Vilken En!

Var ute och klavade de tallar och granar som jag ska plockhugga från mitt NO-område, helt enligt skogskötselplan. Annars så ska området lämnas orört, ingen särskild skötsel. Passade på att fota den gamla enen. Rätt otroligt, fotot är taget från körvägen (för fyrhjulingen) och jag har säkert passerat där 300 gånger under de senaste 5 åren. Har inte sett trädet. Men i helgen var Karin med ut och hon såg det direkt när vi kom från myrhållet.

Trädet står i kanten på myren som svänger upp runt höjden där jag har mitt jakttorn och fikaställe. Till vänster i bild kan du ana sluttningen, där står också några av de tallar och granar som plockhuggas.

Bestämde mig för övrigt idag, efter samråd med barna, att vi fortsätter utveckla vår form av skogsbruk. En mix av blädning/kontinuitets/plockhuggning/vinstgivande/naturvänligt/roligt/vackert som vi kallar uvskogsbruk numera.....Hursomhelst, får se hur det faller ut, jag få nog var ifred med det, inringad av naturreservat som jag är. Håller jag torrträd och lågor lite kort så får jag nog behålla skogen i egen ägo och brukningsrätt.
Det betyder också att ingen stor skogsmaskin kommer in skogen så länge jag lever (men gärna en smidig, marksnäll gallringssködare om en 10 år). Så därför beställde vi också hem ett dubbelass med 0-90 idag. Ska göra den där vägen med betongkrossen klar ända uppför backen. Den får bli huvudvägen upp i skogen, sen blir det lättare att snirkla fram där jag behagar och att komma upp med traktorn .
I morrn hämtar jag hem kranen!