Gallring

Korridorgallring pressar gallringskostnaderna

29 inlägg 10881 visningar 5 följer Svara, dela mm...   
Användarvisningsbild

Korridorgallring pressar gallringskostnaderna

Torbjörn Johnsen  
#507870 Olika typer av korridorgallringar har testats i Sverige av SLU och SkogForsk. Det finns flera examensarbeten samt en doktorsavhandling från 2009 i ämnet.

Tidigare har man främst forskat i korridorgallring när det gäller stamtäta och klena bestånd, där uttaget främst är bränslesortiment (helträd eller delkvistat). Nu har våra grannar i Finland testat korridorgallring i normala gallringar med virkesuttag av massaved. Enligt Finnish Forest Association (forest.fi) så går det att få märkbart lägre avverkningskostnader om man använder en korridorgallringsmetod.

Metoden går ut på att man istället för att låggallra selektivt och noga välja ut vilka stammar som ska bort helt enkelt hugger alla träd i ett kranstråk. Kranstråken läggs vinkelrätt eller diagonalt från stickvägarna och träden inom 1-2 meters bredd i dessa stråk tas ut. Uttaget ska motsvara det man tar ut i en selektiv gallring men det blir fler grövre träd som tas ut. Lite som när stickvägen huggs. Enligt de finska försöken som främst gjorts i tallgallringar, tappar man lite tillväxt jämfört med bestånd som gallras på vanligt sätt (låggallring med stickvägsgående skördare). Finnarnas analys är att man troligen tjänar in den lägre tillväxten med den lägre avverkningskostnaden.

För stickvägsgående engreppsskördare blir metoden klart effektiv då de kan jobba i få stråk och där ta ut allt. Kranarbetet i beståndet minskar och man får en bra upparbetning av virket i stråken. I klenare bestånd verkar helträds- eller delkvistade sortiment vara en möjlighet att göra gallringen ytterligare effektiv.

Enligt de tidigare avhandlade gallringsmyterna här på Skogsforum (Myt 7 – Trädens rumsliga fördelning efter gallring är viktig) så verkar inte trädens rumsliga fördelning ha så stor inverkan på beståndens tillväxt. Det kan ju vara något som talar för att korridorgallring är en fungerande metod?

Effekterna av korridorgallring verkar bli ungefär så här:
+ lägre kostnader
+ effektivare vid klena och stamtäta bestånd
+ bättre möjlighet att få ut mer virke vid bränslesortiment (helträd/delkvistat)

- något lägre tillväxt
- högre gallringskvot ger sämre dimensions- och höjdutveckling av beståndet

I Finland fortsätter försöken och den som vill veta mer om det här i Sverige får två bra möjligheter i år. Dels så kommer vi under vår SFO-träff i Västerbotten 2018 titta på försök om rumslig fördelning i SLUs försöksparker runt Vindeln. Dels kommer vi att visa upp korridorgallring som metod på Gallringsdagarna 2018 som i år kommer att visa upp lite större variation i gallringsmetoder.

Här hittar ni information om korridorgallring hos forest.fi.



   TS
Malwa
Avatar Fallback

Re: Korridorgallring pressar gallringskostnaderna

Skogsola  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#507884 Som vi lärde oss i tråden om gallringsmyterna: Om det inte går att göra en vettig gallring så är det ett bra alternativ att inte gallra alls.

Användarvisningsbild

Re: Korridorgallring pressar gallringskostnaderna

Knagge  
#779145 Bilder från min grannes (korridorgallringar ) han röjer som vanligt till ca 2500 stammar per ha.
Men gallringsuttag gör han bara i stickväg .
Han hugger allt manuellt och kör ut med traktor griplastarvagn.
Jag gillar stamvis gallring men vill visa att det går och gallra på olika vis.

Användarvisningsbild

Re: Korridorgallring pressar gallringskostnaderna

Knagge  
#779176 Här är bilder från skog med ungefär samma förutsättningar som jag och min far gallrade stamvis med smala stickvägar manuellt för ca 25 år sedan.

Användarvisningsbild

Re: Korridorgallring pressar gallringskostnaderna

JerryH  
#779177 Provar nytt planteringsmönster. 3m+ i radbredd och sen ~1.3m mellan plantorna i raderna vilket ger samma planttäthet som 2*2 förband. Då kommer man kunna sköta 1a o 2a gallring med små maskiner och plocka bort de träden man vill, utan att behöva ta bort några fina träd för att det skulle stå i vägen.

Tyvärr så kommer man väl bara få utföra 1a-gallringen dock =P

Användarvisningsbild

Re: Korridorgallring pressar gallringskostnaderna

Knagge  
#779192 Först kom Gudrun och per som gallrade en del 1a gallrad skog och avverkade en del bestånd.

Sen när man var lite på gång att 2a gallra vissa bestånd så kom 2018 med 6 tandad barkborre.

Det är ett nytt skogsbruk efter Gudrun
Jag vill ha virkesrika slutavverkningar så jag vill hålla skogen så länge som möjligt utan skador.
Grannens metod med breda vägar och lite skador kan kännas frestande att testa ibland.

Användarvisningsbild

Re: Korridorgallring pressar gallringskostnaderna

Lars Lundqvist SLU  
#779554
JerryH skrev:Provar nytt planteringsmönster. 3m+ i radbredd och sen ~1.3m mellan plantorna i raderna vilket ger samma planttäthet som 2*2 förband.

Det finns fältexperiment med olika rektangelförband, det mest extrema 5x0,8 m (= 4m2 precis som 2x2 m), som visar att man kan avvika väldigt mycket från kvadratförband utan att produktionen påverkas.

Korridorgallring studerades redan på 1980-talet. Även då visade resultaten att det nästan inte hade någon effekt på produktionen på sikt. Frågan är hur man gör vid nästa gallring. Selektivt då eller schematiskt vinkelrätt mot första gallringen? Eller en ny korridor i mitten av det orörda?

Sen måste man tänka efter hur tätt korridorerna ska ligga. Om varje korridor görs två plantrader bred så blir den (teoretiskt) 6 m bred. Om uttaget ska vara 33% så ska det vara 4 orörda plantrader mellan varje två som gallras ut, dvs det blir bara 8 m orörd zon mellan varje korridor och därmed 12 m från stickvägsmitt till nästa stickvägsmitt. Uttag på 25% betyder att den orörda zonen ska vara 6 plantrader, 12 m, och stickvägsavstånd 16 m.

Användarvisningsbild

Re: Korridorgallring pressar gallringskostnaderna

JerryH  
#779556
Lars Lundqvist SLU skrev:
JerryH skrev:Provar nytt planteringsmönster. 3m+ i radbredd och sen ~1.3m mellan plantorna i raderna vilket ger samma planttäthet som 2*2 förband.

Det finns fältexperiment med olika rektangelförband, det mest extrema 5x0,8 m (= 4m2 precis som 2x2 m), som visar att man kan avvika väldigt mycket från kvadratförband utan att produktionen påverkas.

Korridorgallring studerades redan på 1980-talet. Även då visade resultaten att det nästan inte hade någon effekt på produktionen på sikt. Frågan är hur man gör vid nästa gallring. Selektivt då eller schematiskt vinkelrätt mot första gallringen? Eller en ny korridor i mitten av det orörda?

Sen måste man tänka efter hur tätt korridorerna ska ligga. Om varje korridor görs två plantrader bred så blir den (teoretiskt) 6 m bred. Om uttaget ska vara 33% så ska det vara 4 orörda plantrader mellan varje två som gallras ut, dvs det blir bara 8 m orörd zon mellan varje korridor och därmed 12 m från stickvägsmitt till nästa stickvägsmitt. Uttag på 25% betyder att den orörda zonen ska vara 6 plantrader, 12 m, och stickvägsavstånd 16 m.


Japp, jag var nere o tittade på de planteringarna på Vallåsen för ett par år sedan för att se hur det ser ut efter 40 år i olika mönster, så då bestämde mig för att köra på 3*1,33 :)

Användarvisningsbild

Re: Korridorgallring pressar gallringskostnaderna

Lars Lundqvist SLU  
#779558 Det ger en bred stickväg vid första gallring om du tar en plantrad. Minskar risken för skador på kantträden och gör dem stormfasta för framtiden. 😊

Avatar Fallback

Re: Korridorgallring pressar gallringskostnaderna

Mangan  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#779562 Finns det exempel på Vallåsen? Är det bara att åka dit och titta, finns det någon förberedande info man bör ta med sig? Låter kul.

Användarvisningsbild

Re: Korridorgallring pressar gallringskostnaderna

JerryH  
#779565
Mangan skrev:Finns det exempel på Vallåsen? Är det bara att åka dit och titta, finns det någon förberedande info man bör ta med sig? Låter kul.


Japp, ena försöksområdet ligger där, sen har de en uppe i Vindeln.

https://www.silvaboreal.com/?p=trial&id=2303

Ja, det går grusvägar ända fram, dock inte mycket till information på plats.

Avatar Fallback

Re: Korridorgallring pressar gallringskostnaderna

Mangan  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#788107 Jag var på Vallåsen idag, när jag hade vägarna förbi. På håll såg det ut som vanlig, bördig, granskog.

Man fick titta närmare.
1673452737_img_20230111_114347_428.jpg

1673452738_img_20230111_114728_014.jpg

1673452738_img_20230111_114321_148.jpg

1673452737_img_20230111_120225_279.jpg

1673452738_img_20230111_114501_182.jpg

1673452738_img_20230111_120100_549.jpg


Hittade en analys från 2010, då sa man att 4 x 1 och 5 x 0.8 tappade produktion. Vet inte om det finns nyare analys när det växt till sig?

https://www.skogforsk.se/contentassets/ ... 7-2010.pdf

Användarvisningsbild

Re: Korridorgallring pressar gallringskostnaderna

Lars Lundqvist SLU  
#788114 Det här är nog det senaste:

https://www.slu.se/globalassets/ew/org/ ... ra-mfl.pdf

Nej, man tappar ingenting, är väl den korta sammanfattningen. Det är antalet träd som styr produktionen, inte exakt hur dom står, därför att det är marken (kväve) som begränsar tillväxten, inte ljus.

Användarvisningsbild

Re: Korridorgallring pressar gallringskostnaderna

hlb  
#788125 Njaåå. Ljus vill nog också till i processen. Gräset växer som exempel mycket fortare under en sommarmånad i Norrland än i Småland. Ljus under ett dygn.

Avatar Fallback

Re: Korridorgallring pressar gallringskostnaderna

Mangan  Firar 10 år som aktiv medlem på skogsforum! 
#788127 Tack för den länken!

"I granförsöket var tillväx-
ten något lägre i de mest rektangu-
lära förbanden, men skillnaden mot
de andra försöksleden var ändå inte
signif i kant."

Tycker det ser ut som nästan 10% sämre produktion i gran, och det var den siffran som nämndes i den rapporten jag länkade till. Är det för små variationer för att vara relevant?

Hur slutavverkar man träd som står 0.8 m från varandra?🤔

Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).