mån 07 sep 2026, 20:05#916272Hej,
Har knåpat ihop ett beslutsstöd bland annat då INGVAR ej är tillgängligt längre.
https://stavve.dev/gallringskalkylator
In och testa era relevanta aktuella bestånd och ge feedback!
https://stavve.dev/gallringskalkylator
Gallring
Beslutsstöd för gallring (och/eller tidig slutavverkning!)
✍️ Sammanfattning av tråd
Den här tråden har ännu ingen AI-sammanfattning. Endast inloggade kan skapa en sammanfattning.
Skapa gratiskontoLogga in
tis 08 sep 2026, 07:59#916279Hej!
Det där var riktigt intressant, men jag har några synpunkter.
Jag har helt slutat använda mig av grundyta då jag tycker det är ett väldigt dåligt sätt att mäta och sköta skog utifrån.
Jag använder mig endast av stamantal som mått(självklart höjd och diameter för volymuppskattning). Innan röjning och gallring så sätter jag ett mål på antal stammar/ha som skall finnas vid slutavverkning, antalet varierar beroende på bonitet, vindutsatthet, avstånd från väg, storlek på bestånd, mm. I mellannorrland så strävar jag i det flesta fall på att aldrig understiga 1000st/ha, i undantagsfall på extremt magra marker 800st/ha. I flera fall upp mot 12-1300st/ha
Att gå efter grundyta och gamla gallringsmallar leder till för höga uttag och för låga stammantal/volymer i bestånden innan slutavverkning.
Jag vill generellt röja hårdare än vad bolagen rekommenderar, gallra tidigt och rätt hårt uttag i stamantal(inte i volym eller GY), alltid låggallring. Resultatet blir att bestånden blir stormfasta med stora rotsystem, hög andel grönkrona i yngre år dvs växer med bra fart, ffa på diametern ända tills det blir lite trångt på slutet.
Många virkesköpare mfl pratar om uttag antingen i % eller volym.
Jag tycker det är fel infallsvinkel, prata i stället kvarvarande stamantal. I ett ojämnt bestånd kan uttaget variera mycket men kvarvarande bestånds stamantal skall vara någorlunda konstant om man skall sträva mot ett stamantal efter gallring.
Har en hel del exempel på bestånd jag mätt och resultatet är i många fall rätt tragiskt enligt mig.
Jag vill inte såga mallen, den tycker jag är väldigt bra men skulle bli ännu bättre om man använde sig av stamantal i stället för GY.
Det där var riktigt intressant, men jag har några synpunkter.
Jag har helt slutat använda mig av grundyta då jag tycker det är ett väldigt dåligt sätt att mäta och sköta skog utifrån.
Jag använder mig endast av stamantal som mått(självklart höjd och diameter för volymuppskattning). Innan röjning och gallring så sätter jag ett mål på antal stammar/ha som skall finnas vid slutavverkning, antalet varierar beroende på bonitet, vindutsatthet, avstånd från väg, storlek på bestånd, mm. I mellannorrland så strävar jag i det flesta fall på att aldrig understiga 1000st/ha, i undantagsfall på extremt magra marker 800st/ha. I flera fall upp mot 12-1300st/ha
Att gå efter grundyta och gamla gallringsmallar leder till för höga uttag och för låga stammantal/volymer i bestånden innan slutavverkning.
Jag vill generellt röja hårdare än vad bolagen rekommenderar, gallra tidigt och rätt hårt uttag i stamantal(inte i volym eller GY), alltid låggallring. Resultatet blir att bestånden blir stormfasta med stora rotsystem, hög andel grönkrona i yngre år dvs växer med bra fart, ffa på diametern ända tills det blir lite trångt på slutet.
Många virkesköpare mfl pratar om uttag antingen i % eller volym.
Jag tycker det är fel infallsvinkel, prata i stället kvarvarande stamantal. I ett ojämnt bestånd kan uttaget variera mycket men kvarvarande bestånds stamantal skall vara någorlunda konstant om man skall sträva mot ett stamantal efter gallring.
Har en hel del exempel på bestånd jag mätt och resultatet är i många fall rätt tragiskt enligt mig.
Jag vill inte såga mallen, den tycker jag är väldigt bra men skulle bli ännu bättre om man använde sig av stamantal i stället för GY.
tis 08 sep 2026, 12:34#916289Grundyta korrelerar mycket bättre med volym och att fånga den bättre är enligt mig tämligen relevant då den styr ekonomin, är vederlagsgrundande och torde vara viktigaste delen i värdering av skogsmark.
Även att skatta antal stammar är mycket svårare än grundyta. Christer Karlsson mångårig försöksledare på Siljansfors anger också att skatta stammar klarar få eller inga att göra med relevant precision. Han anger mål för skärmar och fröträdställningar i grundyta snarare än stamantal.
"En stam" kan ju vara 4 cm i brösthöjd och då ger den i princip inget för volymen.
Så kortfattat:
Grundyta svarar mot volym bra
Grundyta är lätt att skatta jämfört med stamantal
Grundyta är vedertaget som ingångsvärden i gallringsmallar
Sedan är det självklart bra om man har bra koll på stamantalet på ett eller annat sätt. (Det skattas också utifrån diameter och grundyta i modellen.)
Även att skatta antal stammar är mycket svårare än grundyta. Christer Karlsson mångårig försöksledare på Siljansfors anger också att skatta stammar klarar få eller inga att göra med relevant precision. Han anger mål för skärmar och fröträdställningar i grundyta snarare än stamantal.
"En stam" kan ju vara 4 cm i brösthöjd och då ger den i princip inget för volymen.
Så kortfattat:
Grundyta svarar mot volym bra
Grundyta är lätt att skatta jämfört med stamantal
Grundyta är vedertaget som ingångsvärden i gallringsmallar
Sedan är det självklart bra om man har bra koll på stamantalet på ett eller annat sätt. (Det skattas också utifrån diameter och grundyta i modellen.)
TS
tis 08 sep 2026, 15:12#916298[quote="Stavve"]Grundyta korrelerar mycket bättre med volym och att fånga den bättre är enligt mig tämligen relevant då den styr ekonomin, är vederlagsgrundande och torde vara viktigaste delen i värdering av skogsmark.
Om man skall ta beslut om gallring eller ej samt vilket uttag så är inte volymen så viktig, jag använder mig av laserscannad volym inkl ev tillväxt.
Det är stamantalet, höjden, diametern och åldern som jag använder mig av som beslutsunderlag.
Även att skatta antal stammar är mycket svårare än grundyta. Christer Karlsson mångårig försöksledare på Siljansfors anger också att skatta stammar klarar få eller inga att göra med relevant precision. Han anger mål för skärmar och fröträdställningar i grundyta snarare än stamantal.
Håller inte med där, om du mäter en cirkelyta så med r 7,98m så är det ett fåtal träd som ligger inom +-1m från efterfrågad radie, dessa kontrolleras lätt med en enkel handhållen avståndsmätare ex denna: https://www.proffsmagasinet.se/maskiner ... er-3040523 finns billigare som fungerar ok på Jula
Det går snabbt att ta en yta så man kan ta flera ytor på kort tid i ett bestånd. Har du olika personer som mäter stamantal på detta sätt så blir ändå resultatet likartat. Med relaskop kan du vara helt säker på att olika personer får olika resultat.
"En stam" kan ju vara 4 cm i brösthöjd och då ger den i princip inget för volymen.
Med en stam menar jag en gagnvirkesstam dvs 8cm i brösthöjdsdiameter. Helt rätt, den ger inget för volymen men kan vara av betydelse för ett framtida bestånd. Ex: avveckling av grov förväxande björk med klenare gran i mellan och inunder. Där är det inte ovanligt att uttaget är närmare 70-80% av grundytan men kanske bara 20-30% av stamantalet
Så kortfattat:
[i]Grundyta svarar mot volym bra Nej- uppskatta grundyta med relaskop är ytterst osäkert vid volymuppskattning
Grundyta är lätt att skatta jämfört med stamantal Nej- tvärt om, svårt att mäta och olika mätapersoner får olika resultat
Grundyta är vedertaget som ingångsvärden i gallringsmallar[/i] Ja, tyvärr och det leder till för glesa skogar med för låg volym vid slutavverkning men gallringsmallarna är virkesköparnas bästa verktyg
Sedan är det självklart bra om man har bra koll på stamantalet på ett eller annat sätt. (Det skattas också utifrån diameter och grundyta i modellen.)[/quote]
Kalkyler är intressant men om vi tar Jämtland som exempel så har massapriset gått från ca 350kr/m3f till dryga 600kr/m3f och nu tillbaka på en nivå om 350-400kr/m3f. Att göra för noggranna kalkyler i gallring där man blandar in kronor på detaljnivå med virkespriser som varierar så mkt på kort tid är tveksamt.
Jag vill absolut inte låta för kritisk utan tycker att det här ämnet är jätteintressant och din mall väldigt omfattande
Efter ca 30år i skogsbruket så har jag sett och gjort dåliga åtgärder men tycker numer att jag hittat en linje jag kan stå för och en riktig ögonöppnare var då jag kastade bort relaskopet och började mäta stamantal. Men, vid min ålder så har man insett att man haft fel flera gånger så jag välkomnar diskussionen
Om man skall ta beslut om gallring eller ej samt vilket uttag så är inte volymen så viktig, jag använder mig av laserscannad volym inkl ev tillväxt.
Det är stamantalet, höjden, diametern och åldern som jag använder mig av som beslutsunderlag.
Även att skatta antal stammar är mycket svårare än grundyta. Christer Karlsson mångårig försöksledare på Siljansfors anger också att skatta stammar klarar få eller inga att göra med relevant precision. Han anger mål för skärmar och fröträdställningar i grundyta snarare än stamantal.
Håller inte med där, om du mäter en cirkelyta så med r 7,98m så är det ett fåtal träd som ligger inom +-1m från efterfrågad radie, dessa kontrolleras lätt med en enkel handhållen avståndsmätare ex denna: https://www.proffsmagasinet.se/maskiner ... er-3040523 finns billigare som fungerar ok på Jula
Det går snabbt att ta en yta så man kan ta flera ytor på kort tid i ett bestånd. Har du olika personer som mäter stamantal på detta sätt så blir ändå resultatet likartat. Med relaskop kan du vara helt säker på att olika personer får olika resultat.
"En stam" kan ju vara 4 cm i brösthöjd och då ger den i princip inget för volymen.
Med en stam menar jag en gagnvirkesstam dvs 8cm i brösthöjdsdiameter. Helt rätt, den ger inget för volymen men kan vara av betydelse för ett framtida bestånd. Ex: avveckling av grov förväxande björk med klenare gran i mellan och inunder. Där är det inte ovanligt att uttaget är närmare 70-80% av grundytan men kanske bara 20-30% av stamantalet
Så kortfattat:
[i]Grundyta svarar mot volym bra Nej- uppskatta grundyta med relaskop är ytterst osäkert vid volymuppskattning
Grundyta är lätt att skatta jämfört med stamantal Nej- tvärt om, svårt att mäta och olika mätapersoner får olika resultat
Grundyta är vedertaget som ingångsvärden i gallringsmallar[/i] Ja, tyvärr och det leder till för glesa skogar med för låg volym vid slutavverkning men gallringsmallarna är virkesköparnas bästa verktyg
Sedan är det självklart bra om man har bra koll på stamantalet på ett eller annat sätt. (Det skattas också utifrån diameter och grundyta i modellen.)[/quote]
Kalkyler är intressant men om vi tar Jämtland som exempel så har massapriset gått från ca 350kr/m3f till dryga 600kr/m3f och nu tillbaka på en nivå om 350-400kr/m3f. Att göra för noggranna kalkyler i gallring där man blandar in kronor på detaljnivå med virkespriser som varierar så mkt på kort tid är tveksamt.
Jag vill absolut inte låta för kritisk utan tycker att det här ämnet är jätteintressant och din mall väldigt omfattande
Efter ca 30år i skogsbruket så har jag sett och gjort dåliga åtgärder men tycker numer att jag hittat en linje jag kan stå för och en riktig ögonöppnare var då jag kastade bort relaskopet och började mäta stamantal. Men, vid min ålder så har man insett att man haft fel flera gånger så jag välkomnar diskussionen
tis 08 sep 2026, 19:29#916310
Håller med, tror det krävs att beståndet är tämligen homogent, skött och röjt i tid för att antalet stammar ska stämma någorlunda med verkligheten, som då ges av en funktion av grundyta och diameter (uträknat). Sedan är fokuset i denna kalkyl grundyta snarare än stamantal.
Nabben skrev:Intressant. Några snabbslag ger känslan att jag hamnar lite lågt i stamantal, dock är det relativt godtyckligt. Norra Norrland.
Håller med, tror det krävs att beståndet är tämligen homogent, skött och röjt i tid för att antalet stammar ska stämma någorlunda med verkligheten, som då ges av en funktion av grundyta och diameter (uträknat). Sedan är fokuset i denna kalkyl grundyta snarare än stamantal.
TS
tis 08 sep 2026, 19:34#916311
Problemet är inte att gallringsmallar finns, det är att de inte följs. Det vill säga det gallras ut för mycket virke och beståndet hamnar under det nedre området och tappar för mycket produktion.
Sedan kan det såklart vara så att markägaren vill gallra hårt av en eller annan anledning (typ man äger ett massabruk eller behöver mycket pengar snabbt).
Alltid roligt med synpunkter 🌲 🌳 👍
karhuerik skrev:[quote="Stavve"]Grundyta korrelerar mycket bättre med volym och att fånga den bättre är enligt mig tämligen relevant då den styr ekonomin, är vederlagsgrundande och torde vara viktigaste delen i värdering av skogsmark.
Om man skall ta beslut om gallring eller ej samt vilket uttag så är inte volymen så viktig, jag använder mig av laserscannad volym inkl ev tillväxt.
Det är stamantalet, höjden, diametern och åldern som jag använder mig av som beslutsunderlag.
Även att skatta antal stammar är mycket svårare än grundyta. Christer Karlsson mångårig försöksledare på Siljansfors anger också att skatta stammar klarar få eller inga att göra med relevant precision. Han anger mål för skärmar och fröträdställningar i grundyta snarare än stamantal.
Håller inte med där, om du mäter en cirkelyta så med r 7,98m så är det ett fåtal träd som ligger inom +-1m från efterfrågad radie, dessa kontrolleras lätt med en enkel handhållen avståndsmätare ex denna: https://www.proffsmagasinet.se/maskiner ... er-3040523 finns billigare som fungerar ok på Jula
Det går snabbt att ta en yta så man kan ta flera ytor på kort tid i ett bestånd. Har du olika personer som mäter stamantal på detta sätt så blir ändå resultatet likartat. Med relaskop kan du vara helt säker på att olika personer får olika resultat.
"En stam" kan ju vara 4 cm i brösthöjd och då ger den i princip inget för volymen.
Med en stam menar jag en gagnvirkesstam dvs 8cm i brösthöjdsdiameter. Helt rätt, den ger inget för volymen men kan vara av betydelse för ett framtida bestånd. Ex: avveckling av grov förväxande björk med klenare gran i mellan och inunder. Där är det inte ovanligt att uttaget är närmare 70-80% av grundytan men kanske bara 20-30% av stamantalet
Så kortfattat:
[i]Grundyta svarar mot volym bra Nej- uppskatta grundyta med relaskop är ytterst osäkert vid volymuppskattning
Grundyta är lätt att skatta jämfört med stamantal Nej- tvärt om, svårt att mäta och olika mätapersoner får olika resultat
Grundyta är vedertaget som ingångsvärden i gallringsmallar[/i] Ja, tyvärr och det leder till för glesa skogar med för låg volym vid slutavverkning men gallringsmallarna är virkesköparnas bästa verktyg
Sedan är det självklart bra om man har bra koll på stamantalet på ett eller annat sätt. (Det skattas också utifrån diameter och grundyta i modellen.)[/quote]
Kalkyler är intressant men om vi tar Jämtland som exempel så har massapriset gått från ca 350kr/m3f till dryga 600kr/m3f och nu tillbaka på en nivå om 350-400kr/m3f. Att göra för noggranna kalkyler i gallring där man blandar in kronor på detaljnivå med virkespriser som varierar så mkt på kort tid är tveksamt.
Jag vill absolut inte låta för kritisk utan tycker att det här ämnet är jätteintressant och din mall väldigt omfattande
Efter ca 30år i skogsbruket så har jag sett och gjort dåliga åtgärder men tycker numer att jag hittat en linje jag kan stå för och en riktig ögonöppnare var då jag kastade bort relaskopet och började mäta stamantal. Men, vid min ålder så har man insett att man haft fel flera gånger så jag välkomnar diskussionen[/quote]
Problemet är inte att gallringsmallar finns, det är att de inte följs. Det vill säga det gallras ut för mycket virke och beståndet hamnar under det nedre området och tappar för mycket produktion.
Sedan kan det såklart vara så att markägaren vill gallra hårt av en eller annan anledning (typ man äger ett massabruk eller behöver mycket pengar snabbt).
Alltid roligt med synpunkter 🌲 🌳 👍
TS
Re: Beslutsstöd för gallring (och/eller tidig slutavverkning
tis 08 sep 2026, 20:06#916315Kanske ja skrivit detta förut?
Min uppfattning är allafall att ju högre bonitet desto längre upp över de gröna strecket måste man hamna å i bra boniteter kan de räcka med en första gallring. Kommer man på efterkälken me efterföljande gallringar blir don nästan meningslösa.
En tidig å relativt hård gallring är inte farligt på medel å sämre boniteter.
På bättre boniteter så är tidiga försiktiga gallringar bäst å sen får man bedöma efter tid men de krävs öga för de å räcker inte med gallringsmallar.
De går inte å dra alla boniteter efter en kam vare sig på stamantal eller grundyta.
Sen är de ju viktigt att röjningarna gjorts rätt.
Vissa tror att sena å försiktiga röjningar ger högre gallringsnetto verkar de men de är snarare tvärtom.
Min uppfattning är allafall att ju högre bonitet desto längre upp över de gröna strecket måste man hamna å i bra boniteter kan de räcka med en första gallring. Kommer man på efterkälken me efterföljande gallringar blir don nästan meningslösa.
En tidig å relativt hård gallring är inte farligt på medel å sämre boniteter.
På bättre boniteter så är tidiga försiktiga gallringar bäst å sen får man bedöma efter tid men de krävs öga för de å räcker inte med gallringsmallar.
De går inte å dra alla boniteter efter en kam vare sig på stamantal eller grundyta.
Sen är de ju viktigt att röjningarna gjorts rätt.
Vissa tror att sena å försiktiga röjningar ger högre gallringsnetto verkar de men de är snarare tvärtom.
tis 08 sep 2026, 21:05#916319
Hur säkerställer du att en första gallring "räcker" på bra boniteter - vad är det du uppnått när du vet det?
Tralsmo skrev:Kanske ja skrivit detta förut?
Min uppfattning är allafall att ju högre bonitet desto längre upp över de gröna strecket måste man hamna å i bra boniteter kan de räcka med en första gallring. Kommer man på efterkälken me efterföljande gallringar blir don nästan meningslösa.
En tidig å relativt hård gallring är inte farligt på medel å sämre boniteter.
På bättre boniteter så är tidiga försiktiga gallringar bäst å sen får man bedöma efter tid men de krävs öga för de å räcker inte med gallringsmallar.
De går inte å dra alla boniteter efter en kam vare sig på stamantal eller grundyta.
Sen är de ju viktigt att röjningarna gjorts rätt.
Vissa tror att sena å försiktiga röjningar ger högre gallringsnetto verkar de men de är snarare tvärtom.
Hur säkerställer du att en första gallring "räcker" på bra boniteter - vad är det du uppnått när du vet det?
TS
Re: Beslutsstöd för gallring (och/eller tidig slutavverkning
tis 08 sep 2026, 21:32#916322
Ja säkerställer inte att den räcker.
Ja ser till att de inte blir för mycke taget.
Tiden får utvisa om de skjuter på å då får man återkomma om de behövs.
De är inte så farligt om de blir för lite taget, värre om de blir för mycke.
I bra boniteter kan man ju nöja sig med en gallring även om de blir för lite taget. Man får kanske vänta några år till med slutavverkningen då.
Klarar man inte de så är de ju bara å gallra på tills man får in den kosing man behöver.
Stavve skrev:Tralsmo skrev:Kanske ja skrivit detta förut?
Min uppfattning är allafall att ju högre bonitet desto längre upp över de gröna strecket måste man hamna å i bra boniteter kan de räcka med en första gallring. Kommer man på efterkälken me efterföljande gallringar blir don nästan meningslösa.
En tidig å relativt hård gallring är inte farligt på medel å sämre boniteter.
På bättre boniteter så är tidiga försiktiga gallringar bäst å sen får man bedöma efter tid men de krävs öga för de å räcker inte med gallringsmallar.
De går inte å dra alla boniteter efter en kam vare sig på stamantal eller grundyta.
Sen är de ju viktigt att röjningarna gjorts rätt.
Vissa tror att sena å försiktiga röjningar ger högre gallringsnetto verkar de men de är snarare tvärtom.
Hur säkerställer du att en första gallring "räcker" på bra boniteter - vad är det du uppnått när du vet det?
Ja säkerställer inte att den räcker.
Ja ser till att de inte blir för mycke taget.
Tiden får utvisa om de skjuter på å då får man återkomma om de behövs.
De är inte så farligt om de blir för lite taget, värre om de blir för mycke.
I bra boniteter kan man ju nöja sig med en gallring även om de blir för lite taget. Man får kanske vänta några år till med slutavverkningen då.
Klarar man inte de så är de ju bara å gallra på tills man får in den kosing man behöver.
Igår, 18:45#916893Nu är det uppdaterat med uppdaterade nuffror och förutsättningar samt ett illustrativt diagram hur aktuellt bestånd ligger i aktuell gallringsmall.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
TS
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).