Lars-Erik Liljelunds röda tråd verkar vara att det gått 30 år mellan varje skogsutredning och att den senaste föranledde förändringen i skogsvårdslagen 1993 med "Frihet under ansvar" som paroll. Nu har vi ju i princip redan genomgått en skogsutredning som efter ganska stor möda gick igenom riksdagen i våras. Liljelund verkar inte nämna denna och det är oklart varför. En teori kan vara att Skogsutredningen från 2020 aldrig riktigt träffade någon nerv och att propositionen som Skogsutredningen mynnade ut (och senare antogs) var en ganska urvattnad historia som egentligen inte innebar några ändringar?
Förutom det intressanta med att starta ännu en skogsutredning så kan man inte annat än slås av vad som hände i kölvattnet av debattartikeln. Liljelunds debattartikel tar för visso upp att skogsbruket i Sverige är en viktig bransch. Men den är också starkt kritisk till dagens skogsbruk, bland annat att vi avverkar hela tillväxten och att kalhyggen och markberedningar inte faller i god jord hos många av svenskarna.
Tidigare när det kommit denna typ av kritik så har det varit kraftiga debattsvar, oftast med svar från både näring och forskare. Twitter har då också tidigare "kokat" med starka försvar till dagens skogsbruk. Det verkar annorlunda denna gång. LRF Skogsägarna med de tre största skogsägarföreningarna skrev ett (o)debattsvar och håller med Liljelund(!). Stämmer deras svar så verkar man definitivt påbörjat en ny skogsresa. Skogsnäringens försvar uteblev tillsammans med svar från forskarvärlden.
Det man kan förledas att tro är att Lars-Erik Liljelund är en person med sådan pondus att man helt enkelt inte bråkar med honom?
Tänkte vi kunde diskutera vidare detta i tråden då det är intressant både med debattklimatet efter Liljelunds debattartikel men också om det är dags för en skogsutredning som föranleder en ny skogsvårdslag. Vad tycker du?
MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!
Kort information om skogsforum.se