Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

[Sundhult]

fre 24 maj 2024, 07:02#845017Skogsstyrelsen har gjort ett besök hos Mats Olsson, som berättar om sin skog, vilket han skött hyggesfritt under lång tid.

Dessutom kommenterar personer från Skogsstyrelsen lite kring att använda hyggesfria metoder.

https://youtu.be/cAslf1vIYMc?si=zzFZc_QbMnmrWZu4

I klippet nämns en doktorsavhandling av Fahri Husby med titeln "Impacts of clear-cutting on soil fungal communities and their activities in
boreal forests"
Du hittar den här:
https://pub.epsilon.slu.se/26829/1/hasby_f_220126.pdf

• Läs mer om Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt
• Kolla in hela forumet
• Se vad som skrivs just nu

//Christian Dahlqvist

youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com

[Svendufva]

fre 24 maj 2024, 11:14#845040Argument som baserar sig på gynnande av mykorrhiza förefaller vara en återvändsgränd, eftersom trakthyggesbruk, som över en tid dödar svampen, ändå i forskningen visat sig innebära en bättre avkastning (med reservation för att det finns undantag beträffande svagare marker förstås).

Skog i Södra Hälsingland och har även hybridasp och poppel på åkermark.

[Sundhult]

lör 25 maj 2024, 05:04#845104Jag vill nog påstå att det är för tidigt att dra sådana slutsatser efter en/två cykler i skogsmarken.

Det går att se en degradering, och hur den degraderingen påverkar ekosystemet över tid går omöjligt att se ännu

Sneglar du mot jordbruket, som har snabbare cykler i sina omloppstider, så finns det mer data hur markens förmåga att förse plantor med näring och vatten försämras.

Svampens hyfer är otroligt viktig för att utöka rötters upptagningsområde och transport av olika näringsämnen. Hyferna kan dessutom frigöra mineraler som annars ligger bundna i markstrukturen.

Dessutom hur symbiosen i rhizosfären ger skydd mot angrepp.

Det är ganska dumt att helt bortse från de resultat som går att se från forskningen inom jordbruket med de snabbare omloppstiderna.

//Christian Dahlqvist

youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com

[Badger]

lör 25 maj 2024, 07:10#845111Delar uppfattningen att det saknas data från tillräckligt många växtcykler för skogsförsök för att dra några säkra slutsatser. De flesta som har odlat lite grönsaker vet att det går ofta bra både en och två gånger att odla samma grönsak, på samma plats, i samma jord och kanske även utan att gödsla, men tredje och fjärde året brukar det gå betydligt sämre när det blir näringsbrist och skadeinsekter och sjukdomar hittat till odlingsplatsen.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[jannee]

lör 25 maj 2024, 07:15#845113Min morfar bedrev hyggesfritt till sin spets.
Han plockade ned allt grovt och stort, ädellöv likväl som barr.
Resultatet blev att när jag övertog fastigheten var det enligt skogsbruksplan 106 m3sk/ha.
När jag gjorde senaste planen ( 2015 ) hade jag 205 m3sk/ha.
Har tyvärr inte så pass mycket idag eftersom granbarkborren härjat och gått illa åt all barr äldre än 60 år.
Vad resultatet blir av mitt sätt att slutavverka och återbeskoga med högförädlat material beror till stor del på den framtida klimatutvecklingen.
Dessutom har jag och grannar problem med viltet.
Rådjuren betar granplantorna, men det är bara en kort tid men sedan har vi älgen och den där djävla kronhjorten.
Älgkorna trycker ned 3 till 4 meter höga tallplantor för att kalvarna ska få äta medan hjorten barkar 10 till 15 cm grova granar.
Allt själv föryngrat ädellöv betas till oigenkännlighet.
Inget av dessa problem fanns över huvud taget på 70 talet när jag övertog gården.
M.a.o. man stångar pannan blodig mot 4 helt andra problem än vad som tidigare fanns, sedan prata om hyggesfritt eller inte är egentligen bara en bisak.
Något som även tillkommit senaste årtiondet är den enorma förekomsten av bräken, detta otyg växer snart sagt överallt.

[Badger]

lör 25 maj 2024, 07:55#845120Allt bara plocka de största och vackraste kan nog ge problem. Läste en text om valnöt i Usa. Där högg man under en period bara de rakaste och bästa träden till virke och lät resten stå som självföryngring. Resultatet blev att kommande generationer blev krokigare och kvistigare. Så där drog man slutsatsen att man ska plocka frö från de bästa träden. Känns ganska självklart för mig. Att ta bort de bästa träden och låta de andra föröka sig påverkar såklart genpoolen på sikt. Jag har haft tur som haft sparsamma förfäder som gått ut i skogen och huggt bort de fula och knotiga träden till ved och bara luckhuggit mindre områden för virke så att de bästa träden fått sprida sina frön.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[Lars Lundqvist SLU]

sön 26 maj 2024, 21:38#845191

De flesta som har odlat lite grönsaker vet att det går ofta bra både en och två gånger att odla samma grönsak, på samma plats, i samma jord och kanske även utan att gödsla, men tredje och fjärde året brukar det gå betydligt sämre när det blir näringsbrist och skadeinsekter och sjukdomar hittat till odlingsplatsen.

När du odlar grönsaker gör du vad du kan för att få en monokultur: Bara din grönsak ska växa där. En skog är aldrig en monokultur eftersom det alltid växer en mängd andra växter där. Sen finns det möngder med andra skillnader mellan trädgårs-/jordbruksodling och -mark jämfört med skogsmark och skogsekosystem som aldrig störs i närheten av det sätt som trädgårds- och jordbruksmark och -ekosystem störs.

Du kan ju vända på steken och försöks odla grönsaker på samma sätt som vi brukar skog? Så dina frön i humustäcket på ett hygge till att börja med, och rapportera sen hur det gick.

[Lars Lundqvist SLU]

sön 26 maj 2024, 21:48#845192

Skogsstyrelsen har gjort ett besök hos Mats Olsson, som berättar om sin skog, vilket han skött hyggesfritt under lång tid.

Jag kanske missade, men säger han nånstans hur länge "lång tid" är?

[maltex]

sön 26 maj 2024, 22:03#845194I början nämns 50år sen han tog över skogen, så förmodligen är lång tid ca 50år.

[Lars Lundqvist SLU]

sön 26 maj 2024, 22:11#845195Det vore intressant om det finns mätdata på hur skogen såg ut för 50 år sen, idag och hur mycket man avverkat. Skogen såg väldigt gles ut…

[Sundhult]

mån 27 maj 2024, 11:56#845211

Delar uppfattningen att det saknas data från tillräckligt många växtcykler för skogsförsök för att dra några säkra slutsatser. De flesta som har odlat lite grönsaker vet att det går ofta bra både en och två gånger att odla samma grönsak, på samma plats, i samma jord och kanske även utan att gödsla, men tredje och fjärde året brukar det gå betydligt sämre när det blir näringsbrist och skadeinsekter och sjukdomar hittat till odlingsplatsen.

Exakt!

Och då är din grönsaksodling inte speciellt stor till yta, och borde dra nytta av mångfalden intill kan tyckas.

Går det att hitta metoder som minskar mängden insattsmedel och åtgärder för att hålla ekosystemet igång, och på så sätt få naturen att själv reglera mer så att jag kan använda min tid till annat?
Nu är det många skogsägare som lägger tid på att minska viltbetning, jaga bort snytbaggar, hålla efter granbarkborre och en massa, massa annat.

Tips; sök efter Charles Dowding eller Jean-Martin Fortier. Mycket spännande herrar som står på axlarna av andra när de bygger vidare sina verksamheter med no-dig i grönsaksodlingarna. Riktigt spännande.

Studien som Fahri Hasby gjort visar att det blir en inverkan över lång tid. Det bara på en ytterst litet fragment av de fyra ekosystemprocesserna som ändå visar sig ha betydelse.

Undra hur hans resultat ser ut efter ett par omlopp i skogen?

//Christian Dahlqvist

youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com

[Lars Lundqvist SLU]

mån 27 maj 2024, 12:35#845217

Studien som Fahri Hasby gjort visar att det blir en inverkan över lång tid.

Hans jämförelse är lite märklig. Han jämför mängden mykorrhiza-svampar före och efter slutavverkning. En rimligare jämförelse vore med efter en rejäl skogsbrand. Hur mycket försvinner då och hur går återkoloniseringen till?

Samma feltänk finns i massor av ekologiska studier: Man jämför precis före och efter en slutavverkning. Om man vill se vad som händer i brukad skog måste man titta på hela omloppstiden och om man funderar över långsiktiga effekter borde man jämföra äldre bestånd med känd historik, som vi vet har kalhuggits flera gånger. Man tänker helt enkelt för statiskt och kortsiktigt.

[Badger]

mån 27 maj 2024, 13:55#845225Tack för tipsen, men jag siktar inte på någon större grönsaksodling av den enkla anledningen att jag inte gillar att gräva, kratta och bära gödsel. Så ett år skippade vi att köpa gödsel och sen blev resultatet snabbt sämre. Blir inga större satsningar på grönsaker. Potatis och lite sallad bara. Skogens långsamma förlopp passar mitt kynne bättre.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[Sundhult]

mån 27 maj 2024, 14:48#845231

Tack för tipsen, men jag siktar inte på någon större grönsaksodling av den enkla anledningen att jag inte gillar att gräva, kratta och bära gödsel. Så ett år skippade vi att köpa gödsel och sen blev resultatet snabbt sämre. Blir inga större satsningar på grönsaker. Potatis och lite sallad bara. Skogens långsamma förlopp passar mitt kynne bättre.

Det var just därför jag tipsade om Charles Dowding.
https://youtu.be/laBXwOdbOlw?si=XE9LNekrI85LFWdb

Han har inte bråttom, ändå går det fort.

Och har dessutom gjort långtidstest där olika koncept testat sida vid sida, där de går att se markens påverkan på det som växer.

//Christian Dahlqvist

youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com

[Sundhult]

mån 27 maj 2024, 15:01#845234

Delar uppfattningen att det saknas data från tillräckligt många växtcykler för skogsförsök för att dra några säkra slutsatser.

Hel klart är det så.

Ändå är det så att Fahri ser effekter 35 år efter avverkningen, och det är en trotsat en betydande de av omloppstiden.
På sikt påverkar det mineralcykeln enligt Dr Hasby.

I ett kortare tidsperspektiv eliminerar kalavverkning ektomykorrhizasvampar men ökar tillväxten av saprotrofiska nedbrytarsvampar. Avverkning stimulerade också celllosa- och ligninnedbrytning, vilket på kort sikt kan leda till kolförluster, och på lite längre sikt till ökad näringstillgängligheten i marken (eutrofiering).

Efter 35 år avvek det ektomykorrhizabildande svampsamhället fortfarande tydligt i artsammansättning från skogar med längre kontinuitet, även om den totala biomassan hade återhämtat sig. Särskilt Cortinarius (spindlingar), ett släkte med en central roll i ligninnedbrytning, saknades i stort sett i återplanterade skogar.

Ektomykorrhiza-bildande Cortinarius-arter låg bakom en stor del av genuttrycket av ligninnedbrytande peroxidaser i skogar med lång kontinuitet, och förlust av detta viktiga släkte kan på längre sikt ha negativa effekter på kväveomsättning och markbördighet.

//Christian Dahlqvist

youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com