fre 28 jan 2011, 01:47#116514
jema skrev:Niking skrev:Ca 50% högre tillväxt och troligtvis mindre rotröta. /Niklas
Det låter fantastiskt, kan det verkligen stämma? Utveckla!
Då ska jag göra ett försök att förklara vitsen med den s.k. kronobergsmetoden.
Granen är ju en skuggföredragande sekundär-växt, som är seg i början och trivs bäst när den kommer underifrån. I naturliga bestånd segar den sig i kapp omgivande träd först vid kanske 60-70 års ålder. När väl granen börjar växa, så är den dock ganska svårslagen i produktionsförmåga. Dock är granens produktionsförmåga inte särskilt imponerade under de första 20-25 åren. Normal omloppstid för granen torde vara runt 70-100 år om man slipper alltför stora rötangrepp.
Björken är (liksom tallen) däremot en primär-växt som växer bäst i ungdomen, förutsatt att den får fri tillgång till ljus. Såväl björken som tallen vantrivs i skugga och tynar då ofta bort. Björken har normalt en omloppstid på 40-50 år.
Rent generellt är växtsjukdomar och skadegörare extremt artspecifika och granrotröta är inget undantag. Enligt egen erfarenhet, så är granrotrötan värst i granmonokulturer på gamla åkermarker och i granmomokulturer på torra marker där det helst borde växa tall (s.k. tallmarker). På dessa marker är det ju inte ovanligt att granen får avvecklas i förtid på grund av granrotrötan. I blandskog mellan t.ex. tall och gran, så blir angreppen betydligt lindrigare, varför dessa bestånd kan stå kvar betydligt längre än t.ex. granmonokulturer på åkermark.
Särskilt på fuktig mark brukar det bli kraftiga lövuppslag, samtidigt som det så småningom brukar kunna bli en kraftig underväxt av gran (granmattor). Då björken dels är gratis och dels växer fort i ungdomen, finns det ingen större anledning att röja bort björken i onödan. Med en kraftig beskuggning av björk, brukar det också kunna bli en effektiv självföryngrimg utav gran, då björken är granens moder. Också granunderväxten är ju gratis. Om det blir några luckor i underväxten, så får de väl kompletteringsplanteras med gran.
Rätt utfört får vi alltså ett skiktat bestånd av gran och björk, som inte nämnvärt stör varandra och dessutom liknar naturliga förhållanden. Vi kan ju tillgodogöra oss björkens fulla tillväxt, samtidigt som granen växer nästan lika bra som om vi hade röjt bort varenda björk, varför den totala tillväxten i beståndet ökar med ca 50%.
När björken börja bli gammal och granen börjar sätta fart, är det alltså dags att successivt avveckla björken, som då an bli timmer och biobränsle. Samtidigt så har granen fått en fin start och kan nu producera bra virke, då den inte växt så fort i ungdomen (ett avgörande krav för timmer är ju att det det finns tillräckligt med årsringar i intervallet 2-8 cm från stockens mitt). Dessutom torde angreppen av rotröta bli betydligt mindre än med plantering och monokultur, vilket torde ge en betydligt större virkesvolym när väl granen ska avverkas.
Nackdelen med metoden torde vara lite dyrare och mer komplicerade röjningar, då det gäller att tänka lite längre än "
bort med allt löv". En annan nackdel är ju också att det blir dyrare att avveckla lövet, då man (för en gångs skull) är rädd om underväxten.
sammanfattningsvis:
+ ca 50% högre tillväxt på beståndet
+ mindre angrepp av skadegörare som t.ex. rotröta
+ större andel grantimmer i slutavverkning
+ värdefull björkved
+ låga föryngringskostnader
+ liknar naturliga förhållanden
- mer komplicerad röjning
- dyrare att avveckla björken än i en ren björkskog
- längre omloppstid
Naturligtvis går det att anpassa kronobergsmetoden med planterade lövträd och planterade turbogranar, där turbogranar bör sättas kanske 5-10 år efter lövet, men då snackar vi ju helt andra föryngringskostnader.
jema skrev:Jag har fått höra att blandbestånd inte ger särskilt stor synergieffekt?
Rätt skött och rätt kombination kan blandskogar ge stora synergieffekter. Men alla kombinationer funkar ju inte särskilt bra.
/Niklas
/Niklas
Kort information om skogsforum.se