Optimalt skogsbruk

Skogskamrater !

Av de skäl som förhoppningsvis framgår av nedanstående synpunkter och frågor till bl.a. SLU, Skogsstyrelsen och LRF
Skogsägarna, anser jag att det svensk skogsnäring helt i onödan underpresterar i betydande utsträckning. Därför vore jag
tacksam för en konstruktiv debatt i detta forum om huruvida denna uppfattning stämmer och i så fall hur nödvändiga för-
ändringar inom olika områden ska kunna åstadkommas !

Vänliga hälsningar

Thomas Åkerblom
Jägmästare
Nyköping



Ämne 1 : Skötselalternativ för stormsäkrare skog ?
Till: Marie-Charlotte Nilsson Hegethorn <marie-charlotte.nilsson@slu.se>, goran.rune@skogsstyrelsen.se, karin.vestlund.ekerby@skogsagarna.lrf.se


Marie-Charlotte Nilsson Hegethorn; SLU
Göran Rune, Skogsstyrelsen
Karin Vestlund Ekerby, LRF Skogsägarna

Hej,

Häromdagen hade jag nöjet att diskutera med en engagerad skogsvårdsentreprenör om olika skogsskötselproblem inom.
I första hand handlade samtalet om den betydande stormkänslighet som uppstår i bestånd - ffa gran på fuktiga marker -
som förstagallrats på gängse sätt - med 25 m stickvägsavstånd, 4 m stickvägsbredd och normalt stamuttag. Han hade
svårt att se hur detta skulle kunna förändras på ett ekonomsikt försvarbart sätt genom nya tekniska lösningar och tillväga-
gångssätt. Utöver normal röjningsdisciplin var vi i stället överens om nedanstående tre skötselalternativ för stormsäkrare
skog i känsliga bestånd ;

- glesare planteringsförband med 1.800 plantor / ha, vilket förutsätter att viltbete i praktiken kan undvikas ;
- en extra stark röjning så lång tid före förstagallringen att rotsystemen hinner att utvecklas ordentligt samtidigt som
stamhöjden vid gallringstillfället inte tillåts bli för hög i förhållande till det utvuxna rotsystemet ;
- kostnadsfri överlåtelse av förstagallringen av känsliga delar av bestånd som rotposter till lämpliga fritidshuggare / mindre
entreprenörer, som kan åta sig att utföra gallringen på ett skonsamt sätt.

Till dessa alterrnativ förmodar jag att det under lämpliga förutsättningar går att lägga föryngring med löv.

Även om det mesta av ovanstående säkert ligger på bordet, vore det spännande att höra era synpunkter på ovanstående.

Vänliga hälsningar

Thomas Åkerblom
Jägmästare
Nyköping


Datum: 14 maj 2016 10:13
Ämne: Re: Skötselalternativ för stormsäkrare skog
Till: per.hazell@skogsstyrelsen.se
Kopia: karin.vestlund.ekerby@skogsagarna.lrf.se



Hej Per !

Bara en kort reflektion med anledning av andra stycket i ditt senaste mail.

Eftersom avverkningsentreprenörerna i de flesta fall arbetar på direkt uppdrag av virkesköparna - skogsföretagen,
skogsägarbolagen eller köpsågverken - menar jag att det rimligen måste åvila köparna att i aktivt samförstånd med
den enskilde rotpostsäljaren komma överens om målsättningen med den aktuella gallringen och att med utgångs-'
punkt därifrån ge entreprenören instruktion om de speciella hänsyn som ska tas. Här får vare sig köparens eller
entreprenörens egenintressen vara styrande.


Vänliga hälsningar

Thomas Åkerblom
Jägmästare
Nyköping




---------- Vidarebefordrat meddelande ----------
Från: Thomas Åkerblom <thomas.b.akerblom@gmail.com>
Datum: 22 juni 2016 14:42
Ämne 2 : Kronhjortskador på gran

Till: jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se
Kopia: Bengt Ek <bengt@skogen.se>



Hej Jonas !

Läste nyss en artikel i Skogen från förra året om den sorgligt tillbakapressade tallen och ofoget att plantera gran på typiska
tallmarker. Ingenstans i artikeln nämndes den betydande risken för omfattande repskador av kronhjort på granungskog och
då i första hand på sådan som är undermåligt röjd. Katastrofala exempel härpå såg jag under 70- och 80-talen i norra Tyskland
och då ffa i Harzområdet. Likadana skador fast i betydligt mindre skala har jag även sett under senare år vid röjningsarbeten i
Sörmland. Jag hoppas verkligen att de svenska skogsägarna är fullt medvetna om denna risk eller att Skogsstyrelsen i tillräcklig
utsträckning upplyser dem därom, så att de inte går " ur askan i elden ". Dessutom är jag övertygad om att omsorgsfullt röjda
tallbestånd är betydligt mindre känsliga för älgbetning än oröjda.

Vore slutligen intressant att höra SKS:s synpunkter på douglasgranen som säkrare viltbetesalternativ på tallmarker, förutsatt
ordentligt frostskydd. Jag vet att tyskarna planterade stora mängder douglas på bl. a. Lüneburgerheden efter stormen 1972.


Bästa hälsningar

Thomas Åkerblom
Jägmästare
Nyköping

---------- Vidarebefordrat meddelande ----------
Från: Thomas Åkerblom <thomas.b.akerblom@gmail.com>
Datum: 24 juni 2016 12:15
Ämne: Re: Förebyggande insatser mot viltskador
Till: jonas.bergquist@skogsstyrelsen.se
Kopia: Bengt Ek <bengt@skogen.se>, ulf.aronsson@landlantbruk.se



Hej Jonas !

Tack för ditt svar !

Under rådande förutsättningar, menar jag, att i första hand följande alternativ bör utnyttjas för att minimera risken
för viltskador totalt och direkt felaktiga trädslagsval :

1. Hårdare och ändamålsenligare avskjutning av såväl älg som kronhjort med bl.a. systematisk tillämpning av
skyddsjakt, där markägare ges möjlighet att också, utanför löpande arrendeupplåtelse, att anlita godkända skydds-
jägare och då i första hand sådana som saknar egna jaktmarker ;

2. Bättre röjningsdisciplin som inte bara ger mindre attraktiva viltbiotoper utan samtidigt också bidrar till bättre volym-
och värdetillväxt liksom väsentligt ökad stormsäkerhet ( ffa avseende gran )

3. Tillskapande av väl avgränsade foderöar med tillräcklig mängd aptitlig vegetation för att balansera hållbara stammar
av älg och kronhjort.

Vad anser du ? Hoppas Skogsstyrelsen kraftfullt vill bana väg för dessa insatser tillsammans med skogsbruket, jägar-
organisationerna och Naturvårdsverket. Då även jordbruket på många håll är svårt drabbat av viltskador finns all anled-
ning att göra gemensam sak också med jordbruksorganisationerna.


Bästa hälsningar

Thomas Åkerblom





Från: Thomas Åkerblom <thomas.b.akerblom@gmail.com>
Datum: 4 februari 2016 13:20
Ämne 3 : Underpresterar det svenska skogsbruket avseende volym och värde ?
Till: michael.finell@slu.se, johan.fransson@slu.se, jonas.friman@slu.se, bengt@kriström.se, Mats Nylinder <mats.nylinder@slu.se>,anders.roos@slu.se, Lars Östlund <Lars.Ostlund@slu.se>




Michael Finell
Johan Fransson
Jonas Friman
Bengt Kriström
Mats Nylinder
Anders Roos
Lars Östlund ( skogsskötsel & skogsproduktion )


Sedan 1960-talet har det svenska skogsbrukets utveckling, menar jag, styrts av att de stora skogsbolagen - fiberindustrin -
byggt sin lönsamhet på kontinuerliga strukturrationaliseringar och en därmed växande, kostnads-effektiv bulk- och volym-
produktion med allt högre mekaniserings- automatiseringsgrad ända ut i skogen. Skogsbruket har blivit teknikstyrt och allt
mer okänsligt för de naturliga produktionsfaktorerna. Systematiskt värdeskapande investeringar i kvalitetsskog och i en hög-
förädlande, konkurrenskraftig trämekanisk industri med god och hållbar betalningsförmåga för timret har i princip uteblivit.

Denna utveckling har enligt min uppfattning nu lett till att skogsbruket nu kraftigt underpresterar såväl volym- som värde-
mässigt i förhållande till vad skogsmarken förmår att producera och vad marknaden är beredd att betala för en optimala
sammansättning av produkter med timret som fortsatt draglok. Bidragande orsaker till underprestationen är också undvikliga
vilt-, storm- och drivningsskador, barkborreangrepp samt det faktum att allt fler skogsägare inte längre ser en god skogsvård
och virkesproduktion som överordnade syften med sitt skogsägande

Givetvis vore intressant att ta del av era synpunkter på ovannämnda resonemang. Ännu angelägnare är dock att att få belyst
hur den förmenta underprestationen fördelar sig på icke-nöjaktiga åtgärder och följdskador i olika faser av virkesproduktionen
enligt nedanstående. Avslutningsvis vore det också värdefullt att se hur de efterlysta siffrorna skulle förändras i händelse av
ett väsentligt högre timmerpris i förhållande till övriga sortiment och en priskurva som planar ut först vid 40 cm topp under
bark, vilket inte borde vara omöjligt givet en optimal utveckling av träindustrins förädlingsgrad, produktivitet och konkurrens-
förmåga.



Bästa hälsningar

Thomas Åkerblom
Jägmästare
Nyköping




Total,årlig underprestation av det svenska skogsbruket i förhållande till skogsmarkens produktionsförmåga och
optimalt intjäningsförmåga ?


Volymmässig Värdemässig
underpresatation underprestation
% / m3sk/år vid aktuella virkespriser
Bristande åtgärder / undvikbara skador
( stryk ovidkommande alternativ )


Föryngring

- undermålig
- utebliven under rimlig tid
- ej ståndortsanpassat trädslagsval
- utebliven befogad markberedning



Röjning

- utebliven
- undermålig


Förstagallring

- för sen
- för sen och för svag
- för sen- och för hård

Andragallring

- för tidig
- för tidig och för svag
- för tidig och för stark
- för sen
- för sen och för svag
- för sen och för stark
- ej optimal aptering


Befogade följdgallringar

- som andragallring


Ev. timmerställning

- som andragallring


Ev. fröträställning

- för tidigt
- för tidigt och för gles
- för tidig och för tät
- för sent
- för sent och för gles
- för sent och för tät
- undermålig eller utebliven markberedning


- Slutavverkning

- för tidig
- för sen
- ej optimal aptering


Följdskador på skog och virke

- drivningsskador inkl. rotröta
- storm- och snöskador
- insektsskador
- viltskador
- övrigt


Nyköping, den 24 juni 2016