Lite förklaringar...Och resultatet.

Det här är första gången jag ger mig in på blogging och jag märkte att jag inte behärskar det. Att skriva om vardagslivet är inte det jag brukar skriva om. På facebook tar jag annars upp filosofiska och historiska ämnen och gör små kapitel av dem. För er som vill läsa så är det fritt, min sida är öppen för alla, och man behöver inte vara "facebook-vän" för att läsa mina krönikor/kåserier. Dem ligger alla på "Anteckningar". Först vill jag ha reda på vad jag har för läsekrets här och därefter bestäms innehållet. Nu i efterhand känns bloggen lite torr och likartad.

Masterchief nämnde "hoppgerka". Och ja, jag är det i tankegångarna. Och särskilt mellan anställningar eller andra livsval. Men min inställning de senaste månaderna har varit att där jag anställs, där ska jag också hålla mig i minst fem år framöver. Annars är det inte värt för arbetsgivaren att anställa mig, anser jag själv. Så ja, i tankarna hoppar jag fram och tillbaka och bollar med olika ideér. Men när ett beslut har gått igenom i praktiken så ska jag hålla mig där, t.ex en anställning.

Det senaste inlägget skrev jag i hälften skratt och hälften ilska. Jag tackade först nej till min systers erbjudande, eftersom jag hade möjlighet till något bättre. Ganska snart blev det en vild diskussion mellan mig och mor samt systern som ansåg att jag hade blivit serverad ett jobb på ett silverfat. De ansåg att jag inte skulle ta skogsjobbet av flera skäl, men jag behöver inte nämna dem. Jag blev frustrerad, förvirrad och halvt om halvt galen. Dagarna gick efter det och jag tänkte för mycket som det brukar bli vid såna här situationer. Men jag bestämde mig för att åka idag. Om det fanns möjlighet så skulle jag ta jobbet. Samtalet gick utmärkt. Men, jag var tvungen att inom en vecka flytta till Örebro och införskaffa personbil. Pengar finns inte till något av det, och därför blev det nit. Men jag försökte iaf.

Till sist vill jag tacka för "triscl:s" lilla utskällning. Allvarligt menat. Människor kan behöva både ris och ros i livet. Men det blir inte mer skrivande om mitt arbetssökande. Jag kommer att gå över till...Något annat. Vi får se vad det blir. Nåt mer intressant och givande.

Traktorn har nu kommit tillbaka. Notan blev 37.000 riksdaler. Men det var det värt. Dessutom hade vi avverkat så pass mycket så vi behövde göra av med pengar för att slippa skatta. Nu går motorn så jämnt och fint, det är så härligt att köra den.

Tack än en gång alla ni som skrev. Det var nyttigt. Ha de!