Avverkning (slutavverkning)

[Lars Lundqvist SLU]

ons 27 mar 2024, 19:52#838428 Det finns flera olika exempel i Eriksson 1976 så det gäller att välja ett som har samma stamantal som din skog och ungefär samma gallringsprogram.

[jl]

tor 28 mar 2024, 01:42#838455

Det finns flera olika exempel i Eriksson 1976 så det gäller att välja ett som har samma stamantal som din skog och ungefär samma gallringsprogram.

Tackar för svar Lars. Mitt skogskunande har jag mest fått från att plöja skogskötsselserinen och att läsa på nätet, framför allt här på forumet. När det gäller skogsskötselserien är den rätt så generell och går inte in så mycket på detaljer. Jag visste att beståndets slutenhet och hur det är gallrat påverkar medeltilväxten, men inte med hur mycket.
Vet du om Eriksson 1976 produktionstabeller går att hitta på nätet?


Mina granbestånd är för det mesta rätt stammtäta och välslutna, för till skillnad mot en annan forummedlem i en tråd häromdagen som menade att gallringen var till för att förse massakokarna med billigt virke så gallrar jag för att hålla ett så slutet bestånd som möjligt under hela omloppstiden. Röjning i gran består nästan bara av en lövsanering. Sen gör jag tidigt en första gallring där jag tar upp för stickvägar och plockar bort träd i beståndet som jag inte vill ha kvar. I bland blir det även en väldigt försiktig andragallring med ett uttag på kanske 5-10 % av grundytan. Efter det drar jag bara runt då och då och plockar enstaka träd som håller på att självgallra.
Här är en bild på det aktuella beståndet som jag fick till att jag skulle förlora ca 5% av tillväxten genom att slutaverka det redan vid 55 års ålder. Beståndsdata har jag uppskrivet någonstans men hittar det inte nu.
Brukar använda mig av Ingvar när jag ska simulera olika bestånd och ta beslut om vilka åtgärder jag vill utföra. Under förutsättning att man matar in rätt data, anser du att resultatet man får är tillförlitligt, och att produktions förlusten stannar på runt 5% eller ska man räkna med en förlust upp mot 20%.

1711582798_20181014_170018.jpg

Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.

Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!

Skapa konto

[Lars Lundqvist SLU]

tor 28 mar 2024, 10:03#838467 Erikssons ”Granens produktion i Sverige” fins inte på nätet.

Ingvar ger någorlunda tillförlitliga prognoser på en generell nivå, men du måsta mäta ditt eget bestånd ganska noga för att få någorlunda precision för ett enskikt bestånd.

Vad har du för stamantal, grundyta, övre höjd och ålder?

[Fredrik Reuter]

tor 28 mar 2024, 10:25#838469 Något som kan vara intressant att koppla till detta är den teoretiska "gallringsmallen" som Torbjörn tog fram i tråden Alldeles för låga slutavverkningsvolymer.

Om man går på Torbjörns teoretiska beräkning och kopplar det till slutavverkning så blir det:

Norra Norrland: Slutavverkad areal (SKS 2016): 43500 hektar. D2 = 157 m3sk/ha och borde vara 200 m3sk. Detta innebär att slutavverkningsvolymen är ~20 % under mot vad den borde vara.

Södra Norrland: Slutavverkad areal (SKS 2016): 48200 hektar. D2 = 220 m3sk/ha och borde vara 318 m3sk. Detta innebär att slutavverkningsvolymen är ~30 % under mot vad den borde vara.

Svealand: Slutavverkad areal (SKS 2016): 57200 hektar. D2 = 259 m3sk/ha och borde vara 360 m3sk. Detta innebär att slutavverkningsvolymen är ~28 % under mot vad den borde vara.

Götaland: Slutavverkad areal (SKS 2016): 47300 hektar. D2 = 289 m3sk/ha och borde vara 405 m3sk. Detta innebär att slutavverkningsvolymen är ~28 % under mot vad den borde vara.

Det som kan vara intressant med detta är att koppla det till vad slutavverkningsareal teoretiskt sett skulle kunna vara vid högre virkesförråd enligt tråden ovan. Då blir det som följer:

Norra Norrland: Arealen var 2016 43500 hektar och skulle kunna vara 34800 hektar.
Södra Norrland: Arealen var 2016 48200 hektar och skulle kunna vara 33700 hektar.
Svealand: Arealen var 2016 57200 hektar och skulle kunna vara 41200 hektar.
Götaland: Arealen var 2016 47300 hektar och skulle kunna vara 34000 hektar.

För Sveriges del så skulle detta innebära att vi slutavverkade 196200 hektar 2016 och hade vi haft virkesvolymer inom gallringsmallarna så hade vi "klarat oss" med att slutavverka 143700 hektar. Diffen är 52500 hektar eller som Södra Norrland eller Svealand.

Kontentan till denna tes blir alltså; hade vi haft optimal skogsskötsel enligt gallringsmallar så hade vi kunnat minska den slutavverkade areal med 25 - 30 % och ändå försett skogsindustrin med den råvara de velat ha (2016).

Fördelarna med detta skulle kunna vara lägre avverkningskostnader och troligtvis då också högre tillväxt givet att mindre areal behöver slutavverkas och kan istället stå kvar något år och växa till sig än mer.

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!

[Lars Lundqvist SLU]

tor 28 mar 2024, 11:24#838478

Något som kan vara intressant att koppla till detta är den teoretiska "gallringsmallen" som Torbjörn tog fram i tråden Alldeles för låga slutavverkningsvolymer.

Det finns väldigt många misstag och missförstånd i det inledande inlägget som gör att slutsatsen blir fel.

Figuren över tillväxtens förlopp över tiden som han lånat ur Skogsskötselserien ska visa det principiella förloppet och skillnaden mellan olika SI. Den gäller bara för gran, är grovt förenklad och stiliserad och bygger på simuleringar (tabeller) i Harry Erikssons avhandling "Granens produktion i Sverige". Det är jag som gjort den…

Harrys arbete använde bara välslutna bestånd, det handlar bara om gran, och det visar visserligen inte (hypotetiskt) maximal produktion men ger högre tillväxt än man får i praktiken.

Plantering i riktigt stor skala, som det vanligaste sättet att föryngra, brukar vi säga började på 1950-talet. Det började dock mycket tidigare i södra Sverige och mycket senare i norr. Den inledande planteringsvågen handlade mest om tall, eftersom tall var betydligt mer värd för 100 år sen. I norra Sverige planterades i praktiken nästan inga granbestånd förrän framåt 1970-talet, på många håll ännu senare. En del av Sveaskogs misslyckanden med contorta i norr beror på att man ersatte gran på täta, högproduktiva marker med contorta, eftersom man av princip inte ville plantera gran.

Slutsats: Torbjörns analys utgår från att all skog i hela landet har skötts historiskt så som vi tycker är bra skogsskötsel idag, med de plantmaterial, tekniker och metoder vi använder idag. Han bortser helt från skogsbrukets historiska utveckling. Därför visar den (och Fredriks inlägg här) bara hur det hypotetiskt hade kunnat se ut om svenskt skogsbruk redan för 100 år sen hade börjat bedrivas som idag. Den visar inte och förklarar inte hur skötseln i form av exv gallringar bakåt i tiden har påverkat eftersom den förutsätter en annan typ av bestånd än hur de faktiskt sett ut bakåt.

[jl]

fre 29 mar 2024, 02:50#838552

Erikssons ”Granens produktion i Sverige” fins inte på nätet.

Ingvar ger någorlunda tillförlitliga prognoser på en generell nivå, men du måsta mäta ditt eget bestånd ganska noga för att få någorlunda precision för ett enskikt bestånd.

Vad har du för stamantal, grundyta, övre höjd och ålder?

Tyvärr hittar jag inte beståndsdata.Kan ha sparat det på en extern hårddisk som jag har gömt, gömt för bra verkar det som. Och det är avverkat 2018 så inget att mäta i heller.
Ålder var 55år +/- 1år resten mins jag inte helt säkert, man glömmer tyvärr rätt snabbt.

[Torbjörn Johnsen]

fre 29 mar 2024, 07:19#838553 Tråden som Fredrik citersr i tidigare inlägg var en del i att belysa det vi kallade för ”gallringskatastrofen”. Den innehåller en del av den historik Lars skriver att jag inte beaktar:

Fram till början/mitten av 90-talet ökade volymen stadigt i den slutavverkningsmogna skogen och det kan säkert tillskrivas att skogarna som växte in i slutavverkningsåldrar hade en bättre historik än tidigare generationers gammelskog. Vi kunde se effekten av det tidiga 1900-talets bättre föryngringar och bättre skogsvård. Men av någon anledning bröts trenden i mitten av 1990-talet, trots att de skogar som nu växte in i slutavverkningsåldern borde vara ännu bättre än sina föregångare. Sedan dess har volymen i slutavverkningsskogarna utvecklats sämre eller nästan inte alls.

Anledningen till att vi ligger med (för) låga volymer i slutavverkningsskogen mot vad vi kunnat ha idag är mer troligt att vi sänker volymen för mycket med för hårda gallringar än att det varit för dålig föryngring och skogsvård när dessa bestånd har anlagts. Med hårda gallringar kommer också mer skador på kvarvarande skog.

[Knagge]

fre 29 mar 2024, 08:10#838554 Vad jag kan se här I Småland är att gran på fel mark är ett omfattande problem.
Gran växer bra tills den är förstagallrad sen knyter den sig när det gäller tillväxt.
Blir barkborregranar eller väldigt små toppskott.
Men efter Gudrun skärpte sig skogsägarna och efter den har det blivit mycket mer blandskog björkblandning och tallskog på svagare marker.
Granen kräver rörligt markvatten har man inte det måste man blanda in andra träslag.

[Lars Lundqvist SLU]

fre 29 mar 2024, 10:19#838570

Anledningen till att vi ligger med (för) låga volymer i slutavverkningsskogen mot vad vi kunnat ha idag är mer troligt att vi sänker volymen för mycket med för hårda gallringar än att det varit för dålig föryngring och skogsvård när dessa bestånd har anlagts. Med hårda gallringar kommer också mer skador på kvarvarande skog.

Det du kallar hårda gallringar började man med för ca 20 år sen, inte för 50 år sen. På 70-talet var 25% uttag normalt, 30% oftast tak på vad som ansågs acceptabelt och 40% en hård gallring. Det är först i ganska sen tid som man börjat betrakta 40% som rimlig gallringsstyrka. Om mitten av 1990-talet uppvisar ett trendbrott som beror på för hårda gallringar så måste man dels ha börjat gallra betydlogt hårdare redan på 1960-talet, och det borde då först ha synts på de åldersklasser som då var gallringsskog, inte på slutavverkningsskogen.

Andra faktorer vi vet sänker tillväxten och därmed ger mindre volymer i den äldre skogen är ojämn höjdfördelning, tydlig luckighet, inblandning av trädslag som växer sämre än det bäst producerande och upprepad höggallring som så småningom sänker höjden (men naturligtvis inte åldern) i förhållande till låggallrade bestånd.

Om jag ska göra en gissning vilken som har störst betydelse, utan att alls ha kollat data, skulle jag säga att vurmen för höggallring i början av 1990-talet är en viktig faktor bakom utvecklingen sen dess.

[Vedproducent]

fre 29 mar 2024, 10:37#838573 Låt skogen stå orörd sista 25 åren så kommer volymerna automatiskt. Gallra med förstånd innan dess. Man kan ha otur att råka ut för skador av olika slag absolut. Det kan man alltid oavsett skog. Men ska man få höga volymer så är det så enkelt.

[Alvarsson]

fre 29 mar 2024, 10:53#838576 Så är det!

[Lindveden]

fre 29 mar 2024, 11:00#838578 Röj o gallra i någorlunda tid för o inte tappa volym tillväxten.
Man får ingen direkt volym om det ser ut som en djungel.

Ska man ändå in i såna bestånd så förröj dom först o låt beståndet stå i några år för o växa till sig o även stabilisera sig.
Säger inte att det e så överallt men det finns väldigt många såna bestånd i min närhet, där det slutavverkats ev planterats men sen har det bara fått stå o växa till en djungel i princip.

[Lars Lundqvist SLU]

fre 29 mar 2024, 11:26#838582 Vedproducent har helt rätt!
Förr var tiden mellan sista gallring och slutavverkning ofta 40 år.

Underröjning påverkar oftast bara avverkningskostnaden, inte hur skogen växer.

[Torbjörn Johnsen]

fre 29 mar 2024, 11:28#838583

Om jag ska göra en gissning vilken som har störst betydelse, utan att alls ha kollat data, skulle jag säga att vurmen för höggallring i början av 1990-talet är en viktig faktor bakom utvecklingen sen dess.

Ja, just det! "Gallringskatastofen" började då och syns tydligt, såhär 30 år senare, i dagens slutavverkningsvolymer?

[Lars Lundqvist SLU]

fre 29 mar 2024, 11:58#838588 Problemet med höggallring är att man dels riskerar ta mer än man trodde, och dels att det på sikt sänker höjden på beståndet vilket betyder att omloppstiden måste förlängas. Men intresset för höggallring har, som jag uppfattar det, minskat sen boomen i mitten av 1990-talet när det blev tillåtet.

Men du skriver att trenden med ökande volymer i slutavverkningsskogen bröts i mitten på 1990-talet, och då ligger orsaken 30-40 år längre tillbaka, dvs på 50-60-tal. De bestånd som höggallrades på 90-talet var ofta förstagallring, dvs i stora delar av landet har de ännu inte blivit slutavverkningsskog.