Med HPR Gallring installerat kan skördaren mer eller mindre "kartera" hela skogen (inkl den kvarvarande) samtidigt som den arbetar. Data samlas med all information om trakten, beståndet, det avverkade virket och produktionen. Motsvarande möjligheter finns idag även i slutavverkningsmaskiner där man har järnkoll på det avverkade virket och kan koppa det till GPS-koordinater.
Det är dock inte bara trakt- och virkesdata som genereras utan även ansenliga mängder produktionsdata. D v s hur många träd och kubikmeter som avverkas eller skotas i timmen och hur mycket bränsle som går åt. Hur många timmar man jobbar, hur mång aminuter man står still o s v. Många entreprenörer har idag avtal med sina uppdragsgivare som innebär att bolagen har direkt tillgång till all denna data. I realtid! En del entreprenörer hävdar att det här missbrukas för att pressa ner avverkningspriserna. "Så fort man får upp produktionen lite skapligt på en trakt så används det emot en när det ska förhandlas om framtida bortsättningar..." för att citera en anonym entreprenör.
Nu har Skogsmaskinentreprenörerna bestämt sig för att se över rättighets- & säkerhetsfrågor kring maskindata och i en artikel i SKOGEN 11/2017 säger deras VD Anna Furness:
– Det råder vilda västern därute. Vi, skogsbruket, måste lära oss att hantera den här informationen affärsmässigt som det anstår en modern bransch, säger Anna Furness som är vd för branschorganisationen Skogsentreprenörerna.
– Man kan säga att i datorn finns inkråmet i hela virkesaffären. Logistiken flyter på tack vare den.
I dag skickas filerna runt i Skogssverige utan tanke på sådant som äganderätt och affärsmässigt värde.
Vi anser att det är hög tid att hantera den här informationen mer korrekt, både när det gäller personuppgiftshantering, företagsintegritet och affärslogistik, tillägger hon.
I datafilerna kan finnas uppgifter som ger en bild av traktens beskaffenhet, maskinens körning, virkeskvaliteter och sortiment samt – inte minst – förarens produktivitet.
– För oss skogsentreprenörer är det självklart att vi som producerar datainformationen äger den. Därmed inte sagt att andra, som exempelvis markägare eller SDC, inte skulle få nyttja delar av den. Men vi behöver avtal som reglerar nyttjandet, säger hon.
Nu får hon dock mothugg av forskaren Rolf Björheden på SkogForsk som även är ordförande i Skogsbrukets Tekniska Samverkansnämnd (TSG). Han oroar sig i ett debattinlägg i samma tidning för att skogsbruket kan förlora i konkurrenskraft om inte maskinernas data hålls tillgänglig i hela kedjan och att Skogsmaskinentreprenörerna riskerar att skjuta sig själva i foten om de begränsar tillgången till data:
Skogsbruket och forskningen måste gemensamt kunna utnyttja den nya tekniken på ett klokt och genomtänkt sätt. Den informationstekniska utvecklingen är det största som hänt i skogsbruket, sedan mekaniseringen. Den skapar möjligheter att minska spill och ledtider, att maximera utnyttjandet av virkesvärde och att öka precision och skonsamhet i alla operationer från planta över stubbe och vidare till industri. Som en delmängd av det som benämns Big data hjälper det till att finna de bästa metoderna, den bästa utrustningen och att identifiera var förbättringsåtgärder krävs.
I bransch efter bransch utlöser tillgången på data en veritabel guldrush – ska skogsbruket vara med?
En ökad användning av maskindata är ett kraftfullt verktyg för att öka lönsamheten i skogsbruket, och det behövs. Skogbruksindex, ett mått på skogsbrukets lönsamhet, visar att sektorns lönsamhet stadigt har sjunkit under de senaste 20 åren. Kakan att dela på blir allt mindre. En klok användning av maskindata kan vända den utvecklingen och den gemensamma kakan blir större.
Skogsmaskinentreprenörerna samarbetar med sina Nordiska systerorganisationer i den här frågan.
– I Finland har skogsbruket kommit lite längre än här och deras första rekommendationer är att maskera i datafilerna var trakten är och vem som utfört körningen. Det är tills vidare ett bra råd, tycker vi.
EUs nya dataskyddsförordning (GDPR) som träder i kraft i år gör att de här frågorna om datasäkerhet, ägande och ansvar ställs på sin spets lite här och var. Och det finns så många dimensioner i den data som skogsmaskinerna hanterar. Data om skogsfastigheten och skogsbeståndet. Data om virkesflödet och data om produktionen. Hur ser ni på de här frågorna?
-Ur ett entreprenörsperspektiv?
-Ur ett skogsägarperspektiv?
-Ur ett branschperspektiv?
-Ur ett effektivitetsperspektiv?
-Ur ett integritetsperspektiv?