tis 20 dec 2022, 18:06#785155
En "sanning" med modifikation, alla säljer inte till Södra.
Du Mangan borde tillägga att det är just Södra som har något annorlunda filosofi när det gäller priset på timmer.
jannee skrev:Du Mangan du skev Södraland, vi är många Södramedlemmar som INTE levererar timmer till Södra.
skogshare skrev:Josephine skrev:Varför ska man undvika att träden blir "övergrova"? Om man nu vill skapa en skog med riktigt gamla träd innan de avverkas så borde det väl ligga i industrins intresse (sågverken) att anpassa sig efter leverantörer och kunder?
Var är miljötänket? Är talet om längre omloppstider bara snack och ingen verkstad?
@Josephine, sågverken har åtminstone under de dryga 50 år som jag kan överblicka inte visat något ökat intresse för övergrovt virke. Tvärtom! Det var till och med så att en tidigare skogschef på Munkjö AB, Ingemar Axelsson, efter sin pensionering på 70-talet åkte runt till avlägg med en rotreducerare och svarade ner övergrovt timmer till bättre betalade dimensioner. Men det kan mycket väl ändra sig. Se bara de tyska sågverken som med förtjusning tar mycket grovt timmer.
Men för att pga nuvarande svenska timmerprissättning minimera andelen "övergrovt" timmer, krävs för att bestånden med fördel ska stå kvar under hela den produktions- och klimatmässigt optimala omloppstiden, att man vid behov minskar tillväxten/träd genom för ändamålet optimalt slutna bestånd. Ökad slutenhet innebär ju samtidigt bättre stamform/ högre timmer- och sågutbyte. Fråga om lämplig slutenhet och stamantal vid slutavverkning är, menar jag, definitivt central.
Detta sagt utan hänsyn till eventuellt högre risk för röta under längre omloppstider.
Josephine skrev:skogshare skrev:Josephine skrev:Varför ska man undvika att träden blir "övergrova"? Om man nu vill skapa en skog med riktigt gamla träd innan de avverkas så borde det väl ligga i industrins intresse (sågverken) att anpassa sig efter leverantörer och kunder?
Var är miljötänket? Är talet om längre omloppstider bara snack och ingen verkstad?
@Josephine, sågverken har åtminstone under de dryga 50 år som jag kan överblicka inte visat något ökat intresse för övergrovt virke. Tvärtom! Det var till och med så att en tidigare skogschef på Munkjö AB, Ingemar Axelsson, efter sin pensionering på 70-talet åkte runt till avlägg med en rotreducerare och svarade ner övergrovt timmer till bättre betalade dimensioner. Men det kan mycket väl ändra sig. Se bara de tyska sågverken som med förtjusning tar mycket grovt timmer.
Men för att pga nuvarande svenska timmerprissättning minimera andelen "övergrovt" timmer, krävs för att bestånden med fördel ska stå kvar under hela den produktions- och klimatmässigt optimala omloppstiden, att man vid behov minskar tillväxten/träd genom för ändamålet optimalt slutna bestånd. Ökad slutenhet innebär ju samtidigt bättre stamform/ högre timmer- och sågutbyte. Fråga om lämplig slutenhet och stamantal vid slutavverkning är, menar jag, definitivt central.
Detta sagt utan hänsyn till eventuellt högre risk för röta under längre omloppstider.
Tack för alla bra svar! stamtäthet kan jag ju egentligen - ett foto från södra delen av Zonienwoud. Sequoia giganteum brukar ju stå som stolta breda solitärer - men här hade en skogstokig under Leopold II planterat ett tjugotal tätt intill varandra med grupper av jättetuja och bok runt om och därmed så blev de väldigt smala och höga!
Josephine skrev:här hade en skogstokig under Leopold II planterat ett tjugotal tätt intill varandra med grupper av jättetuja och bok runt om och därmed så blev de väldigt smala och höga!
Torleif skrev:Jag är inte skogsskolad men jag arbetar som både timmerman och snickare och brukar på fritiden förädla eget virke ur egen skog och jag anser att jag förstår mig ganska bra på virke.
Var och en som själv har sågat virke vet att man får högst utbyte av sågvaror ur "smitliga" träd det vill säga träd som är så jämngrova som möjligt. Det vill säga träd som har vuxit i relativt slutna bestånd. Sådant virke har också bättre hållfasthet och bättre hållbarhet och är överlag mer användbart och ger mindre virkesspill på bygget och i snickeriet än det frodvuxna kvistiga virket som odlas fram i hårt gallrad skog.
Var och en som har sågat eget virke vet också att grova träd ger överlag mindre andel bakan och större andel någotsånär fullkantat virke än klena träd.
Jag vet att det här strider mot vissa etablerade läror men den som vill kan ju räkna antalet traktorlass stock som ni kör till sågen och medeldiametern och se litet på stockformen. Sedan kan ni räkna antalet traktorlass sågvirke och bakan som ni kör därifrån. Sedan kan man hålla räkning på hur mycket av virket som används i färdig produkt och hur mycket som blir spill. Hur man än räknar blir resultatet det samma om man följer upp virkesanvändningen på det här viset.
Vill man öka andelen fullgott virke som går in i långlivade produkter skall man alltså ha en relativt sluten skog med relativt lång omloppstid och inte för snabb volymtillväxt. Låta träden bli relativt stora.
Då finns det en annan faktor som kommer emot. Nämligen stubbrötan. Stora granar i synnerhet frodvuxna på fuktig mark ruttnar ofta inifrån. Att låta dem stå så länge att de ruttnar är ingen vinning.
Det innebär i klartext att ett skogsbruk inriktat på maximalt med virke av god kvalitet blir antingen kontinuerligt bruk eller ett lapptäcke av bestånd av olika ålder där omloppstiden för varje bestånd bestäms av hur träden växer och hur de mår just där.
Sedan har vi fenomenet självgallring och fenomenet skräpträd.
I såna här relativt slutna bestånd kommer en del träd att dö på rot. Även om man man genom att gallra relativt ofta och relativt försiktigt kan rädda virket ur de flesta så blir det en del torrträd. De duger bra som ved. Därför passar vedeldning perfekt ihop med skogsbruk med maximerad produktion av högkvalitativ sågstock.
Det blir också en del skräpträd. Sådant som andra säger att de gallrar bort i tid. Träd som inte duger till någonting. De blir också bra ved.
En större del än vanligt av gallringsvirket duger till klenstock eftersom det tenderar att vara långt och rakt och smitligt.
I slutändan blir det ganska litet massaved......... och det är ju inte populärt bland vissa.
Det blir också mer eller mindre nödvändigt att driva skogsbruket självverksamt i kombination med vedeldnig.
Sjögården skrev:Överslutna bestånd med stammar på gränsen till självgallring ger tätvuxet virke men har svårt att se att den kalkylen bli lönsam. 😉
Kort information om skogsforum.se