En undersökning genomförd av Svensk skogskommunikation (2016) visade att tätortsbor inte längre upplever skog som något relevant. Många av storstädernas unga i åldern 20–25 år kunde inte ens definiera vad en skog är. Enligt samma undersökning var till och med kunskapen om att träbaserade produkter kommer från skogen låg.
Kunskapsbrister är visserligen inget nytt. År 2002 sade den dåvarande partiledaren för Centerpartiet, Maud Olofsson, till Lantbrukets affärstidning ATL att kunskapen om skog är dålig i riksdagen. Så verkar även vara fallet i EU,
Här finns nog en del av förklaringarna till varför det ser ut som det gör idag med allt mindre förståelse för skogsbruk och allt sämre respekt för äganderätten. Skogen är inte längre en näring i de flesta människors förståelse utan bara en "miljö". Hollertz rubrik är ganska träffande:
Framtidens skog – ett helgresmål för storstadsbor
Hollertz skriver vidare om utvecklingen av naturturism för "den kreativa klassen" och hur kopplingen mellan stad och landsbygd blir allt sämre. Stockholm växer idag av "egen kraft", d v s utan nettotillskott från landsbygden. Därmed minskar kopplingen till och förståelsen för areella näringar som skogsbruk. Skogen och landsbygden blir allt mer exotisk men den ligger forftarande under de urbana människornas beslutandemakt i egenskap av deras politiska dominans.
Ett talande exempel på den här utvecklingen är att samtidigt som näringsministern pratar om skogen som viktig för Sveriges framtid så håller det MP-ledda Miljödepartementet en konferens "Folk & Natur 2017" under hösten 2017 på temat "Konsten att sprida intresse för naturen, känna igen och hitta arter och dela fynden med andra". På den här konferensen fanns representanter från alla tänkbara organisationer som har naturen som centralt fokus på ett eller annat sätt, t ex Naturskyddsförening, ornitologer, friluftsfrämjande, jakt- & fiskeorganisationer. Men INGEN representant från markägarsidan. Jag tycker att det säger allt om situationen!
Hollertz avslutar sin artikel med följande sammanfattning:
När Sveriges ekonomiska historia bottnar i skogen och stålet innebär den nuvarande skogspolitiska inriktningen att vi rör oss ut på djupt vatten. Storstadsperspektivets allt mer dominerande ställning i synen på skog får diskussionen att handla om miljö, friluftsliv och detaljer som markägares ansvar för att stigarna ska hållas fria. Men hur skogsbruket fungerar och bidrar till ett hållbart samhälle är kunskap som verkar väga allt lättare.
De sociala och ekonomiska betydelserna av skogsbruk hamnar också i skymundan när visionerna för den kreativa klassens natur- och ekoturism utvecklas i städerna av representanter för samma kreativa klass. Och samtidigt som det finns positiva värden i att utveckla turismen ska vi inte glömma varför det finns så lite fattigdom på den svenska landsbygden. Skogen byggde välståndet.
Här hittar ni hans senaste analys av den skogliga situationen.
Det finns även en tidigare artikel som handlar om skogen och som är mycket läsvärd:
Äganderätten försvagas - ett träd i taget. Läs den här.