ons 29 jan 2020, 10:08#621770Förmodar att många av er har egen praktisk erfarenhet av självföryngring av tall. Vore spännande att t.ex. höra ;
- hur många fröträd ni lämnar kvar per ha och vilka kriterier ni har när ni väljer ut dem
- hur ni markbereder och kostnad / tidsåtgång per ha
- hur stor andel av fröträden som klarar stormarna tills föryngringen är säkrad
- hur långt föryngringen kommit när ni anser det dags att avveckla fröträden
- hur ni avvecklar fröträdställningen för att åstadkomma minsta möjliga skada på föryngringen
- hur stor andel av arealen som brukar bli bra / nöjaktigt föryngrad
- när och hur ni plantröjer föryngringen
- hur viltskador drabbar föryngringarna innan första ungskogsröjningen
- vilka marktyper ni undviker att självföryngra
- om ni med vunna erfarenheter av självföryngring kommer att fortsätta med det.
Föryngring
Erfarenheter av självföryngring av tall ?
✍️ Sammanfattning av tråd
Den här tråden har ännu ingen AI-sammanfattning. Endast inloggade kan skapa en sammanfattning.
Skapa gratiskontoLogga in
TS
Re: Erfarenheter av självföryngring av tall ?
ons 29 jan 2020, 10:23#621772Det där var ju som rena SIFO frågeformulär, fast vore enklare med alternativ att kryssa i?
Har du någon skog själv som du är verksam i?
Eller arbetar du inom skogsnäringen?
Eller vill du att vi skall jobba åt dig med att göra allt grundarbete med din; "Kommande bok"?
Det här är ju mer ett diskussionsforum och jag ställer mig frågande till dina upprabblande av frågor?
Har du någon skog själv som du är verksam i?
Eller arbetar du inom skogsnäringen?
Eller vill du att vi skall jobba åt dig med att göra allt grundarbete med din; "Kommande bok"?
Det här är ju mer ett diskussionsforum och jag ställer mig frågande till dina upprabblande av frågor?
Zetor 4340, Ferguson TEA 20 och MB Trac 680
ons 29 jan 2020, 11:06#621779
Är pensionär, har ingen egen skog och tänker inte heller skriva någon bok, Däremot tycker jag som intresserad skogsman att det är angeläget med ett förutsättningslöst utbyte och tillvaratagande av diskussionsforumets samlade erfarenheter inom avgörande delar av skogsbruket. Dessutom menar jag att det är viktigt att varje område diskuteras så allsidigt som möjligt på ett sammanhållet sätt. Sedan kan givetvis inledande frågor och uppslag formuleras på olika sätt.
rokon skrev:Det där var ju som rena SIFO frågeformulär, fast vore enklare med alternativ att kryssa i?
Har du någon skog själv som du är verksam i?
Eller arbetar du inom skogsnäringen?
Eller vill du att vi skall jobba åt dig med att göra allt grundarbete med din; "Kommande bok"?
Det här är ju mer ett diskussionsforum och jag ställer mig frågande till dina upprabblande av frågor?
Är pensionär, har ingen egen skog och tänker inte heller skriva någon bok, Däremot tycker jag som intresserad skogsman att det är angeläget med ett förutsättningslöst utbyte och tillvaratagande av diskussionsforumets samlade erfarenheter inom avgörande delar av skogsbruket. Dessutom menar jag att det är viktigt att varje område diskuteras så allsidigt som möjligt på ett sammanhållet sätt. Sedan kan givetvis inledande frågor och uppslag formuleras på olika sätt.
TS
ons 29 jan 2020, 11:16#621781
Lämnar mellan 50-75 frötallar/ha i ett jämnt förband om det går! De ska ha stora kronor så att de ska kunna bära mycket kott.
skogshare skrev:Förmodar att många av er har egen praktisk erfarenhet av självföryngring av tall. Vore spännande att t.ex. höra ;
- hur många fröträd ni lämnar kvar per ha och vilka kriterier ni har när ni väljer ut dem
- hur ni markbereder och kostnad / tidsåtgång per ha
- hur stor andel av fröträden som klarar stormarna tills föryngringen är säkrad
- hur långt föryngringen kommit när ni anser det dags att avveckla fröträden
- hur ni avvecklar fröträdställningen för att åstadkomma minsta möjliga skada på föryngringen
- hur stor andel av arealen som brukar bli bra / nöjaktigt föryngrad
- när och hur ni plantröjer föryngringen
- hur viltskador drabbar föryngringarna innan första ungskogsröjningen
- vilka marktyper ni undviker att självföryngra
- om ni med vunna erfarenheter av självföryngring kommer att fortsätta med det.
Lämnar mellan 50-75 frötallar/ha i ett jämnt förband om det går! De ska ha stora kronor så att de ska kunna bära mycket kott.
ons 29 jan 2020, 15:04#621816Lämnar de som finns. Så många som 50 finns det sällan. Markbereder med grävmaskin. Hugger helst fröträden så fort något börjar komma upp och hjälpplanterar hellre än väntar.
Rottne F12, Volvo EC70, Valtra A75, Kranman P25
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
Stihl MS 201,241,261,362, RS460,480,490, Jonsered 2253WH
ons 29 jan 2020, 19:09#621858Har väl knappt 10 ha som ja själföryngrat med tall, ca 7-8 år sen markberedning.
Ja har inte ställt särskilt många frötall på dessa hektar. Gissningsvis 30- 40 per hektar.
Men det är ju tall runt om alla dessa bestånd.
Fina å stora kronor är att föredra om det passar.
Markbereder gör ja med grävmaskin å tandskopa. Sprider ut riset å försöker å röra om varje kvadratmeter men inte djupt . Tangerar mineraljord. Si t24.
Har funkat jättebra där det är t24. På vissa ställen är det bättre g26-g28 å där kommer gran å björk. Även tall men betydligt mindre.
Samtliga av dessa bestånd är ungefär r2 ( 1,3m) medel nu. Gjorde lövröjning i våras. Ser mycket bra ut. 3- 4000 tall per hektar.
Kommer inte å köra annat än självföryngring på tall.
Har varit väldigt förskonad från älgbete. Rådjuren är värre dom har även gått lite på gran.
Ja har inte ställt särskilt många frötall på dessa hektar. Gissningsvis 30- 40 per hektar.
Men det är ju tall runt om alla dessa bestånd.
Fina å stora kronor är att föredra om det passar.
Markbereder gör ja med grävmaskin å tandskopa. Sprider ut riset å försöker å röra om varje kvadratmeter men inte djupt . Tangerar mineraljord. Si t24.
Har funkat jättebra där det är t24. På vissa ställen är det bättre g26-g28 å där kommer gran å björk. Även tall men betydligt mindre.
Samtliga av dessa bestånd är ungefär r2 ( 1,3m) medel nu. Gjorde lövröjning i våras. Ser mycket bra ut. 3- 4000 tall per hektar.
Kommer inte å köra annat än självföryngring på tall.
Har varit väldigt förskonad från älgbete. Rådjuren är värre dom har även gått lite på gran.
sön 18 apr 2021, 13:03#709994Jag har några olika tallbestånd föryngrade med fröträd .
Gemensamt för alla är att man måste se upp med björken i början så det blir mycket tall för en del tallar kommer betas .
Fröträden tas ner när tallarna är i knähöjd .
Röj inte förrän du tagit ner fröträden .
Se upp med vargar de tar näring så grannträden blir fördvärgade och beståndet blir gruppställt .
Gemensamt för alla är att man måste se upp med björken i början så det blir mycket tall för en del tallar kommer betas .
Fröträden tas ner när tallarna är i knähöjd .
Röj inte förrän du tagit ner fröträden .
Se upp med vargar de tar näring så grannträden blir fördvärgade och beståndet blir gruppställt .
lör 15 mar 2025, 17:53#874930Vad tror ni om det här?
Klimatförändringen motiverar minskad användning av självföryngring
En väsentlig del av den framtida svenska skogen kommer att bygga på dagens självföryngring. Förut kunde det hävdas att självföryngrade plantor var hyggligt lokalt anpassade, Men nu har det blivit ett par grader varmare sedan föräldrarna till dagens självföryngringar etablerades och klimatförändringarna lär fortsätta. Självföryngrade träd blir alltså allt sämre genetiskt anpassade till ståndorten. Träd från speciella fröodlingar väljs så att de är bättre anpassade till dagens och morgondagens klimat och är också sammansatta för bättre buffring av variationer i ståndortsförhållanden.
Dag Lindgren professor emeritus skogsgenetik
Klimatförändringen motiverar minskad användning av självföryngring
En väsentlig del av den framtida svenska skogen kommer att bygga på dagens självföryngring. Förut kunde det hävdas att självföryngrade plantor var hyggligt lokalt anpassade, Men nu har det blivit ett par grader varmare sedan föräldrarna till dagens självföryngringar etablerades och klimatförändringarna lär fortsätta. Självföryngrade träd blir alltså allt sämre genetiskt anpassade till ståndorten. Träd från speciella fröodlingar väljs så att de är bättre anpassade till dagens och morgondagens klimat och är också sammansatta för bättre buffring av variationer i ståndortsförhållanden.
Dag Lindgren professor emeritus skogsgenetik
lör 15 mar 2025, 23:08#874949
Det beror kanske på hur länge vi tror att den globala uppvärmningen kommer att pågå? Det finns ju 1,5-gradersmålet och målet med nettonollutsläpp av växthusgaser till 2040 men frågan är om temperaturen sedan kommer att sjunka? Om inte så kan nog förädling av plantor med hänsyn till ökade temperaturer vara en bra åtgärd.
DagL skrev:Men nu har det blivit ett par grader varmare sedan föräldrarna till dagens självföryngringar etablerades och klimatförändringarna lär fortsätta. Självföryngrade träd blir alltså allt sämre genetiskt anpassade till ståndorten.
Det beror kanske på hur länge vi tror att den globala uppvärmningen kommer att pågå? Det finns ju 1,5-gradersmålet och målet med nettonollutsläpp av växthusgaser till 2040 men frågan är om temperaturen sedan kommer att sjunka? Om inte så kan nog förädling av plantor med hänsyn till ökade temperaturer vara en bra åtgärd.
sön 16 mar 2025, 08:39#874960Svarar som röjare. Vid tidig röjning så sparas all tall som täta dungar och endast löv tas bort i dessa dungar. Fattas det tall i partier så finns det troligtvis björk gran eller asp som går ställa isär så då får det bli en dunge utav det
När man sen röjer när beståndet nått älgsäker höjd 4-6 meter så tar man bort de grovkvistiga tallarna till förmån för de raka fina som är kvistfria, tallar med krökar och defekter såsom sprötkvist tas bort också. Viktigast av allt är att man inte ställer isär tallen för tidigt för då är det dukat smörgåsbord för älgen.
När man sen röjer när beståndet nått älgsäker höjd 4-6 meter så tar man bort de grovkvistiga tallarna till förmån för de raka fina som är kvistfria, tallar med krökar och defekter såsom sprötkvist tas bort också. Viktigast av allt är att man inte ställer isär tallen för tidigt för då är det dukat smörgåsbord för älgen.
sön 16 mar 2025, 10:37#874973
1.5 graders målet ligger på sin dödsbädd och temperaturen kommer att stiga långt efter netto-noll uppnåtts https://tvartankt.se/Tidskrift/klimat/globaltemp.pdf. Förädling för var ökad temperatur pågår hela tiden det är bara att välja från rätt frökälla för plantering men självföryngring får nöja sig med ett allt sämre anpassat
th skrev:DagL skrev:Men nu har det blivit ett par grader varmare sedan föräldrarna till dagens självföryngringar etablerades och klimatförändringarna lär fortsätta. Självföryngrade träd blir alltså allt sämre genetiskt anpassade till ståndorten.
Det beror kanske på hur länge vi tror att den globala uppvärmningen kommer att pågå? Det finns ju 1,5-gradersmålet och målet med nettonollutsläpp av växthusgaser till 2040 men frågan är om temperaturen sedan kommer att sjunka? Om inte så kan nog förädling av plantor med hänsyn till ökade temperaturer vara en bra åtgärd.
1.5 graders målet ligger på sin dödsbädd och temperaturen kommer att stiga långt efter netto-noll uppnåtts https://tvartankt.se/Tidskrift/klimat/globaltemp.pdf. Förädling för var ökad temperatur pågår hela tiden det är bara att välja från rätt frökälla för plantering men självföryngring får nöja sig med ett allt sämre anpassat
Re: Erfarenheter av självföryngring av tall ?
sön 16 mar 2025, 12:59#874995
Ursäkta men nu måste jag fråga istället för svara vad jag tror.
Vad som stödjer påståendet tallen inte klimatanpassar sig i naturen? 🤔
Är pollen inte urspruligen från vallande vindriktning, söderifrån?
Bär inte den livskraftigaste pollen därmed gener som redan inriktat åt rätta håll? Varmare väder->varmare klimat.
Bär inte även moderträdet genetiska ägenskaper som den själv har fått men inte behövt i lokala förhållanden? Kan inte lämpliga gener ha kommit redan flera generationer sedan?
DagL skrev:Vad tror ni om det här?
Klimatförändringen motiverar minskad användning av självföryngring
En väsentlig del av den framtida svenska skogen kommer att bygga på dagens självföryngring. Förut kunde det hävdas att självföryngrade plantor var hyggligt lokalt anpassade, Men nu har det blivit ett par grader varmare sedan föräldrarna till dagens självföryngringar etablerades och klimatförändringarna lär fortsätta. Självföryngrade träd blir alltså allt sämre genetiskt anpassade till ståndorten. Träd från speciella fröodlingar väljs så att de är bättre anpassade till dagens och morgondagens klimat och är också sammansatta för bättre buffring av variationer i ståndortsförhållanden.
Dag Lindgren professor emeritus skogsgenetik
Ursäkta men nu måste jag fråga istället för svara vad jag tror.
Vad som stödjer påståendet tallen inte klimatanpassar sig i naturen? 🤔
Är pollen inte urspruligen från vallande vindriktning, söderifrån?
Bär inte den livskraftigaste pollen därmed gener som redan inriktat åt rätta håll? Varmare väder->varmare klimat.
Bär inte även moderträdet genetiska ägenskaper som den själv har fått men inte behövt i lokala förhållanden? Kan inte lämpliga gener ha kommit redan flera generationer sedan?
Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"
sön 16 mar 2025, 15:08#875021Fråga; Vad som stödjer påståendet tallen inte klimatanpassar sig i naturen?
Svar: träden anpassar sig till rådande förhållande såsom klimatet men klimatet ändras nu så snabbt så anpassningen hinner inte med.
Men vad jag framförallt ville få klart för mig om detta är en nyhet och det verkar det vara, så då blir jag mer motiverad för det.
Svar: träden anpassar sig till rådande förhållande såsom klimatet men klimatet ändras nu så snabbt så anpassningen hinner inte med.
Men vad jag framförallt ville få klart för mig om detta är en nyhet och det verkar det vara, så då blir jag mer motiverad för det.
Re: Erfarenheter av självföryngring av tall ?
sön 16 mar 2025, 21:00#875052Det var bra svar. Har dock hört det redan förut. Möjligtvis stämmer det också. 😀
Det som jag ville veta var om någon har forskat att tall kommer att ha utmaningar med klimatet. Blev lite oklart men tydligen finns inte någon forskning om det.
Jag tror på förädlig och odlade frön för att målet (tillväxtökning samt förbättrat kvalite) har uppnåt vid varje ny generation. Resultatet talar för sig.
Så utan tvekan går anpassningen till varmare klimat också lösas genom växtförädlingen. Men om det finns någon behov är jag inte helt övertygat.
Det som jag ville veta var om någon har forskat att tall kommer att ha utmaningar med klimatet. Blev lite oklart men tydligen finns inte någon forskning om det.
Jag tror på förädlig och odlade frön för att målet (tillväxtökning samt förbättrat kvalite) har uppnåt vid varje ny generation. Resultatet talar för sig.
Så utan tvekan går anpassningen till varmare klimat också lösas genom växtförädlingen. Men om det finns någon behov är jag inte helt övertygat.
Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"
fre 28 mar 2025, 06:44#876294Enligt skogsstyrelsens statistik blir alltfler självföryngringar underkänds https://www.skogen.se/nyheter/klimatforandring-gor-sjalvforyngring-samre/
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).