Sågtimmer

[Sjögården]

mån 19 dec 2022, 07:42#784905 Alltid ris på backen är också min strategi. Men även i gallringsskogen, det ger röjning och gallring vart sjunde år.
Ger 3 röjningar och 3 gallringar i de flesta bestånd.
Ambitiöst och dyrt säger en del .
Så kan det nog vara men gallringarna i södra Sverige är inte så olönsamma som det låter i debatten om det är skötta bestånd förstås.. 😉

[Lars Lundqvist SLU]

mån 19 dec 2022, 16:05#784971

Totala mängden timmer i slutavverkningen är viktigast. 300m3 timmer + 100 m3 massaved är bättre än 200 m3 timmer + 50 m3 massaved.

Det här var väl en väldigt bra sammanfattning? Det är väl rimligen den totala mängden som har betydelse för en privat markägare? Inte en andel i procent? Fast egentligen är det väl inte mängden heller, utan nettointäkten i kronor?

Sett över hela omloppstiden är det i princip bara omloppstidens längd som påverkar timmerandel. Den genomsnittliga medelstamvolymen är ungefär konstant för en given omloppstid oavsett hur man gallrar. Ett av gallringars två huvudsyften är att ge större medeldiameter och mindre variation i diameter vid slutavverkningen, men priset är att tidigt avverka klena träd som annars skulle självgallras (=det andra syftet)

[skogshare]

mån 19 dec 2022, 19:28#785019

Totala mängden timmer i slutavverkningen är viktigast. 300m3 timmer + 100 m3 massaved är bättre än 200 m3 timmer + 50 m3 massaved.

Fast egentligen är det väl inte mängden heller, utan nettointäkten i kronor?

En utmärkt definition som grund för en fortsatt spännande diskussion. Nettointäkten i kronor - förutsatt ett hållbart brukande (egen tillägg).

[Anton Holmström]

tis 20 dec 2022, 10:05#785083

Totala mängden timmer i slutavverkningen är viktigast. 300m3 timmer + 100 m3 massaved är bättre än 200 m3 timmer + 50 m3 massaved.

Det här var väl en väldigt bra sammanfattning? Det är väl rimligen den totala mängden som har betydelse för en privat markägare? Inte en andel i procent? Fast egentligen är det väl inte mängden heller, utan nettointäkten i kronor?

Sett över hela omloppstiden är det i princip bara omloppstidens längd som påverkar timmerandel. Den genomsnittliga medelstamvolymen är ungefär konstant för en given omloppstid oavsett hur man gallrar. Ett av gallringars två huvudsyften är att ge större medeldiameter och mindre variation i diameter vid slutavverkningen, men priset är att tidigt avverka klena träd som annars skulle självgallras (=det andra syftet)

Bygger väl på ett antagande om att man gallrar enligt vedertagna gallringsmallar? En höggallring eller en "gallring" med för kraftigt uttag kommer ju sänka timmerandelen. Eller menar du att det över hela omloppen inte spelar någon roll?

[Lars Lundqvist SLU]

tis 20 dec 2022, 10:14#785085 Det har marginell inverkan eftersom en höggallring ger grövre medelstam i gallringen men å andra sidan aningens klenare i slutavverkning. Man flyttar volym mellan gallring och slutavverkning.

[Anton Holmström]

tis 20 dec 2022, 13:10#785109 Ja, men då måste väl omloppstiden förlängas? Större träd producerar mer än mindre träd, så vid höggallring tar det längre tid för beståndet att återhämta sin produktion?

[Lars Lundqvist SLU]

tis 20 dec 2022, 13:26#785112 Övre höjden påverkas normalt knappt alls av gallringsform eftersom det oftast är så liten höjdspridning i planterad skog. Dessutom har löpande tillväxten oftast kulminerat när man gallrar och om medelhöjden blir lägre efter höggallring kan man tänka sig att den löpande tillväxten "backar" tillbaka som om beståndet blivit yngre.

Att gallring påverkar hur slutavverkningsbeståndet ser ut innebär inte att det förändrar hur utfallet av virke under hela omloppstiden ser ut.

[Josephine]

tis 20 dec 2022, 13:40#785116 Varför ska man undvika att träden blir "övergrova"? Om man nu vill skapa en skog med riktigt gamla träd innan de avverkas så borde det väl ligga i industrins intresse (sågverken) att anpassa sig efter leverantörer och kunder?
Var är miljötänket? Är talet om längre omloppstider bara snack och ingen verkstad?

If you want to be happy for a year, plant a garden; if you want to be happy for life, plant a tree. ~ English Proverb

[jannee]

tis 20 dec 2022, 13:50#785117 De flesta sågverken är optimerade för att bara såga till en viss maxgrovlek, å andra sidan finns det också sågverk som klarar av övergrovt.
M.a.o. en del sågverk sorterar bort det övergrova och skickar det vidare, medans andra bara klassar ned stocken.

[Lars Lundqvist SLU]

tis 20 dec 2022, 13:55#785118 Kunderna efterfrågar inte hela träd eller stockar utan sågade varor - plank och bräder.
För ett sågverk skulle sågningen bli effektivare om alla stockar hade exakt samma storlek. Då skulle man kunna köra med fasta inställningar på sågningen. Ju mer storleksvariation, desto krångligare att ställa in sågningen efter varje stock.

[alias]

tis 20 dec 2022, 14:26#785119

Varför ska man undvika att träden blir "övergrova"? Om man nu vill skapa en skog med riktigt gamla träd innan de avverkas så borde det väl ligga i industrins intresse (sågverken) att anpassa sig efter leverantörer och kunder?
Var är miljötänket? Är talet om längre omloppstider bara snack och ingen verkstad?

Ger "övergrovt" virke bättre egenskaper i produkten som slutkunden ska köpa?

Om inte så är det svårt att motivera företagsekonomiskt att låta normalgrov skog stå och bli övergrov. Tid är pengar då bundet kapital ska förräntas.

Kan det då finnas andra värden som gynnas att skogen tillåts bli äldre och/eller grövre?
Kanske kan det finnas någon nytta ur naturvårdshänseende - men då blir det också intressant att utröna om tillkommande naturvärden är beroende av grova trädindivider eller av åldern på träden eller om det rent av är knuten till en tämligen stabil miljö - det senare brukar väl ofta benämnas något i stil med "lång obruten trädkontinuitet".

Jag vågar nästan lova att @Tåndemålas avverkning av ca 55-årig skog, som han lade upp bilder ifrån tidigare i tråden, höll en grövre medelstam än många 2-3 ggr så gamla bestånd som slutavverkas i Norrlands inland.

Gammal skog = grov skog?
Jag vågar inte hävda det utan att ta i beaktande parametrarna bonitet och skötselhistorik.

Bara mina fem ören...

MVH
Alias

"Investera i mark, jag har hört att det inte tillverkas längre!"
-Mark Twain

[skogshare]

tis 20 dec 2022, 14:58#785122

Kunderna efterfrågar inte hela träd eller stockar utan sågade varor - plank och bräder.
För ett sågverk skulle sågningen bli effektivare om alla stockar hade exakt samma storlek. Då skulle man kunna köra med fasta inställningar på sågningen. Ju mer storleksvariation, desto krångligare att ställa in sågningen efter varje stock.

Vad som är viktigt för sågverken är ju också att stockarnas avsmalning är så liten som möjligt för att kunna maximera/optimera sågutbytet/stock.

[Lars Lundqvist SLU]

tis 20 dec 2022, 15:03#785123 Absolut!
Och det får man med relativt stort stamantal och hissade kronor.

[skogshare]

tis 20 dec 2022, 15:29#785126

Varför ska man undvika att träden blir "övergrova"? Om man nu vill skapa en skog med riktigt gamla träd innan de avverkas så borde det väl ligga i industrins intresse (sågverken) att anpassa sig efter leverantörer och kunder?
Var är miljötänket? Är talet om längre omloppstider bara snack och ingen verkstad?

@Josephine, sågverken har åtminstone under de dryga 50 år som jag kan överblicka inte visat något ökat intresse för övergrovt virke. Tvärtom! Det var till och med så att en tidigare skogschef på Munkjö AB, Ingemar Axelsson, efter sin pensionering på 70-talet åkte runt till avlägg med en rotreducerare och svarade ner övergrovt timmer till bättre betalade dimensioner. Men det kan mycket väl ändra sig. Se bara de tyska sågverken som med förtjusning tar mycket grovt timmer.

Men för att pga nuvarande svenska timmerprissättning minimera andelen "övergrovt" timmer, krävs för att bestånden med fördel ska stå kvar under hela den produktions- och klimatmässigt optimala omloppstiden, att man vid behov minskar tillväxten/träd genom för ändamålet optimalt slutna bestånd. Ökad slutenhet innebär ju samtidigt bättre stamform/ högre timmer- och sågutbyte. Fråga om lämplig slutenhet och stamantal vid slutavverkning är, menar jag, definitivt central.

Detta sagt utan hänsyn till eventuellt högre risk för röta under längre omloppstider.

[Mangan]

tis 20 dec 2022, 16:49#785138 Här i Södraland så är gran över 38cm mycket sämre betalt, men tall och björk är samma upp till 70 cm.

För @janne skulle måste jag vara extra tydlig och säga att det är Södras prislistor. Det finns dåligt med andra prislistor på nätet, men eftersom alla byter timmer med alla så misstänker jag att det gäller samma överallt.

Senast redigerad av Mangan tis 20 dec 2022, 18:47, redigerad totalt 1 gång.

Självvald väg i egen skog