant virke producerar marken jag har bra av, men det kräver på dom bättre boniteterna att det står rätt så tätt. Skulle jag då börja dimensionshugga i det är risken att en del kvarvarande träd skulle få för stora årsringar och knappt fungera för mina krav.


Har jag också en del avdelningar där det växer så fort att man knappt tror det är sant och absolut kan man påverka resultatet där med hur tät man låter träden stå. Och visst är det lätt att spika i och så. Lätt att bära och lätt att bygga in, men undrar hur starkt det är. Det finns reglar och så som är utsorterade för att hålla för belastning bättre än annat. Vet inte med där kan jag tänka mig att vårt glesa virke inte duger. Så det är så klart beroende på vad man skall använda det till. Ska jag ha en stolpe ut tar jag iaf den mest undertryckta smalaste gamla rackaren jag kan hitta i min skog. Ett intressant ämne som nog är värt en egen tråd för jag håller med dig om att det troligen inte är så enkelt som att det finns en kvalitet som är bäst till allt.

Vad är det för en intressant kil du satt upp på bilden förresten?

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

HannuRöj  
#830879
jl skrev:
Badger skrev:
Ja, vad är egentligen kvalitet. Det är en intressant fråga att grotta ned sig i. Så länge något är rakt och utan kvist så klassas det högt i prislistan. Finns det någon som vill betala merr för täta årsringar också?


Vad kvalitet är sitter nog i betraktarens ögon.
Själv är jag snarare beredd att betala mindre för tätvuxet virke, i alla fall för vanligt konstruktionsvirke som ska byggas in i en skyddad miljö.
För varför betala mer för något som är tyngre, hårdare att bearbeta och spricker lättare om man skruvar nära änden, för konstruktionsvirke räcker det i mitt fall att regeln klarar hålfastighetskraven och att skruv/spikförband orkar dra och hålla ihop.
Sådant virke producerar marken jag har bra av, men det kräver på dom bättre boniteterna att det står rätt så tätt. Skulle jag då börja dimensionshugga i det är risken att en del kvarvarande träd skulle få för stora årsringar och knappt fungera för mina krav.
Ibland kan kvalitet också vara stora årsringar, i dag valde jag virket med dom största årsringarna jag hittade just för att det inte skulle spricka när jag skruvade ihop dom.
1706920538_img_20240202_191401.jpg

1706920531_img_20240202_195809.jpg

Trots breda årsringar kommer dom nog att hålla lika länge som dom antagligen 200 åriga bitarna som jag inte behövde byta ut.
Samtidigt är kvalitet för Torleif som bygger med gamla metoder tätvuxet virke.Så det som är kvalitet för en person kan vara något helt annat för en annan.

Det var bra skrivit, jl. 😀 Rätta egenskaper är kvalite.

Vill tillägga att årsringar i olika bredd får ej vara i en och samma bräda. Småskaliga sågaren kan vända timmern och utnyttja olika egenskaper till olika behov, men ganska marginalt är det i praktiskt sett ändå.
Kvalite i beståndsnivå, är jämn tillväxt på varje träd som ska bli sågtimmer. Det är säkert mer utmanande i alternativt sköta skogar än vanliga trakthyggesbruk.

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Badger  
#830880
Sundhult skrev:Ser att du lagt upp fler filmer om detta Sundhult. Hoppas du gör filmer med en bred flora av olika "gurus" med olika åsikter om skog när du gör uppföljningarna.

https://youtu.be/tZbEowNNeVE?si=DAXeuwm2VHL5qtoX

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Badger  
#830881 Ser att du lagt upp fler filmer om detta @Sundhult. Hoppas du gör filmer med en bred flora av olika "gurus" med olika åsikter om skog när du gör uppföljningarna.

https://youtu.be/tZbEowNNeVE?si=DAXeuwm2VHL5qtoX

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Lars Lundqvist SLU  
#830960 Några kommentarer till Sundhultarnas kommentarer:

Stickvägsbredd: Synpunkten att smala stickvägar är bättre än breda är en ganska vanlig synpunkt och åsikt. Den känns ju intuitivt rätt, men faktum är att den är fel om man tittar på de faktiska mätningar som gjorts. Förklaringen är att det inte spelar nån roll exakt hur träden står. Det som påverkar framåt är (förenklat) hur många dom är, eller mer korrekt beståndets grundyta, volym och stamantal. Hur vet man det? Jo, genom att anlägga experiment där träden planteras alltifrån extremt jämnt till extremt ojämnt. Det visar sig då att det inte spelar nån roll, och därmed inte heller om stickvägarna är 3, 4 eller 5 meter breda. Faktum är att en fördel med att göra breda stickvägar från början är att kantträden då anpassar sig till den lite mer utsatta positionen där, vilket minskar risken för skador.

Beståndsstorlek: Hanna säger i en av sina kommentarer att hon inte vill ha stora sammanhängande bestånd därför att erfarenheter av Gudrun visar att det kan ge stora skador. Det är helt rätt. Analyser efter Gudrun och andra stormar visar att tre faktorer som ökar risken för skador är höjden på skogen, att det är nygallrat och att det är trädslagsren granskog. Christian (och Anders W) pratar å andra sidan om att gallra ofta men lite och inte ta ut ens hälften av tillväxten, och inte slutavverka. Det leder till stora sammanhängande områden med hög skog, som den mesta tiden är nygallrad och som förblir ren granskog. Om man vill ha små bestånd med flera trädslag och som inte blir alltför hög så ska man göra små hyggen, vid röjning och gallring spara flera trädslag och ha måttliga omloppstider.

"…skogen springer ifrån dig": Det här var den intressantaste delen eftersom den så tydligt visar problemet när man fokuserar på enskilda avverkningar istället för hantering, planering och hushållning av hela skogsinnehavet. Anders W säger i filmen att han inte förstår resonemanget. Skogen finns ju kvar och har samma värde där den står? Ja, men för att anknyta till punkten "beståndsstorlek" och Hannas kommentar så ökar risken för skador ju äldre och högre skogen blir. Om man dessutom höggallrar (tar ut grövre träd än genomsnittet) så ökar risken ännu mer. Till slut kan man då hamna i ett läge där man inte hinner med att ta hand om skogen i samma takt som behövs, utan skador kommer styra alla åtgärder.

Att ni tycks ha svårt att förstå tanken förvånar mig. Den som har en lagom stor fårbesättning slaktar normalt alla lammen varje höst, inte bara en tredjedel, eftersom det skulle innebära att fårbesättningen antingen skulle växa okontrollerat år efter år, eller att fodret inte skulle räcka och det skulle bli svält och sjukdomar under vintern. Djurskötsel kräver genomtänkt långsiktig planering och hushållning, och det är likadant med skogen. Den som bara har nåt hektar eller bara två får behöver inte planera så mycket, men den som har 100 hektar skog måste naturligtvis ha en långsiktig plan för hela innehavet, på samma sätt som man har för en stor fårbesättning.

Avatar Fallback

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

jl  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#830964
Badger skrev:
Har jag också en del avdelningar där det växer så fort att man knappt tror det är sant och absolut kan man påverka resultatet där med hur tät man låter träden stå. Och visst är det lätt att spika i och så. Lätt att bära och lätt att bygga in, men undrar hur starkt det är. Det finns reglar och så som är utsorterade för att hålla för belastning bättre än annat. Vet inte med där kan jag tänka mig att vårt glesa virke inte duger. Så det är så klart beroende på vad man skall använda det till. Ska jag ha en stolpe ut tar jag iaf den mest undertryckta smalaste gamla rackaren jag kan hitta i min skog. Ett intressant ämne som nog är värt en egen tråd för jag håller med dig om att det troligen inte är så enkelt som att det finns en kvalitet som är bäst till allt.

Vad är det för en intressant kil du satt upp på bilden förresten?

Helt lätt är det inte med hållfasthet, är inte bara årsringar som påverkar. Utan sån saker som kvistar fiberriktning och andra skador kan påverka hålfastigheten minst lika mycket.
Och för att komplicera det ännu mer så är det inte bara årsringsbredden som påverkar densiteten. Där finns även andra påverkansfaktorer som spelar in, t.ex. temperatur. Ett träd med samma årsringsbredd som har växt i södra Sverige kan ha högre densitet än motsvarande träd växt i Norrland. Och det gäller att inte odla träden för tätt heller, då ett undertryckt träd kan ha lägre densitet än det som växt brevid trots smalare årsringar.

Kilen du ser är sista biten på takbjälkarna. Någon av mina föregångare har höjt taket i en del av huset, och för att få utsticket på samma höjd spikade dom bara på en kil där tidigare takbjälke stack ut. Och nu när jag byter delar av hammarbandet måste jag ersätta dom gamla kilarna eftersom dom var spikade i det dåliga hammarbandet.
1706961439_img_20240203_114232.jpg

1706961447_img_20240203_114524.jpg

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Sundhult  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#830969
Lars Lundqvist SLU skrev:Sen blir det ju lite komiskt kan jag tycka när du Sundhult skriver att du är öppen för allt, "ett blankt papper" och sen hänvisar till en ganska känd guru inom alternativrörelsen på jordbrukssidan som i stora drag förkastar all etablerad forskning.



Fortfarande har du inte svarat.
Vilken gurus tänker du på?

Namnge vem du tänker på som jag nämnt.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

bengt.a  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#830974 Går du bakåt i dina kommentarer så ser du vilka du har nämnt.

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

hannaisundhult  
#831006
Lars Lundqvist SLU skrev:Några kommentarer till Sundhultarnas kommentarer:

Stickvägsbredd: Synpunkten att smala stickvägar är bättre än breda är en ganska vanlig synpunkt och åsikt. Den känns ju intuitivt rätt, men faktum är att den är fel om man tittar på de faktiska mätningar som gjorts. Förklaringen är att det inte spelar nån roll exakt hur träden står. Det som påverkar framåt är (förenklat) hur många dom är, eller mer korrekt beståndets grundyta, volym och stamantal. Hur vet man det? Jo, genom att anlägga experiment där träden planteras alltifrån extremt jämnt till extremt ojämnt. Det visar sig då att det inte spelar nån roll, och därmed inte heller om stickvägarna är 3, 4 eller 5 meter breda. Faktum är att en fördel med att göra breda stickvägar från början är att kantträden då anpassar sig till den lite mer utsatta positionen där, vilket minskar risken för skador.


Att det förhåller sig så med tillväxt, grundyta och volym, det lärde jag mig redan på 90-talet i naturbruksskolan. (Då jag förövrigt även lärde mig att höns aldrig kommer att kunna hållas i störra grupper än 25 st då deras biologi gjorde det omöjligt. Det var var den samlade forskningen ansåg då.)

Men det jag pratade om i filmen var inte grundyta eller volym utan att kunna välja vilka träd jag vill ha kvar. Att exempelvis kunna välja att ta bort träd av dålig kvalitet. 

Genom att behålla vägarna som redan finns så har jag ett större urval av träd att välja mellan. Ska jag börja med att hugga upp en bredare väg så har jag inte så många träd kvar att hugga om jag inte ska ta ut för mycket.

Precis som du skriver så anpassar sig kantträden. Det gör de oavsett bredden på vägen, med skillnaden att de inte blir fullt lika utsatta för vind om vägen är smalare. 

Vi har den skog vi har, och vägarna finns där redan. Så länge vi använder samma storlek på maskiner så behöver vägarna inte bli bredare.

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

hannaisundhult  
#831008
Lars Lundqvist SLU skrev:Beståndsstorlek: Hanna säger i en av sina kommentarer att hon inte vill ha stora sammanhängande bestånd därför att erfarenheter av Gudrun visar att det kan ge stora skador. Det är helt rätt. Analyser efter Gudrun och andra stormar visar att tre faktorer som ökar risken för skador är höjden på skogen, att det är nygallrat och att det är trädslagsren granskog. Christian (och Anders W) pratar å andra sidan om att gallra ofta men lite och inte ta ut ens hälften av tillväxten, och inte slutavverka. Det leder till stora sammanhängande områden med hög skog, som den mesta tiden är nygallrad och som förblir ren granskog. Om man vill ha små bestånd med flera trädslag och som inte blir alltför hög så ska man göra små hyggen, vid röjning och gallring spara flera trädslag och ha måttliga omloppstider.


Varken Anders eller Christian pratar om att gallra ofta. Christian nämner överhuvudtaget inte gallring, varken i film eller i ett enda inlägg i denna tråd.

Anders säger att han är kluven kring hur han vill sköta sin skog och att han vill anpassa det han gör för att det ska stämma in i familjens liv och den ekonomiska realiteten. Där det just nu är höga räntor och därför hugger han timmer i år framför att hugga i de yngre bestånden.

Han säger ingenting om hur ofta han tänkt gallra om han ett annat år försöker sig på gallringsfilosofin att endast hugga de konkurrerande träden och låta de undertryckta stå kvar.

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

hannaisundhult  
#831009
Lars Lundqvist SLU skrev:"…skogen springer ifrån dig": Det här var den intressantaste delen eftersom den så tydligt visar problemet när man fokuserar på enskilda avverkningar istället för hantering, planering och hushållning av hela skogsinnehavet. Anders W säger i filmen att han inte förstår resonemanget. Skogen finns ju kvar och har samma värde där den står? Ja, men för att anknyta till punkten "beståndsstorlek" och Hannas kommentar så ökar risken för skador ju äldre och högre skogen blir. Om man dessutom höggallrar (tar ut grövre träd än genomsnittet) så ökar risken ännu mer. Till slut kan man då hamna i ett läge där man inte hinner med att ta hand om skogen i samma takt som behövs, utan skador kommer styra alla åtgärder.

Att ni tycks ha svårt att förstå tanken förvånar mig. Den som har en lagom stor fårbesättning slaktar normalt alla lammen varje höst, inte bara en tredjedel, eftersom det skulle innebära att fårbesättningen antingen skulle växa okontrollerat år efter år, eller att fodret inte skulle räcka och det skulle bli svält och sjukdomar under vintern. Djurskötsel kräver genomtänkt långsiktig planering och hushållning, och det är likadant med skogen. Den som bara har nåt hektar eller bara två får behöver inte planera så mycket, men den som har 100 hektar skog måste naturligtvis ha en långsiktig plan för hela innehavet, på samma sätt som man har för en stor fårbesättning.


Eftersom jag har störst erfarenhet av nötkreatur så tar jag det som jämförelse istället för får. Det är lite längre omloppstid än med får, och det borde inte vara någon nackdel i jämförelsen med skog.

Nej, vi kan inte slakta alla kalvar från en årskull. Vi behöver spara några från varje årskull som blir nya kor och avelstjurar. Vi behöver slakta inte bara tjurar utan även kor och kvigor. Här slaktar vi inte efter ålder utan de som har någon form av problem. På det viset gallrar vi bort de som exempelvis inte får någon kalv, de som inte respekterar stängsel, de som blir sjuka.

Det är viktigare att ta bort problemdjur än att titta på exempelvis tillväxt. Vi kan ha ett djur med jättebra gener och fantastisk tillväxt, men om detta djur hoppar över stängslet och tar sönder ensilagebalar så kostar det oss mycket mer i arbete och förstörda ensilagebalar än vad vi vinner intäkter på hög tillväxt. Vinsten skapas genom en kombination av utgifter och inkomster.

Genom att varje år fylla på flocken så får vi en stor variation i ålder och flocken blir mer lik en naturlig flock. Genom att härma naturen och hur de vilda djuren flyttade sig för många hundra och tusen år sedan har vi även kunnat öka antalet djur per hektar. Marken presterar bättre och bättre. På det viset kan alltså tillväxten bli högre än det årliga uttaget av kött.

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Lars Lundqvist SLU  
#831016 Christian säger i sin kommentarvideo att han vill ha en diskussion. Det vill uppenbarligen inte Hanna. Eller så förstod Hanna ingenting av det jag skrev eftersom inget av hennes tre inlägg kommenterar kärnan i någon av mina kommentarer utan kommenterar nåt helt annat.

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Badger  
#831019 Jag kan ingenting om djurhållning så jag har lite svårt för detaljerna. En sak tangerar mitt modifierande tänkande kring skog. Efter 20 år med problem i granplanteringarna efter Gudrun så har jag börjat fundera över hur jag ska hantera problemträden och vilka som har bäst framtidsutsikter med de beräknade klimatmodellerna.

Med tanke på framtiden håller jag dock inte med om FilmAnders tanke om att skogen är lika mycket värd i skogen som i virkeshögen. I skogen är trädet värt den framtida tillväxten i det kommande virkespris under förutsättning att det inte blåser ner, drabbas av röta eller insekter. I virkeshögen är det värt dagens virkespris utan risk.

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Sundhult  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#831023
Lars Lundqvist SLU skrev:Christian säger i sin kommentarvideo att han vill ha en diskussion..


I en diskussion svarar man.

Vilken är gurun du menar att jag nämner?

För övrigt gav Hanna svar på dina påstående, vilket är precis kärnan.

   TS
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).