Jag roade mig med att lägga in jämförelseytorna från årets Gallringsdagar i de gallringsmallar som finns hos t ex skogskunskap.se. Vi gjorde samma sak efter Gallringsdagarna 2017 och de resultaten finns i tråden här ovan men jag lägger in den bilden här nedan också. Vill du se all data så hittar du här foldrarna från Gallringsdagarna 2018 , Gallringsdagarna 2017 och Gallringsdagarna 2016
Måttliga uttag
Inför årets Gallringsdagar bestämde vi oss för att vi skulle styra utfallet i jämförelsecellerna hårdare. Vi mätte därför upp alla träd innan gallringen med totaltaxering (varje träd klavades) och sedan stämplade vi de som skulle gallras för att få det uttag vi ville ha. I de flesta ytor tog vi ut runt 35% (blev mellan 32-36%) av volymen inkl. virket i vägarna. Den här uttagsnivån kan nog inte betraktas som ett ovanligt högt uttag idag utan snarare att uttagen ibland ligger högre. I en av ytorna tog vi ut 45% av volymen. Den ytan hade dock ett högre virkesförråd än de andra före gallring så den hamnade ändå på ungefär samma volym som de andra efter gallringen.
Rätt tid för gallring
Det man kan se i grafen här ovan är att det här beståndet vi använde under Gallringsdagarna 2018 var ett välskött bestånd (tidigare välröjt och bra etablerat). Några av ytorna (främst yta 2, 3 & 10) hade enligt gallringsmallen klarat sig några år till innan gallring men i de flesta var det nu rätt tid. Två ytor låg över gallringsmallens optimala fält (yta 8 och 5).
Gallringsplan
Trots vårt relativt sett måttliga uttag hamnade ändå några ytor i underkant av mallen efter gallring och det kan man ju tycka är konstigt. När jag körde ytorna i Skogskunskaps verktyg Gallringsplan så föreslogs i de flesta fall ytterligare en gallring om ca 15 år (runt 47 års ålder) och dessa ytor landade sedan med ca 500 m3sk i virkesförråd vid slutavverkning runt 90 års ålder. I en av ytorna (yta 2) föreslogs ingen ytterligare gallring utan den ansågs vara färdiggallrad (med 940 st/ha efter gallring) och den hamnade på en slutavverkningsvolym om nästan 600 m3sk vid 87 års ålder.
Det gick tyvärr inte att köra de mindre, manuellhuggna ytorna i Gallringsplan eftersom vägbredden var för smal för mallen och att vägsavståndet var för litet. Jämförelseytan med 45% uttag gick heller inte att köra i Gallringsplan eftersom det inte gick att lägga in ett så högt uttag. Det vi kan se är att ytan med 50% uttag (yta 10) hamnar långt under mallens mål vilket kanske inte är så överraskande. Däremot så hamnade yta 8 där vi tog ut 40% av volymen fortfarande inom mallen. Tack vare att den ytan låg högt innan gallring.
Uttagsvolymer
I de flesta bestånd, där vi tog ut ca 35% av volymen hamnade uttaget runt 55 m3sk/ha (45 m3fub/ha). I beståndet där vi tog 5-metersvägar och 45% gallringsuttag fick vi ut 83 m3sk/69 m3fub per hektar. Det här beståndet hade i och för sig ca 25 m3sk mer per hektar i virkesförråd innan gallring. Hade den här ytan sett ut som de andra ytorna som vi gallrade med ca 35% uttag så hade uttaget istället hamnat runt 70 m3sk (57 m3fub).
Gallringsdagarna 2017
Det är intressant att jämföra årets ytor med de som kördes på Gallringsdagarna 2017 i fjol och hur de ytorna hamnade i gallringsmallen. Beståndet som vi hade i år liknade i stort det vi hade i Ludvika i fjol men där kom vi in ännu tidigare med gallringen. Vid ca 13,5 m övre höjd jämfört med ca 14,5 m övre höjd i år.
2017 låg fyra ytor högt i gallringsmallen varav en rejält över den övre kurvan. Fem ytor låg strax över mitten i mallen vilket innebär att de hade klarat sig några år till innan gallring. Efter gallringen så hamnade sex av tio ytor (OBS enbart de talldominerade ytorna i Ludvika) under mallen. Några p g a att de gallrats allt för hårt med uttag på 55, 40, 39 och 37% men någon p g a att det låg lågt innan gallring och därmed hamnade under mallen efter gallring trots måttligt uttag (34 & 27%).
Gallringsdagarna 2016
Om man jämför med utfallet från Gallringsdagarna 2016 så skiljer sig skogsbeståndet i Tidaholm avsevärt åt från de andra två områdena. Ståndortsindex är i stort sett jämförbart, kanske t o m lite bättre men i jämförelseytorna 2016 kom vi in sent med gallringen, vid en övre höjd runt 15 meter, i ett överslutet bestånd med allt för höga stamantal. Alla jämförelseytor låg klart över mallen innan gallring utom en som låg just i överkant. De höga stamantalen och den eftersatta gallringen ledde till att många av ytorna fick höga uttag, över 40% i hälften av fallen. Trots detta hamnade bara två av ytorna under mallen efter gallring tack vare att de låg så högt innan. I dessa två ytor togs 44 & 45% av volymen ut.
Slutsatser
När det gäller tillväxtförluster baserar jag mina slutsatser på de gallringsförsök som finns och som bl a refereras i tråden Gallringsförsök i gran - se hur 25 - 70% uttag slår.
Slutsatsen av hur tre års jämförelseytor från Gallringsdagarna 2016, 2017 och 2018 ser ut när man lägger dem i gallringsmallen (och i vissa fall kör dem i Gallringsplan) är enligt mig följande:
-Hälften av ytorna 2017 och 2018 hade klarat sig några år till innan gallring enligt Gallringsmallen trots att andra delar i beståndet (de andra ytorna) hade stort gallringsbehov.
-I välskötta bestånd (välröjda) är det lätt att gallra för hårt om man kommer in tidigt. Med tidigt menas i det här fallet snarare det som idag avses som rätt tid, d v s när beståndet har en övre höjd runt 13-14 meter. Hamnar beståndet strax över mitten i mallen så hamnar man för lågt (under mallen) efter uttag om man tar ut 35% av volymen vilket vi gjort i de flesta ytorna på Gallringsdagarna 2018.
-Inte ens i bestånd som hamnar i överkant på gallringsmallen kan man ta ut mer än 35% av volymen utan att hamna ”farligt lågt” efter gallring.
-I eftersatta gallringar som ligger klart över mallen före gallring kan man ta ut 40% uttag (eller strax däröver) och ändå hamna inom mallen efter gallring. Däremot får man då tillväxtförluster och kan få ökad skaderisk.
-Det finns ett tydligt behov av att diversifiera uttagets styrka inom beståndet eftersom grundyta och stamantal varierar inom beståndet (liksom troligen Ståndortsindex). Här kan ny teknik och nya mallar bli bra hjälpmedel. T ex HPR gallring.
-Man borde normalt sträva efter att inte ta ut mer än 30% av volymen vid förstagallring. Ett sådant uttag ger ett relativt litet tillväxttapp. Vid 35% uttag ökar tillväxttappet avsevärt för att bli relativt stort vid 45% uttag.
-Dagens gallringsmallar utgår från gårdagens(?) slutavverkningsåldrar. När man t ex kör bestånden i Skogskunskaps Gallringsplan landar slutavverkningsåldern för dessa bestånd runt 90 år med SI runt T28-T29. Det kan antas att om slutavverkningsåldern ska sänkas så behöver vi hålla mer stammar per hektar/högre grundyta efter gallringarna för att inte tappa volym. D v s gallra försiktigare än vi gör idag eller bara gallra en gång.
Det ska bli intressant att se vilka rön SLU kommer med när man nu börjar titta på det här med diversifiering av gallringsuttag och hur man kan styra detta.
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto