https://open.spotify.com/episode/3ZdWXY ... U4dErKXPfw
(Inledande klipp från avsnitt 1, mars 2020)
Fredrik: Här är vi igång, Torbjörn.
Torbjörn: Ja, nu är vi igång.
Fredrik: Bara en första podd.
Torbjörn: Ja, vi gör ett försök får vi se. Vi har ju pratat om det här länge men det har liksom inte blivit av för vi har väl gjort mycket annat istället.
Fredrik: Så är det.
(Nutid, december 2025)
Fredrik: Wow! Det ni hörde nu var precis introt till vår första podd, nummer ett. Och varför drog vi det idag då, Torbjörn? Jo, vi har ju...
Torbjörn: Jo, men 300 poddavsnitts-jubileum.
Fredrik: Jaha?
Torbjörn: Ja, det är faktiskt häftigt. Vi har stått här ute delvis, i alla fall mestadels, och spelat in 300 poddavsnitt. Så det blir ju... det är 150 timmars poddtid.
Fredrik: 150 timmar podd, ja.
Torbjörn: Ja, i fem år drygt. Vi började i mars 2020 första gången. Det var inte så bra den första gången, vi fick för oss att vi skulle förena nytta med nöje och gå och motionera och spela in en podd samtidigt.
Fredrik: Ja.
Torbjörn: Det fick vi lägga ner ganska snabbt för det funkade inte. Det blev knappt skrapgruset och vi var anfådda och så där va, i alla fall jag.
Fredrik: Ja, jag var också anfådd, så det funkade inte. Vi lade ner det efter avsnitt ett gjorde vi. Men i alla fall, bara liksom för vän av ordning, så är det alltså avsnitt nummer 300 av Skogspodden Skogsfredag som ges ut av Skogsforum, den 5 december 2025. Där sätter vi det. Det är viktigt tycker jag att ha med det.
Torbjörn: Ja, men det är viktigt ifall man råkar lyssna på det någon gång som... ja, vet när det var. Tidsmärkning. I och med att det finns många avsnitt under lång tid så har det ju hänt en del. Virkespriset skiljer ju från när vi pratade första gången till sista gången till exempel, och mycket annat har ändrats också.
Fredrik: Verkligen. Vi pratade om det här innan, Torbjörn, att vi är ju varken du eller jag några sådana här hybris-personer som gillar att framhäva oss själva så värst mycket. Så bara att jag säger det säger ju allt egentligen. Men vilken resa vi ändå gjort!
Torbjörn: Ja, har vi faktiskt gjort. Det har ju skett en positionsförflyttning med podden, men det har ju också skett på Skogsforum också. Det vi gör och skriver och vad Skogsforum har för roll. Skogsforum och våran website, det är våran stora mediekanal egentligen, och för er som lyssnar på podden och inte varit in så kan vi rekommendera att gå in på Skogsforum.se, för det är ju ett diskussionsforum där man kan diskutera allt som finns, och framförallt så finns det ju otroligt mycket innehåll att söka i där över tid. Skogsforum har funnits i 20 år.
Fredrik: Drygt 20 år. Så nej, det är jätteintressant. Sen är det ganska roligt, vi satt ju innan det här poddavsnittet nu då och preppade lite eftersom det ändå är lite så här extra när det är 300. Då matade vi en sån här AI med delar av våra avsnitt och bad den skriva till den att "vi firar 300 avsnitt här nu". Vad kan du säga om det här?
Torbjörn: Och då kan man väl säga att du jobbade med lite vassare AI än ChatGPT.
Fredrik: Ja... det beror ju... ja, absolut, så kan man se det. Men det som var intressant att få ut, och det var väldigt intressant just den här reflektionen, att vad den gjorde... att vi har ju faktiskt gjort en resa. Ni har ju liksom gått från "hands on" och varit lite passiva till att bliva en... ja vad var det den sa? Jag glömde skriva upp det, Torbjörn.
Torbjörn: Ja, alltså opinionsbildare nästan, eller marknadspåverkare.
Fredrik: Ja, fast jag tänkte inte på det, jag tänkte på att det blev mer som att vi sammanfattar skogsveckan varje vecka på fredagar. Det identifierade den liksom utifrån bara liksom...
Torbjörn: Det är ju en tydlig utveckling och det är ju så vi har jobbat nu på sista, ja rätt länge egentligen tycker jag det känns som. Att man liksom kollar vad har hänt den här veckan och så kommenterar vi det och så försöker vi liksom förstå.
Fredrik: Ja, absolut.
Fredrik: Jag skulle bara vilja säga en sak just när vi talar om övergripande sakerna som kan vara ganska roligt tycker jag. Det är att det har kommit till mitt öra att det finns unga vuxna på en skola, Karlbergsgymnaset i Åmål, som sitter och lyssnar på oss.
Torbjörn: Okej, det är ju roligt att vi når ut till tonåringar på det sättet.
Fredrik: Ja, visst är det? Så jag skulle bara vilja säga så att Hira och Timja som tydligen lyssnar mest, ni kan ju fortsätta att lyssna och förhoppningsvis så blir ni skogsägare framöver. Och då kommer ni bli riktigt bra skogsägare tror jag.
Torbjörn: Ja.
Fredrik: Så med det sagt så går vi vidare.
Torbjörn: Det gör vi. Precis. Nej men den här veckan Fredrik, det har kommit bankrapporter, flera stycken. Danske Bank var väl först ut här i måndags och sen så kom faktiskt Handelsbanken med en ganska mastig historia.
Fredrik: Jo.
Torbjörn: Och det som är... innan man går in på innehållet där, det jag tycker är... Alltså när man ser liksom när de här rapporteras i media, oavsett om det är skogsmedia eller annan media, så är det ju den här första press-sammanfattningen som de skickar ut som man skriver om. Och man tittar liksom inte djupt där bakom. Speciellt Handelsbankens rapport var ganska... det var en omfattande historia som berör många ämnen på, ja rätt djuplodande, bra marknadsanalyser och analyser över situationen någonstans. Alltså läser man igenom den så finns det väldigt mycket. Och det är ganska stor skillnad när man kommer på slutet på den rapporten mot hur det förmedlas i den korta pressversionen då.
Fredrik: Ja, och du och jag har läst båda, både Danske Bank och Handelsbanken. Och jag tycker det kan vara ganska roligt, kan vi inte göra så nu? Jag skjuter från höften här Torbjörn. Men du får ge betyg till de båda. Ge Danske Bank betyg och ge Handelsbanken betyg, noll till tio. Så gör jag också det. Du börjar.
Torbjörn: Ja. Danske Bank gör ju en del analyser och de är väl rimliga någonstans. Alltså det vi har hängt upp oss på och pratar mycket om med Danske Bank, det är ju att de ger råd till skogsägarna. Och de har ju alltid varit ute och hugg och man förmedlar liksom en industriaspekt, att det gäller att få upp virket till industrin. Det är det viktigaste någonstans. Förväntar sig att priser går ner men... och så vidare då. Så att, nej Danske Bank, jag sätter en... jag ska vara snäll och sätta en fyra faktiskt, utav tio. Och det är för att de gör en analys som är intressant men deras råd suger. Handelsbanken är vassare. De gör inga råd till skogsägarna utan skogsägarna får tänka själva, men de försöker analysera situationen. Och de ser väl delvis saker och ting ur ett skogsindustriellt perspektiv men de lyfter många olika aspekter. De tar med ett annat perspektiv, ett finansiellt perspektiv. Alltså hur tänker finansmarknaden när det gäller biodiversitet, klimat och så vidare. Och det är intressant att se, så därför skulle jag kunna tänka mig att lägga den på en åtta istället då. Vad hör du vad du säger?
Fredrik: Ja, men detta blir väldigt intressant faktiskt. Jag tycker ju att i stort så är ju vi ganska lika. Jag tror att jag sänker nog ner båda ett hack. Jag ger Danske Bank en trea och jag ger Handelsbanken en sjua. Men jag drar ner Handelsbanken till en sjua av en enkel anledning för det. De hade varit i topp om de inte hade... i alla fall det här är min tes, häng med här nu. För de drar ju kortet att virkespriserna har gått ner och virkespriserna ska fortsätta att gå ner, tycker Handelsbanken.
Torbjörn: Ja.
Fredrik: Men det undrar jag, är inte det en nidbild? För vi lyssnar ju på webinariet som Danske Bank hade och jag tycker att Lotta Lyrå faktiskt drar en ganska viktig poäng när de intervjuar henne. För de kan ju inte förstå, att "varför har inte Södra sänkt timmerpriset?", frågar de henne.
Torbjörn: Ja precis. De tyckte det var anmärkningsvärt att Södra inte har sänkt timmerpriset.
Fredrik: Och svaret är ju ganska intressant mellan raderna om du frågar mig. För hon menar ju på mellan raderna, om jag läser henne rätt, att det har inte skett någon timmerprissänkning. Det är bara det att Södra är de enda som har offentliga prislistor. Alla andra säger att de sänker men de gör det inte.
Torbjörn: Nej. De vet att de måste betala mer än Södras pris för att få köpet på timret.
Fredrik: Ja.
Torbjörn: Och då får de ta med i beaktande att de ska ha Södras pris plus kanske någon marginal för en eventuell efterlikvid då.
Fredrik: Ja. Så man skulle ju kunna föra en teori här om, att har alltså sågverken eller skogsindustrin lyckats att virtuellt sänka virkespriset den här gången? Fast egentligen så har det inte sänkt?
Torbjörn: Ja, det är ett hjärnspöke helt enkelt.
Fredrik: Ja. Och jag sänker Handelsbanken då, för har jag... har vi rätt i det här, så har de gått på den, det spöket.
Torbjörn: Ja, så kan det vara. Det kan definitivt vara. Och det kan faktiskt vara så att även i Mellansverige så har inte grantimmerpriserna sänkts heller, även om Mellanskog har sänkt listpriset. Så kanske inte det sänkt i praktiken.
Fredrik: Nej.
Torbjörn: Däremot massavedspriserna har sänkt. Det råder ingen tvekan om.
Fredrik: Ja, men det är ju en intressant reflektion. Men om vi går tillbaks till Danske Bank, om man bara får utveckla min trea där, så är det faktiskt en hel punkt i det här, alltså ett heltal, i min sänkning där beror ju på... det blev ju ganska roligt tycker jag faktiskt också. Att vi slogs ju av när vi läste rapporten att vi såg framsidan på PDF:en och så såg vi "vad är det här för skog?". Kommer du ihåg, vi satt och pratade om det i telefon?
Torbjörn: Ja, vi satt och tittade på det här. Det där såg ut som ingen svensk skog så vi började leta... du letade bildsök och hittade bilden, originalbilden.
Fredrik: Ja, vi tog bara en skärmdump och sen så kastade upp den på Google bildsök och så hamnade man på Adobe Stock och såna här där man kunde ladda ner gratisbilder. Och då var det ju en kille som hade lagt ut den här bilden och... ja, man får använda den fritt, det är ingen snack om saken. Men han beskrev den ju. Och då var det ju sån här tempelskog med Hinoki-trädslag i Japan.
Torbjörn: Någon slags cypress va? Jättevärdefullt virke.
Fredrik: Ja. Som de driver upp under ett par tre hundra år för att kunna bygga ett nytt tempel var fyrahundrade år.
Torbjörn: Ja, när de behöver renovera ett tempel så måste de ha så gammalt virke liksom. Så det var liksom skillnad mellan snabbväxande granåker i Sverige eller massaved... du skrev ju i artikeln där, det var någon som hade citerat det såg jag på sociala medier, att det var som att "illustrera en falukorvs-rea med en bild på en Wagyu-biff".
Fredrik: (Skrattar) Ja, lite så. Det var lite elakt men...
Torbjörn: Ja, jag är inte så påläst just på japansk kultur men en sån där Wagyu-biff, den är dyr gissar jag va eller?
Fredrik: Ja. Och jag tror att trä är dyrt i Japan. Jag tror trä är väldigt exklusivt. Jag har inte varit i Japan, jag har varit i Korea, men jag har inte varit i Japan. Men jag har sett mycket liksom och jag har hört det från en del svenska trävaruexportörer att Japan är det liksom "top notch" kvalitet på det som säljs ifrån Sverige, det är det enda som duger. Och de är duktiga träanvändare och har en lång historik av träanvändning och använder synligt trä på ett vackert och fint sätt. Nästan rituellt.
Fredrik: Det är lite som i Norge.
Torbjörn: Som i Norge? Är de rituella där?
Fredrik: Fura från golv till tak, ja. Det är väl rituellt nästan? De har ju en obruten trätradition sen vikingatiden i princip i Norge. Det finns väl inte en träbit som inte de har varit inne och snidat på liksom. Man tittar på stavkyrkor och annat och de lever ju fortfarande i...
Torbjörn: Ja, och sen var ju vi... bastu var enda norsk hytte utanför alla normer men... det är trevligt och jätte... vore fler gjorde som er så hade vi inga problem med exporten av trävaror.
Fredrik: Nej, och jag menar vi var ju faktiskt på fisketur för några somrar sen och då bodde vi ju precis i en sån. Det var ju fura från golv till tak i allt som var.
Torbjörn: Ja, kul. Jo men man känner sig hemma där, det är norsk hyttekultur, det är fura. Och Japan är det också fint trävurke så att men de har nog känsla för kvalitet.
Fredrik: Mmm. Jag skulle tro det.
Torbjörn: Det är ingen slump att de här finaste snickerisågarna är japanska. De här riktiga essen som kan göra snyggast möbler, de har såna här tunnbladssågar, som hand sågar, som de kan göra måsvingar med nästan.
Fredrik: Ja faktiskt en sån. Men inte många tänder kvar på den. Man får såga längst in. För jag har varit och sågat i andra saker under min bygg... Ja nu har jag ju varit i en renoveringsdepression i 20 år men innan dess så hann jag förstöra den med att såga i någonting.
Torbjörn: Ja, ja. Jag säger som en kompis alltid brukar säga när han såg mig hålla på med något: "Använd alltid rätt verktyg". När jag höll på och körde stämjärn på något som var för hårt.
Fredrik: Ja.
Torbjörn: Det är faktiskt en avvikelse till här, så jag håller på och renoverar lite i mitt gamla hus som är från slutet av 1800-talet med timmerstomme och annat. Det är ju en intressant reflektion vad man har för... vilka material man tar bort eller i alla fall upptäcker, en del åker ut och en del ersätter man med annat då. Och allt som är... som jag... som är i huset och som jag tar bort är ju lokalproducerat i princip. Det är ju en timmerstomme som kommer någonstans ifrån Västsverige säkert. Och det är mycket svenskt material i alla fall, tretexskivor och masonitskivor från Norrland. Och sågspån i isoleringen i bjälklagen. Och där ser man ju tydligt skillnad på de äldsta bjälklagen som är från byggåret, det är väldigt grovt sågspån. Det är hackat med breda sågblad alltså. Men sen när de byggts på en del och då är det lite modernare sågspån från 20-talet och det är väldigt liksom så här finkornigt fyrkantigt.
Fredrik: Ja.
Torbjörn: Men det som man sätter in idag då, det är klart virket är lokalt, jag har köpt mycket där om trävaror här då va. Och sen lite panel från Moelven. Men OSB:n är ju importerad då. Gipsskivorna som man sätter på vissa väggar här är ju importerat. MDF:en som man får fodra in lite är importerad. Isoleringen är nog svensktillverkad men den är ju inte... den är ju fossil. Eller hur? Så att det blir lite skillnad.
Fredrik: Ja men det är absolut visst blir det det. Men om du tar det äldsta sågspånet du har hittat då, vad, hur många år är det? I nån trossbotten där?
Torbjörn: Ja, det är väl 140 år. Från slutet på 1800-talet, mitten på 1800-talet skulle jag gissa.
Fredrik: Det är helt otroligt egentligen. Om man zoomar ut då.
Torbjörn: Ja, ja, ja. Herrgud.
Fredrik: Och förutom att vara lite mer gulnat så har det väl precis hållit sin form exakt?
Torbjörn: Ja, det ligger kvar där de lade det, för 140 år sen. Eller ja det gör det inte nu för nu har det åkt till sortergården till träåtervinningen. Jag tömde bjälklagen tyvärr. Men det finns ju träfiberisolering idag och jag har faktiskt inte... det är liksom, man hittar inte det i de här smidigaste kanalerna att handla på. Och jag vet faktiskt inte ens vad det kostar, priset på det. Det får jag lite dåligt samvete när jag står och tänker, det hade jag faktiskt kunnat kolla.
Fredrik: Ja faktiskt. Nej men så är det ju, man blir ju aldrig komplett.
Torbjörn: Nej. Jag ska faktiskt in och göra nu, jag har några fack kvar man ska... Det vore intressant att se om det är någon prisskillnad. Norsk träfiberisolering från Hunton. Hunton fiber.
Fredrik: Ja precis. Ja. Det hade varit roligt att prova. Det kan du göra ett case faktiskt.
Torbjörn: Jag får göra ett case, får vi se om det är stor prisskillnad, om det går att få tag i.
Fredrik: Absolut. Det var det, men det var kul. Vi tillåter oss det när det är jubileumsavsnitt. Men du pratade om tonåringar förut. Det har ju varit lite av ett tema denna veckan, igår.
Torbjörn: Ja... det har det väl varit? Ja, Torbjörn, jag vet inte.
Fredrik: Nej. Du har begått artikel på "I Skogen", våran andra... vi har ju en liten mediekanal som är lite mer som en traditionell mediekanal som inte är ett diskussionsforum, som heter Iskostogen.se. Där det varit lite avsomnat ett tag men du lade en ny artikel där igår. Och den fick väldigt bra spridning.
Torbjörn: Ja, det trodde jag faktiskt inte men det var ju hejdundrande läsning på den. Och det är ju kul naturligtvis. Men annars så tycker jag om vi ska börja backa lite så är det ju precis som du säger, att vi har ju "I Skogen" och egentligen varför vi tog fram den från allra första början, det var ju att vi ville ha en plattform som vi bara kunde publicera lite så här fördjupande artiklar på. Och det var ju egentligen från allra första början så var det ju att användare hörde av sig till oss och sa att det är så svårt att hitta era texter även om de är jättebra på Skogsforum, för det drunknar i allt annat. Så då var ju det ett litet testcase som vi körde i skogen och har gjort då typ ungefär... eller i paritet med podden, typ fem-ish, sex år. Men sen så var det ju så att vi har ju tidsbrist, så det blev ju lite insomnat. Det blev inte så mycket skrivet det sista året på I Skogen så men jag tänkte när jag skrev och reflekterade över den här texten jag gjorde igår så tänkte jag den passar nog bra på I Skogen, vi lägger den där så får vi se vad som händer. Och det var, det var kul. Den fick ett otroligt genomslag hittills. Fast den var ju lite kontroversiell då, var den.
Torbjörn: Ja, det har aldrig hänt förut att vi har skrivit något som varit kontroversiellt?
Fredrik: Nej. Nej, jag känner att jag får gå in i någon form av försvarstal om jag ska prata om den texten. Fast det borde jag väl kanske inte göra, men jag gör det ändå. Men det blir ju lite så här "varför skrev jag den här då?".
Torbjörn: Ja.
Fredrik: Ja, nej men jag tycker faktiskt att det är tonläget som har varit nu den sista veckan, på bland annat DN Debatt och även KSLA som gjorde en sån här expertutredning för ja, skogsindustrin och skogsbruket i stort. Att det handlar om skogsdebatten. Och att skogsindustrin tycker att det slår snett och att det bara är en massa smutskastning och sluta anklaga svenskt skogsbruk och... Det börjar bli väldigt högt tonläge. Och då tyckte jag det var ganska intressant att skriva den. Grunden till varför jag skrev den egentligen har inte med debattläget att göra utan jag vet inte vad du tycker, jag tror du håller med mig Torbjörn, men det är ju en lite oroande utveckling just inom skogsindustrin nu. Du har liksom ett stort företag som Nestlé som slutar köpa produkter från norra Sverige för att de tycker att det är anmärkningsvärt liksom att... ja, det är urfolks... hur man hanterar urfolksrättigheter och ja, avverkning i stort och sånt där.
Torbjörn: Ja, det var bolag som överväger att lämna FSC-certifieringen till exempel. Det var något som Handelsbanken tog upp i sitt nyhetsbrev.
Fredrik: Ja precis. Det är en lite oroande utveckling. Och då tänker jag primärt nästan inte först på skogsindustrin faktiskt utan våran kärna i den här podden, i Skogsforum, i vårt arbete, det är ju en bättre vardag för enskilda skogsägare i Sverige. Eller Norden kan vi säga. Och entreprenörer. Det är där det sitter. Och ska skogsindustrin ha bra betalningsförmåga i framtiden, ja men då måste de vara på tårna. Och att de då går ut i försvarstal och börjar liksom i brösttoner börja tillrättavisa saker och tala om för regeringen i en debattartikel att "ni måste styra Naturvårdsverket för de är dumma". Då är vi illa ute vet du.
Torbjörn: Ja... ja de är inte riktigt med sin samtid någonstans va, utan de försöker att påverka för att... Alltså de lever i en obekväm situation nu, skogsindustrin, vilket man ju kan förstå mycket väl för man har en svag marknad vilket gör att det är svårt att sälja till vettiga priser sina produkter. Och dessutom så har man då tvingats betala mycket för virket eftersom det inte kommer fram lika lättvindigt som det gjorde förr. Och den där ekvationen går inte ihop. Och dessutom som grädde på moset så har man då fått en starkare kronkurs som gör att man får sämre konkurrenskraft på exporten då. Så att det är klart att det är en jobbig situation då. Då måste man ju ta sig ur det på något sätt. Och här är ju liksom lösningen som kanske lite som det alltid varit då, att "ja men kläm ner virkespriset så att vi får marginalerna tillbaka någonstans då".
Fredrik: Ja, och så du har ju även... det finns så otroligt många saker i det här också. Men ta bara liksom om man ska kritisera den här Lander-skogsutredningen, så ligger det ju lite samma i det liksom. Det är ju att "nej men pynta in några hundra miljoner ur statliga kassan och sen så låter ni de privata skogsägarna ta resten av smällen och så ska vi gödsla hela skogen i Sverige".
Torbjörn: Ja.
Fredrik: Det är... Tror man att man kommer rätt till, att om vi gödslar hela Sverige, tror du att Nestlé börjar köpa varor igen bara för det?
Torbjörn: Nej. Nej men alltså filosofin är ju någonstans att vi ska få fram mer virke så vi kan fortsätta göra precis det vi gör idag. Inte att vi måste göra mer av det virket vi får fram, oavsett hur mycket det är då va.
Fredrik: Nej precis.
Torbjörn: Det är ju... ja.
Fredrik: Ja, men det var upprinnelsen någonstans. Och sen så blev jag lite kryddat med debattartiklar och där då skogsindustrin, SVD, tar till ordval som börjar bli lite om man kan reagera på det va. Det var väl det som fick citatet "tonårsfasoner".
Torbjörn: Ja, ja. Du jämförde skogsindustrierna med liksom en tonåring som inte får... som inte får köpa ut på Systemet ungefär liksom, som står och gallskriker.
Fredrik: Ja men det blir ju... jag tror att de flesta som även lyssnar på podden här har väl sett den här Systembolagets reklam. Det är den jag tycker är ganska bra just det här med att våga hålla emot din tonåring och köp inte ut till dem för det värsta som kan hända är att du liksom... att det blir ovän och att det blir en massa skrik och stoj men det går oftast över. Det värsta är ju att behöva hämta tonåringen någonstans för att den har gjort någonting dumt, så. Den andemeningen. Och det blir ju lite samma här då, just det här reaktionen från en tonåring i systembolagets reklam, jag ser likheter. Och det är inte bra i så fall. Det är klart att det blir lite orerande och jag förstår, det har kommit kritik på den här artikeln. Det är ju från skogsindustrifalangen naturligtvis, men jag kan ju förstå det också naturligtvis.
Torbjörn: Men det har också kommit en del positiva tillrop, inte bara från naturvårdshåll utan från skogshåll också, som tycker att det är bra att vi tar upp de här frågorna på det sättet.
Fredrik: Definitivt. Och det har varit både ris och ros och det är väl jättekul. Det är väl nästan det man ska sträva efter. Att det ska vara både ris och ros för då gör man ju intryck, tror jag.
Fredrik: Men det som är lite kul, och det som är värt att ta upp tycker jag, det är ju den breda kontexten. För jag har sett några kommentarer, jag har fått uppläst några kommentarer... jag har ju inte så mycket sociala medier.
Torbjörn: Nej.
Fredrik: Så jag hänger inte riktigt med där. Men det jag har hört så har det ju varit liksom... jag har sett framför mig just det här med att "jaha, nu är det här miljömupps-politikskrifter som ni håller på med liksom". Men det viktiga är i detta att: Hör mig väldigt noga i det här. Att vi gör det för en bättre vardag för enskilda skogsägare. Och vi vurmar för skogsbruket i Sverige. I alla fall jag gör det, och jag vet att du gör det också. Och det handlar inte om att vi att trakthyggesbruket ska tas bort. Utan det handlar ju, i den kontexten, så handlar det om att vi måste ju våga diskutera det i alla fall. Eller hur? Och kritisera det.
Torbjörn: Ja, absolut va. Och jag menar vi får ju ibland diskussionen på Skogsforum så blir vi ju klassade som inom citationstecken "miljömuppar" om man använder det uttrycket då. Och det är vi ju inte. Jag menar vi tror ju på ett skogsbruk och ett skogsbruk är ju ett bruk och ett bruk har ju alltid en påverkan. Och den här påverkan måste man ju balansera, oavsett om det är jordbruk eller skogsbruk, så måste den ju vara liksom uthållig någonstans va. Och problemet som är nu det är ju inte liksom att man bedriver trakthyggesbruk eller att man avverkar skog, utan det är ju att intensiteten har ökat ganska mycket va. Alltså vi har ju gått upp, vi pikade avverkningarna 2021-2022 på en nivå där vi var uppe och högg tillväxten, tillsammans med avgångsnivån vi hade då. Och det har vi knappt gjort förut och då var det någon som sa "varför ska vi... varför ska vi sluta bygga virkesförråd nu?". Det kanske inte är så klokt just precis nu.
Fredrik: Nej.
Torbjörn: Men det är ju också så att vi har liksom sänkt slutavverkningsåldrarna, vi har minskat tillgången på avverkningsbart virke helt uppenbarligen. Annars hade vi inte sett den prisuppgången som vi har gjort.
Fredrik: Nej precis.
Torbjörn: Och speciellt som nu när man har höga timmerpriser. Alltså hade det funnits väldigt mycket lättillgänglig skog att avverka så nog sjutton hade skogsägarna sålt grantimmer för 1700-1800 kronor kubiken när chansen ges. Men det är ju så att priset i sig speglar ju att det finns inte jättestor tillgång till avverkningsbar skog, på grund av att man har gått ganska hårt fram. Man har hjälpt till, men skogsbruket har en stor kapacitet och kapaciteten är större än vad tillgången på virke är i Sverige helt uppenbart egentligen då va. Och ska alla köra för fullt så räcker inte skogen till. Och det är ju där vi är nu. Och det är därför vi hör den diskussion vi har nu då va.
Fredrik: Ja, definitivt. Och vill du ha igång mig riktigt, Torbjörn, eller vem som helst, då kan vi ju ta nästa... det lierar ju med det här. Och där nu snackar vi ju gallring. Gallringen. För den, där har vi ju någonting som vi verkligen vurmar för. För och varför då? Varför är det viktigt i det stora kontexten? Jo men det visar sig ju att vi har ju gallrat alldeles för hårt i en mansålder. Och det har vi gjort att slutavverkningsskogarna innehåller ju inte lika mycket volym som de hade kunnat gjort. Och då drabbar det skogsägaren.
Torbjörn: Ja. Det blir ekonomi som blir dålig.
Fredrik: Det är krasst sett. Och det här är ju någonting vi har jobbat med i podden ända sen vi startade den. Vi har hållit på med gallringskatastrofen kallade vi det först när vi började lyfta upp siffrorna. Men där har det ju hänt ett skifte idag hos skogsägare i gemen, väldigt brett tror jag.
Torbjörn: Ja, men jag tror det också.
Fredrik: Och återigen så är det ju som ett litet försvarstal här då: Vi vill ju inte lägga ner gallringen.
Torbjörn: Nej.
Fredrik: Nej. Men vi vill att det ska gallras på rätt sätt. För tänk vad det skulle göra, att du kanske får rejält mycket mer timmerskog som står till slutavverkningen till nästa gång. Även om det kanske inte är du utan det kanske är din son eller dotter som avverkar. Så är det... Och den positiva bieffekten av det, det är ju det politiska spelet. Det är ju att hade vi... ja det här är kanske lite kontroversiellt att säga, men hade vi gallrat rätt sen 70-talet så hade vi kanske inte haft ett enda litet problem med LULUCF och sånt där idag. För vi hade haft volymerna. De hade stått i skogen.
Torbjörn: Ja. Vi hade haft ett avsevärt högre virkesförråd hade vi haft. Nej men vi hade haft mer timmer i skogen, vi hade fått mer timmer ur våra sågverk osv. Och det är ju rätt ändrar man principerna för gallringen så får man rätt snabb effekt på det där. Det är något tiotals år så har man gjort stora förändringar. Men det är klart att man kommer att minska tillgången på massaved under tiden. Nu har vi minskat tillgången på vår tid kvar att podda, vi har bara en halv minut kvar Fredrik.
Fredrik: Denna 300-jubileumspodd.
Torbjörn: Vi får runda av. Och vi får hoppas att alla haft en trevlig halvtimme och önskar en trevlig helg helt enkelt.
Fredrik: Ja. Nästa fredag så är det nästan Lucia så då får vi väl ta på oss stjärngossestruten och gå ut här får vi se.
Torbjörn: Ja. Bättre det. Ha en bra helg så hörs vi nästa fredag. 301.
Fredrik: Hej då.
Torbjörn: Hej då.
MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!
