tis 08 nov 2016, 16:35#417107
Sammanställning av samtligas svar.
CenterpartietCenterpartiet delar din uppfattning om att det finns en problematik kring den svenska tolkningen av artskyddsförordningen.
Centerpartiet anser att myndigheternas tolkning av artskyddsförordningen inte är optimal, då äganderätten och egendomsskyddet inte beaktas i myndighetsföreskrifterna. Därför vill vi att en omfattande utredning kring artskyddsförordningen genomförs. Översynen av artskyddsförordningen ska syfta till att ge förslag på hur denna kan bli bättre tillämpbar, effektiv och rättssäker. Vi vill också att den svenska tolkningen av artskyddsförordningen inte ska omfatta arter vars livskraft inte är hotade i Sverige. Centerpartiet menar att rättslig prövning inte ska behövas om artskyddsförordningen tolkas på ett sätt så att det finns en balans mellan skogsbruk och miljöskydd.
Vidare vill vi att det görs en utredning kring olika typer av ersättningsformer vid bildande av områdesskydd. Vi värnar om att äganderätten och tvingande avsättning av skogsmark ska inte vara tillåtet om ersättning inte utbetalas vid intrångstillfället. Med andra ord anser vi inte att enskilda skogsägare ska betala hela kostnaden vid områdesskydd.
I höst kommer Centerpartiet att presentera en äganderättsmotion i Riksdagen där vi bland annat lyfter problematiken kring artskyddsförordningen. Centerpartiet kommer att fortsätta driva en politik för ett aktivt, hållbart och ansvarsfullt skogsbruk. Skogen är en av våra viktigaste exportnäringar och har en central roll i vår omställning till ett fossilfritt samhälle, därför anser vi att det är viktigt att skogsägarna får rätt verktyg för att kunna bedriva skogsbruk.
MiljöpartietAnser ni att myndigheterna har gjort en riktig bedömning av riktlinjerna?
Artskyddsförordningen är Sveriges sätt att implementera EUs art- och habitatdirektiv samt EUs fågeldirektiv. Generellt tror vi inte att direktiven har övertolkats vid implementering i svensk lag.
Artskyddsförordningen har funnits sedan 2008 men tillämpningen har dröjt när det gäller skogsbruket. Det innebär att tillämpning alltså länge skett i för begränsad omfattning. Men det är självklart är det viktigt att tillämpningen är rättssäker, tillämpbar och effektiv.
Det är fullt möjligt att det finns fall där artskyddsförordningen har tillämpats på ett oproptionerligt sätt. Vi försöker att inte uttala oss om enskilda fall där vi inte har all information.
Anser ni att enskilda små skogsägare ska bekosta rättslig prövning av artskyddsförordningen, för att myndigheterna ska kunna skapa korrekta riktlinjer för sitt arbete?
Markägaren får givetvis själv välja om han vill driva sitt fall i rätten. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket tittar på frågan för att se om det behövs några ändringar i tillämpning.
Anser ni att små enskilda skogsägare enskilt ska bära hela kostnaden för att bevara hotade arter?
Nej och hela kostnaden för att bevara arter läggs inte heller i dagsläget på den enskilde skogsbrukare. Vid områdesskydd som naturreservat ges god ekonomisk ersättning liksom vid frivilliga skyddsformer som naturvårdsavtal.
Det skulle behövas fler ekonomiska incitament för att bevara arter och natur än det finns idag. I dagsläget är det ekonomiska incitamentet för att hugga skogen oftast högre.
Nya ModeraternaVi är väl medvetna om de problem som har drabbat dig och andra skogsägare. Vi kan inte annat än beklaga att artskyddsförordningen är otydligt skriven och inte omfattar bättre undantag för areella näringar och att det har orsakat dig skada. En stor del av problematiken ligger i att samtliga naturligt förekommande fågelarter i EU finns i fågeldirektivet och att art- och habitatdirektivet är väldigt brett, vilket innebär att artskyddsförordningen behandlar i Sverige vanligt förekommande arter som hotade. Naturligtvis borde det inte vara så.
Moderaterna anser att artskyddsförordningen ska uppdateras med tydliga undantag för de areella näringarna, så som fanns i artskyddsförordningens tidigare utformning. Skogsbruket är en av våra viktigaste näringar och ska kunna bedrivas utan den här typen av problem. Svårt hotade arter och miljöer måste naturligtvis kunna skyddas, men då ska formellt skydd upprättas på bästa möjliga sätt. Med detta som allmän bakgrund och beskrivning av vår hållning i frågan försöker vi nedan ge svar på dina konkreta frågor.
Fråga: Anser ni att myndigheterna har gjort en riktig bedömning av riktlinjerna?
Svar: I sak måste svaret nog bli ja. Det finns iofs vissa möjligheter till dispenser (lite olika beroende på vad det gäller), men för t ex fåglar är dispenserna tämligen begränsade och omfattar inte t ex hänsyn till areella näringar. Problemet i detta fallet är således lagstiftningen snarare än myndighetens tolkning av den. Myndigheterna ska förhålla sig till lagstiftningen och i den svenska artskyddsförordningen finns inte tillräckligt tydliga skäl för undantag från artskyddet. Därför vill vi att artskyddsförordningen ska uppdateras med tydligare undantag för de areella näringarna. Dessutom anser vi att EU:s art- och habitatdirektiv och fågeldirektiv kan behöva ses över och i större utsträckning lämna ansvaret för art- och miljöskydd till de enskilda medlemsstaterna.
Fråga: Anser ni att enskilda små skogsägare ska bekosta rättslig prövning av artskyddsförordningen, för att myndigheterna ska kunna skapa korrekta riktlinjer i sitt arbete?
Svar: Vi har en ordning för hur kostnader i rättsprocesser ska betalas och vi har för närvarande inga förslag på att ändra den. Huvudproblemet här är enligt vår mening inte de rättsliga prövningarna i sig utan att lagstiftningen är dålig. Att enskilda skogsägare ska komma i kläm för att en förordning är otydligt utformad är orimligt och därför anser vi att artskyddsförordningen behöver få ett tydligt undantag för de areella näringarna.
Fråga: Anser ni att enskilda skogsägare enskilt ska bära hela kostnaden för att bevara hotade arter.
Svar: Nej. Vi anser att det är mycket problematiskt. Bevarandet av hotade arter kan ske genom frivilliga avsättningar, och många skogsägare gör också detta. När det kommer till fall, där enskilda skogsägare gör ekonomisk förlust anser vi att behovet av inskränkningar i skogsbruket måste övervägas noga. Om det inte går att motivera kostsamma inskränkningar är det rimligt att bevarandeinsatser inte görs (till exempel om skogsavverkning bara påverkar vanligt förekommande arter). Om bevarande är motiverat bör någon av de olika typerna av formellt skydd, för vilka ersättning utgår, upprättas snarast.
SverigedemokraternaAnser ni att myndigheterna har gjort en riktig bedömning av riktlinjerna?
Nej. Vi anser att myndigheterna har agerat utöver sina riktlinjer och övertolkat riktlinjerna och lagstiftarens intentioner.
Anser ni att enskilda små skogsägare ska bekosta rättslig prövning av artskyddsförordningen, för att myndigheterna ska kunna skapa korrekta riktlinjer för sitt arbete?
Nej. Artskyddsdirektivet innebär att skogsbruk i praktiken skulle vara förbjudet om direktivet strikt följdes. Det innehåller nämligen ett förbud mot att störa fåglar eller skada deras häckningsplatser, oavsett var de befinner sig. Implementeringen av direktivet i svensk lagstiftning, främst genom den svenska implenteringen av Artskyddsförordningen går, särskilt vad gäller fåglarna, betydligt längre än vad direktivet säger.
Därför måste riksdag och regering agera för att återställa rättssäkerheten för svenska skogsägare.
Anser ni att små enskilda skogsägare enskilt ska bära hela kostnaden för att bevara hotade arter?
Nej. Det kan aldrig vara den enskilde skogsägarens ansvar. Här måste myndigheterna ta ett större ekonomiskt ansvar, ifall man från samhällets sida vill bevara vissa hotade arter.
Om ni har svarat nej på någon av dessa frågor, kan ni då beskriva vad ni tänker göra för att ändra på detta?
Nuvarande utformning av artskyddsdirektivet riskerar att lägga en död hand över svenskt skogsbruk.
Visst det kan finnas skäl att fortsatt freda vissa områden från avverkning och det är viktigt att skogspolitiken fortsatt balanserar miljömålen mot produktionsmålen.
Men nuvarande utveckling indikerar att det pågår en positionsförskjutning inom myndigheternas syn på skogsbruket. Här måste vi som politiker tydligare stå upp för rätten till att bruka skogen och försvara den ”svenska skogsmodellen”.
När det gäller Artskyddsdirektivet och Fågeldirektivet måste de rivas upp och istället bör vi i Sverige utifrån våra egna nationella definitioner på olika naturtyper, införa egna mål för bevarandet helt bortsett från EU:s definitioner.
Regeringen bör också prioritera en utredning av artskyddsförordningen, något som är viktigare än den nuvarande rättsliga översynen av skogsvårdslagstiftningen.
Läget är nu allvarligt. Vi ser idag hur enskilda skogsägare inte kan bruka sin skog på grund av myndigheternas agerande. Skogsägare som inte heller ersätts för den ekonomiska och äganderättsliga förlust som det innebär att inte kunna bruka sin egen skog. Lagstiftning och internationella konventioner får inte leda till inskränkningar i äganderätten eller markägarens förfoganderätt. En framgångsrik skogspolitik uppnås genom frivillighet och kunskap snarare än genom detaljstyrande lagar och regleringar.
SocialdemokraternaRegeringen har uppmärksammat problemet och genomför nu en översyn hur Artskyddsförordningen tillämpas. Både Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket har skrivit till regeringen för att få hjälp att tolka artskyddsförordningen.
Exakt hur reglerna tillämpas och vilka arter som är hotade – det är inte vår roll som politiker att svara på. Det har vi expertmyndigheter och forskare som ser till. Men det är ju viktigt att alla länder som är med i EU följer reglerna – om ett land ignorerar dem så sätts ju frihandeln ur spel.
Men det är klart att vi hela tiden måste se över reglerna och diskutera dem om det är så att tillämpningen inte överensstämmer med avsikten med dem. Det är ju därför som regeringen nu gör en översyn.
LiberalernaLiberalerna och jag står bakom huvudprincipen i skogsvårdslagen om två jämställda mål, produktionsmålet och miljömålet.
Sen har vi åtaganden enligt EU-regelverket som finns i artskyddsförordningen. I detta finns naturligtvis komplicerade målkonflikter och det gäller att göra balanserade avväganden mellan dessa olika mål.
Om det handlar om regelverket i sig eller tillämpningen eller hur myndigheten agerat i detta enskilda fall har jag svårt att uttala mig om men enligt beskrivningen tycks det regelverket, i detta fallet, ha fått orimliga konsekvenser för den enskilde skogsägaren.
Centralt är att dialogen fungerar, men vad jag förstår har den inte fungerat så bra i just detta fallet. Av rättssäkerhetsskäl är det naturligtvis viktigt att alla beslut har möjlighet att överprövas.
När det gäller ersättning så bör den möjlighet ses över kontinuerligt.
VänsterpartietVi ifrågasätter inte att myndigheterna följer artskyddsförordningen. Naturvårdsverket har nu också beslutat om riktlinjer för hur artskyddsärenden i skogsbruket ska hanteras. Däremot anser vi att regeringen snabbt ska utreda hur man kan säkerställa att den tillämpas effektivt och rättssäkert. Artskyddsförordningen är viktig för att bevara biologiska mångfalden och därför bör det också vara tydligt hur den ska tillämpas. Ansvaret för att leva upp till den finns hos både skogsnäringen och myndigheterna och självfallet finns i detta ett politiskt ansvar hos såväl regering som riksdag. När det gäller ersättning till enskilda markägare som får stora ekonomiska förluster p.g.a. av tillämpning av artskyddsförordningen så är vi beredda att titta på lösningar där både näringen kollektivt tar ansvar och staten ingår. Vi vill dock förtydliga att det idag generellt inte förhåller sig så att enskilda skogsägare får bära hela kostnaden för allt skydd av biologisk mångfald. Det finns olika former av formellt skydd där staten idag ersätter skogsägaren. Samtidigt som anslaget för dessa skyddsformer behöver ligga på tillräckligt höga nivåer är det viktigt att hitta finansieringsformer där även skogsnäringen kollektivt kan bidra så att ersättning kan ges till skogsägare och biologiska mångfalden bevaras.
KristdemokraternaAnser ni att myndigheterna har gjort en riktig bedömning av riktlinjerna?
Det är viktigt att vi som lagstiftare får återkoppling på hur lagar och bestämmelser tillämpas ute i verkligheten. Jag kan inte svara på om myndigheten gjort en riktig bedömning av gällande riktlinjer, men i ditt exempel verkar det som att det blir en orimlig konsekvens för de enskilda skogsägarna..
Anser ni att enskilda små skogsägare ska bekosta rättslig prövning av artskyddsförordningen, för att myndigheterna ska kunna skapa korrekta riktlinjer för sitt arbete?
Om en enskild anser att en myndighet inte skött sin uppgift på rätt sätt finns möjlighet att gå till domstol. Det önskvärda är naturligtvis att lagar, förordningar och myndigheters föreskrifter är så tydliga att domstolsprövningar endast krävs i undantagsfall.
Anser ni att små enskilda skogsägare enskilt ska bära hela kostnaden för att bevara hotade arter?
Nej. Staten och de större skogsbolagen bör ha det största ansvaret.
Om ni har svarat nej på någon av dessa frågor, kan ni då beskriva vad ni tänker göra för att ändra på detta?
Vilka förändringar i politiken som bör göras behöver studeras närmare. Utifrån subsidiaritetsprincipen bör skogspolitiken vara en nationell fråga. Kristdemokraterna anser att det inte skall införas någon gemensam skogspolitik inom EU. För Kristdemokraternas del är utgångspunkten att varje land självt skall råda över sina naturtillgångar i form av skog, berg, rinnande vattendrag och andra naturtillgångar. Det är angeläget att Sverige håller fast vid uppfattningen att skogspolitiken skall vara en nationell angelägenhet. Kristdemokraterna anser att Sverige skall förhindra sådana beslut som innebär att skogspolitiken blir ett EU-gemensamt politikområde.
Kort information om skogsforum.se