En tydlig skillnad mot situationen 1995 är att norska insjöar idag är mindre sura samt har lägre halt av nitrat och tungmetaller. Troligtvis främst tack vare internationella åtaganden om minskade utsläpp. Samtidigt har vattnet blivit brunare i hela Norge. Det här känner vi igen även från Sverige där frågan om brunare sjövattnet väckt uppmärksamhet och där forskare bl a hävdar att Granen orsak till bruna sjöar.
Enligt rapporten som NIVA skrivit så beror det brunare vattnet snarare på att luften blivit renare:
At landets innsjøer generelt er blitt brunere, henger faktisk sammen med at luften er renere. En årsak til den økte fargingen av vann, skyldes nemlig reduksjonen i sur nedbør – et miljøproblem som tidligere truet både fisk og skog.
– Mindre sur nedbør har gjort sitt til at mer oppløst organisk materiale, det vi kaller humus, har havnet i vannet i disse områdene. Dette fører til at vannet blir brunere, forklarer NIVA-forsker Heleen de Wit.
Kort sagt att den minskade försurningen har gynnat nedbrytningen, vilket i sin tur innebär att mer finupplöst organiskt material hamnar i vattnet.
Utöver den minskade försurningen så anger rapporten positiv utveckling när det gäller nitrathalten i sjövattnet. Nitrat kommer främst via luftburet kväve. Anledningen till att nitrat minskat de senaste åren har troligen flera orsaker enligt NIVA. Dels att utsläppen av kväve minskat men också att ett varmare klimat ökar växtligheten av bl a skog som tar upp kväve.
– Mer vegetasjon betyr større behov for nitrat, og derfor antageligvis mindre lekkasje til vann. Kortere vintere og mindre snø betyr trolig at nitrat, som pleier å bli «hengende» i snø for så å bli kjapt vasket ut under snøsmeltinga, nå har en større sjanse til å bli igjen i jordsmonnet, sier de Wit.
Lägre nitrathalt i sjövattnet förväntas även gynna havsvattnet positivt med minskad risk för övergödning efter kusterna.
En förorening som anges som speciellt problematisk är kvicksilverhalten i insjövattnet. Här finns inte jämförelsedata från 1995 men NIVA skriver att det finns många sjöar i både skog och fjäll där stor fisk får ohälsosamt höga halter av kvicksilver. Kvicksilver är flyktigt och sprids mycket lätt med vind och nederbörd. Det innebär att det även finns kvicksilver i Nordnorges sjöar trots att de ligger långt från föroreningskällor (bortsett de som ligger närmast Ryssland).
Även om den norska rapporten i grunden är positiv så framhåller man att det i södra norge finns områden som fortfarande har högre belastning av luftföroreningar och låga pH-värden. Speciellt i områden med berggrund som inte vittrar lika lätt eller bidrar till buffring. Här kanske förhållandena är mer jämförbara med södra Sverige? I alla fall västra delarna av Götaland som både har högre belastning av luftföroreningar och även en bergrund som inte vittrar basiskt.
Jag letade efter liknande uppgifter från svenska undersökningar och det går att hitta en del på Havs- och vattenmyndighetens sajt.
Läs en sammanfattning av den norska rapporten här. Hela rapporten finns att ladda ner på:
Kort information om skogsforum.se