fre 13 sep 2024, 03:19#855684
Friis skrev:Neste som må ordnast er lengdemålinga, det er stor variasjon på lengdene av stokkane. Nokon som har tips til kva som kan vere feil?
Jag jobbade mycket med att reda ut varför längdmätning får spridning av mätresultaten
Det finns två varianter av måthjul. Givarna inuti mäthjulen arbetar i princip på samma sätt i alla mäthjul men givar fabrikaten kan vaiera. Vad som också kan variera är givarens upplösning. Givaren ger ett antal pulser per rotationsvarv. Antar pulser per rotationsvarv ställs i datorn i relation till mäthjuöets nominella rullningsdiameter (egentligen omkrets). En vanlig omkrets är ca 50 cm eller ca 16 cm i diameter. Om givaren ger 100 pulser per varv så blir upplösningen 0.5 cm per puls.
För att inte mäthjulet ska slira/hoppa på stammen så är det försett med spetsiga kuggar liknande de på ett kedje drev.
Det finns smala mäthjul med ca 1 cm bredd och dessa är vanligen ca 8 cm i diameter.n finns det breda mäthjul med "kammar" och dess har vanligen mindre diameter. Kammarna är vanligen inte lika djupa som kuggarna på de smala mäthjulen. Sedan sitter mäthjulen på en arm som under matning trycks utåt mot stammen med fjäder eller hydraulik tryck. När man griper ett träd före fällning så måste mäthjulet dras in och skyddas inuti aggregat bröstet. Det är speciellt viktigt för smala mäthjul. Breda typ 10 cm mäthjul klarar sig bättre om det ligger ute vid ansättningen mot stammen. Breda mäthjul 4-6 cmbör var indragna vid ansättningen.
Breda mäthjul har en tendens att kleta igen med kåda och barkflagor vilket gör att rullningsdiametern ökar och stockana blir för långa. Smala mäthjul självrensar sig och har inte det problemet.
Den viktigaste och största orsaken till spridning med smala mäthjul är att kuggarna tränger in olika långt beroende på barktjocklek och fruset kontra ofruset virke. En rotstock på en ofrusen tall har tjock och relativt mjuk bark vilket gör att den effektiva rullningsradien definieras av djupt ner på kuggflanken eller till och med kuggbotten mellan kuggarna. Dä barken är tunnare når kuggspetsen ände ner till veden och rullningsdiameter blir då mera konsistent. En annan orsak till spridning är stora kvistbulor så gör att mäthjulet rullar en längre sträcka än stockens läng och stockran blir för korta.
$matches[2]
Det här mäthjulet är ca 0.5 cm brett och har väldigt spetsiga och djupa kuggar för att kunna tränga genom hela barken ända ner till den hårdare veden och därmed få en rullningsdiameter ute på kuggspetsen.
$matches[2]
$matches[2]
Det har stor betydelse var i aggregatbröstet mäthjulet sitter. Om mäthjulet sitter nära övre kvistknivarna så ökar risken att mäthjulet tappar kontakt med stammen när aggregatet tenderar att stegra sig och bryta upp de främre kvisknivarna. Det är viktigt att låta kranen följa med aggregatet vid kvistning av grova tunga stammar. Därför har nog de flesta aggregat idag mäthjulen placerade längre bak närmare kapsågen.
$matches[2]
Dessa två bilder visar två gröna Lako aggregat det en med smalt mäthjul och det andra med brett mäthjul. Man kan fråga sig varför olika? Kanske utrymmesbrist. Men det visar också att inte tillverkarna tar detta speciellt allvarligt.
$matches[2]
Mäthjul slits och behöver bytas så att de kan arbeta på rätt sätt.
1726188026_slitet_maethjul.jpg
Idag kan man (hos vissa datortillverkare, tex Timberjack 3000 på 1990-talet) på ett trädslag använda två (eller kanske 3 idag?) olika kalibreringsvärden rotstocken (tall) och resten av stammen. Detta för att rullningsdiametern blir olika på tjock och mjuk skorpbark jämfört med den tunna glansbarken längre upp på stammen.
När vi utbildade på egr skördare så kunde barken vara frusen under morgontimmarna och ofrusen på eftermiddagarna. Då är det praktiskt att ha olika kalibreringsvärden sparade för olika virkesförhållanden.
Det är helt omöjligt att mäta 100% felfritt med dagens mätsystem. Det är ALLTID lite spridning. Spridningen skall ligga i stockens övermål. Stor spridning kräver större övermål än liten spridning. Om sågtimret betalas med priser i 1 dm moduler så får sprining och undermål mindre ekonomisk effekt än om stockarna betalas med priser i 3dm moduler. 49 dm är ju en längd som man helst inte ska ha undermål i beroende på att längdpremierinen faller kraftigt för stockar kortare än 49dm. Detta beror på att stockar 49 dm och längre upp till 55 dm sågas och kapas upp i 24 och 30 dm längder för väggreglar i husbyggnadtion.
Summa summarum så är det viktigt att samlla statistik på längdmätningen INNAN man kalibrerar. Statsiken ska bestå av uppmätt längd på stocken och verklig längd på stocken. Avvikelsen mellan dessa två mått ÄR spridningen.
Den här illustrationen visar fyra olika spridningsalternativ.
Den vänstra måltavlan
#1 visar stor spridning men går att kalibrera så att bulls eye ligger mitt i spridningen.
Måltavlan
#2 visar mindre spridning som inte är spridd runt bulls eye. Detta är också kalibreringsbart.
Måltavlan
#3 visar stor spridning men bulls eye är mitt i spridningen. Detta är inte kalibreringsbart.
Måltavlan
#4 visar precisions mätning (skytte). Behöver inte kalibreras.
I vetenskapen om detta talar man om precision och noggrannhet. Måltavla
#4 visar både god noggrannhet och god precision. Måltavla
#1 visar både dåli noggrannhet och dålig precision. Måltavla
#2 visar hygglig precision men sämre noggrannhet. Måltavla
#3 visar bra precision men usel noggranhet.
1726192754_maltavla-precision-noggrannhet.jpg
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort,
Välkommen! Skapa konto
Man lär så länge man undervisar...
//Per A
Kort information om skogsforum.se