Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggning

345 inlägg 27662 visningar 22 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Sjögård 4  
#828831
Badger skrev:Inte gjort några aktiva åtgärder där senaste 20åren förutom att plocka ut ett par vindfällen. Borde plockat ut några träd till, men varit tvungen att ta barkborreträd, röja, stödplantera och avverka på andra avdelningar som behövt det efter Gudrun. Man måste prioritera.

Så jo, den kan nog kallas fullskiktad med betoning på att det mesta är äldre än 70år.

Har du som mål att sköta beståndet med blädning?

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Lars Lundqvist SLU  
#828834
Badger skrev:Så jo, den kan nog kallas fullskiktad med betoning på att det mesta är äldre än 70år.

Åldern på träden är i och för sig ointressant, men om det mesta är äldre än 70 år så har du antagligen alldeles för lite plantor och små träd.

Fullskiktat förutsätter att det finns hela skalan från groddplantor till de allra största, och flest av de minsta och minskande i antal ju större man tittar på.

1706090982_img_0069.jpeg

Avatar Fallback

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Alvarsson  
#828836 Finns det kostnadskalkyler på drivningskostnader fullskiktad, jämfört med trakthyggesbruket?

Avatar Fallback

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

maltex  
#828842 Du kan ju kolla här om det duger.
https://www.slu.se/globalassets/ew/org/ ... -04-02.pdf
https://www.skogforsk.se/kunskap/vision ... kostnader/
Kan finnas mer och bättre på annat håll kanske.

Avatar Fallback

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Alvarsson  
#828843 Tack.

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Lars Lundqvist SLU  
#828846 Det finns grova försök att jämföra total ekonomi, dvs alla intäkter och kostnader, inte bara drivning. Problemet är att de ofta blir väldigt hypotetiska.
Men grovt förenklat tittar man då på exv 100 års omloppstid som ger en årsyta på x ha, där du då har intäkt från x ha slutavverkning, men också kostnad för x ha markberedning, x ha plantering och x ha röjning (och kanske x ha andra röjning), plus intäkt från x ha första gallring och x ha andra gallring.
Jämförelsen blir med 10 års blädningsintervall en årsyta som är 10 gånger större än x, och enda åtgärden är blädning på 10x ha som ger en intäkt som per kubikmeter brukar ligga tydligt lägre än för slutavverkning men mycket högre än för gallring, och inga övriga kostnader.

För den som bara har ett enstaka någorlunda stort bestånd brukar nettot per kubikmeter vid bilväg för en blädning hamna nånstans i närheten av massavedspriset, enligt de få exempel jag känner till där det öppet redovisats.

Drivningskostnaderna för "hyggesfritt" som redovisas hos Skogskunskap kommer från alla möjliga sorters avverkningar, inte bara blädning. De medelstammar och uttagsvolymer som redovisas är helt orimliga i förhållande till blädningsbruk. Medelstammarna alldeles för små och volymerna per ha alldeles för stora. Rimligare värden är 50-80 m3fub/ha i uttagsvolym, och medelstam på 0,3-0,5 m3fub/stam om det är första gången och du hugger stickvägar och 0,6-1,0 m3fub/stam om stickvägarna höggs fram vid tidigare blädningar. Lägre värden för låga ståndortsindex (SI), högre värden för höga SI.

Avatar Fallback

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Alvarsson  
#828847 Tack, bra kunskap ni delar.

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Sjögård 4  
#828849
Lars Lundqvist SLU skrev:Det finns grova försök att jämföra total ekonomi, dvs alla intäkter och kostnader, inte bara drivning. Problemet är att de ofta blir väldigt hypotetiska.
Men grovt förenklat tittar man då på exv 100 års omloppstid som ger en årsyta på x ha, där du då har intäkt från x ha slutavverkning, men också kostnad för x ha markberedning, x ha plantering och x ha röjning (och kanske x ha andra röjning), plus intäkt från x ha första gallring och x ha andra gallring.
Jämförelsen blir med 10 års blädningsintervall en årsyta som är 10 gånger större än x, och enda åtgärden är blädning på 10x ha som ger en intäkt som per kubikmeter brukar ligga tydligt lägre än för slutavverkning men mycket högre än för gallring, och inga övriga kostnader.

För den som bara har ett enstaka någorlunda stort bestånd brukar nettot per kubikmeter vid bilväg för en blädning hamna nånstans i närheten av massavedspriset, enligt de få exempel jag känner till där det öppet redovisats.

Känner mig dåligt insatt och lite bekväm nu men finns (har du Lars) ett exempel på den uträkningen med siffror för jag får inte grepp om det du skriver, annars får jag läsa handboken en gång till och sätta mig med excel för att få kläm den ekonomiska skillnaden 😀

Som självverksam låter det han i filmen säger inte helt dumt innan man tänker efter. Men jämför man ekonomin som självverksam och inser att alla de lättaste åtgärder man kan göra själv inte finns i blädningsskogen så låter det som något som passar den lille självverksamme skogsägaren ganska dåligt. Ändå har jag känslan att det är mest vi små som tycker det verkar skoj med de "alternativa" där man går på tok för mycket på känsla än rationellt tänkande 🤔

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Badger  
#828851
Sjögård 4 skrev:
Badger skrev:Inte gjort några aktiva åtgärder där senaste 20åren förutom att plocka ut ett par vindfällen. Borde plockat ut några träd till, men varit tvungen att ta barkborreträd, röja, stödplantera och avverka på andra avdelningar som behövt det efter Gudrun. Man måste prioritera.

Så jo, den kan nog kallas fullskiktad med betoning på att det mesta är äldre än 70år.

Har du som mål att sköta beståndet med blädning?


Ja. Det lilla beståndet får fortsätta i mina förfäders spår med manuell blädning. Dock har jag anpassat lite efter omvärldsläget och hugger träd innan de blir för gamla eller biologiskt värdefulla så det blir kidnappat till reservat av avundsjuka miljökommunister.

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Lars Lundqvist SLU  
#828853 @Sjögård 4

Enklast är att göra en kassaflödesanalys. Om vi antar att fastigheten är på 100 ha, ungefär G24, och har en jämn åldersfördelning så kan du byta ut x mot 1 om det är 100 års omloppstid. Så 1 ha av vardera:

- slutavverkning 400 m3fub
- markberedning
- plantering
- röjning
- första gallring 50 m3fub
- andra gallring 50 m3fub
- (och eventuella ytterligare åtgärder som hjälpplantering, extra röjning, förrensning, tredje gallring, osv)

Räkna ut netto intäkt eller kostnad för var och en av raderna och summera så får du årligt kassaflöde.


Antar vi istället att de 100 hektaren är fullskiktad granskog så skulle det istället kunna bli:

- 10 ha blädning, ca 40 m3fub/ha = 400 m3fub gånger aktuellt massavedspris (400 kr/m3fub?) = 160 000 kr/år

Men den typen av jämförelser är egentligen ointressant eftersom det knappast finns nån som har 100 ha fullskiktad granskog på G24. Man kan dessutom inte välja att ha antingen det eller samma areal med perfekt åldersfördelning. Man har ju den skog man har.

Du kanske har 1-2 hektar på hela fastigheten, och då är det nästan alltid mer lönsamt att slutavverka allt idag än att mjölka ut en mindre volym vart 10-15:e år, så vida man inte räknar fastighetsvärde baserat på stående volym. Då kan det löna sig att kontinuerligt ha en större volym stående. Sen kan det finnas andra skäl att välja blädningsbruk på en del av fastigheten om du har den möjligheten, exv för att inte få för mycket kal mark och plantskog så det blir problem med ransoneringsreglerna. Alltså bläda där borta för att kunna slutavverka här. Eller för att du helt enkelt vill ha kvar just den där biten fullskiktad granskog. Eller nåt annat skäl.

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Sundhult  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#828858
r93 skrev:Länka till en två timmars youtubefilm från ngn kanal om biodiversitet med hela 3000 prenumeranter… nä där tappar du mig.

Jag kan ta fram en youtubefilm med fler visningar & fler prenumeranter som bevisar hur man botar cancer med healing, betyder det att det är sant?

Angående jordbruket så när farfar var ung så dog dom höet til midsommar sen var det inte mer med det, nu tar bonden tre skördar och i ton kan jag inte ens gissa hur mycket mer han får ut per hektar, men jordstrukturen är förstörd, eller?


Jag orkar titta på en två timmars föredrag av någon som kan ämnet.
Jag till och med ifrågasätter det han säger, och letar vidare för att lyssna och läsa vad de som kritiserar hans teser likväl som stödjer de.
Vi lever i en fantastisk tid då jag har samma möjligheter att göra litteraturstudier som en anställd på ett universitet och fördjupa mig i olika ämnen.

Vilket jag gärna gör för att skapa mig en egen bild. Försöker lära mig mer hela tiden.

Ja, tunga maskiner förstör jordstrukturen, och det är därför vi på våra marker minimerar att ha traktorerna på markerna så långt det bara går. Det är vid skörd som det passerar traktorer. Ingen plöjning. Ingen konstgödning. Oftast en eller två skördar.

När det är skörd så sammanfaller det alltid med bäst bärighet för marken dessutom.

Du får det du mäter.
Mäter du volym är det vad du får.

På det sätt vi arbetar med djuren har vi längre betessäsonger.
Den här säsongen gick djuren på grönbete länge. Våra tjurflock till efter nyår. Vår ko och krig flock till andra hälften av november.

Vi behöver alltså inte så många ton ensilage som andra kräver.

Djuren hanteras också över arealerna på ett sätt som ger bättre förutsättningar för mikrolivet att bygga upp markstrukturen.

Fast, det hade du vetat och varför det fungerar som det gör, om du orkat titta på Walter Jehnes föredrag.

Nu var detta en tråd om skogen, och jag drog parallellen till att jag ser vilken skillnad det gör på markerna här kring jordstrukturen, dels av tunga maskiner och framförallt av biologisk mångfald. Då påstår jag att det samma säkerligen gäller för skogen, även om den är svampdominerad i sin jordstruktur jämfört med en gräsmark som är mer bakteriedominerad.

Det vi vet att om ingen hävdar en mark kommer den alltid att vilja gå från bar jord, via gräsmark till mer vedartad sly till skogsmark.

Vi har relativt små hagar och fält insprängda i ett skogslandskap vilket vi är glada för. Det gör att vi kan få skog och gräsmark att fungera i symbios för att dra fördel av både mikrolivet i jorden med bakterier som svampen.

Genom att nyttja naturens inneboende kraft behöver vi inte tillföra lika mycket insatsvaror eller resurser.

Istället kan vi låta friska djur beta fram till efter nyår.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Lars Lundqvist SLU  
#828863
Sundhult skrev:Då påstår jag att det samma säkerligen gäller för skogen, även om den är svampdominerad i sin jordstruktur jämfört med en gräsmark som är mer bakteriedominerad.

Du ser ingen annan skillnad mellan de marker man omvandlade till åker och de som förblev skog?

Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Sundhult  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#828876
Lars Lundqvist SLU skrev:
Torleif skrev:. Vi provar oss fram och efter 5 år - - - ser det väldigt lovande ut.

Fem år är en väldigt kort tid.
Om du inte gjort det, läs min handbok om blädningsbruk. Den förklarar hur granskog fungerar om du försöker sköta den "kontinuerligt".


På vilka ställen har du praktiserat blädningsbruk, och hur stor areal har du brukat på varje plats?

   TS
Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Sundhult  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#828879
Lars Lundqvist SLU skrev:Det är tidigare ogallrat med stor diameterspridning. Då är höggallring lönsamt men det som är kvar blir gradvis sämre.

Det är skitenkelt att mjölka en skog på allt som är värdefullt under en begränsad tid, men resultatet blir uselt på sikt.


Om du nu kommenterar skogen i filmen berättar Anders tydligt att beståndet ifråga för huggningen är gallrat minst en, troligen två gånger.

   TS
Användarvisningsbild

Re: Film: Skogens ekonomi på en småskalig gård - Plockhuggni

Sundhult  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#828883
Lars Lundqvist SLU skrev:
Sundhult skrev:Personligen skulle jag bli mycket förvånad om det skogsmarken inte skulle påverkas på ett liknande sätt.

Om du sysslar med jordbruksjordar till vardags så borde du kunna grunderna om jordarter.

Vilka jordarter dominerar svensk skogs- respektive jordbruksmark?


Bra kontrollfråga!

Jordart är inte samma sak som jordstrukturen.

   TS
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).