tis 06 apr 2010, 06:52#87846
Jag har inte mycket över till sveagskog. De skulle ta ner grannskogen och de hade satt upp EN lapp med svårläst text. Av nån anledning tog jag kort på lappen. Träffade även en äldre vän till min morfar som sa att de måste fråga om de vill använda min väg. Inget som jag tänkte på då.
Några månader senare hör jag hur det mullrar bakom åsen och jag går över för att titta. De har då kört ner på min lilla fina skogsväg där jag och min granne åker med små traktorer. Där hade de sågat ner träd, och förstört vägen helt, på min mark. Då hade de åkt där en gång och marken var helt förstörd. Inget som de sagt/frågat nåt om.
Kollade upp min bild i telefonen och ringde numret och var då inte alls glad. DÅ frågar han om han får använda vägen. Ångrar mig nu i efterhand att jag sa ja.
Sen frågade jag var de skulle lägga allt, det hade han inte tänkt på och skulle komma ut.
Då visade det sig att de hade tänkt lägga det på min mark, eller de hade redan gjort det. Då kom vi överens, jag min fru skotaren och svea-gubben att mellan dessa ställen skulle de få lägga. Blev det så? Nä, de la längre och på båda sidor av vägen och över en massa småtallar.
Detta var strax före midsommar då det hade regnat oavbrutet i 3veckor som det kändes. Lera var bara förnamnet.
Han lovade även att fixa vägen till midsommar, det hände inte heller utan blev gjort 1,5 månader senare. Den vägen är väl nu körbar men en grusväg är inte en skogsväg.
Så på det hela kör Svea sitt race, är det ingen som kontaktar dem så är det bara att göra som man vill tydligen. Ångrar mig fortfarande att jag sa ja att få använda min väg. Ja jag är bitter.