Skogsmiljö och Trädlära

Laser- och öppen GIS-data på stormområdet Johannes

6 inlägg 325 visningar 3 följer Svara, dela mm...  
Användarvisningsbild

Laser- och öppen GIS-data på stormområdet Johannes

Fredrik Reuter  
#915379I dagens avsnitt av podden Skogsfredag pratade vi om en körning med laser- och annan öppen GIS-data som vi gjort på området som drabbades av stormen Johannes. Detta är en första körning som säkert kan förädlas men resultatet var spännande och därför tänkte jag att en tråd i ämnet kan vara bra.

Länk till podd om du vill lyssna: Fredrik Reuter - Skogsforum Podcast - Skogsfredag

Skogsstyrelsen har nedladdningsbar GIS-data över var stormen Johannes drabbade Sverige samt även mappat upp hur hårt stormen slog till i en matris om 10x10 meter. Det är denna data som vi använt och korskört mot Skoglig Grunddata, SGD, med bland annat höjd och grundyta, Marktäckekartan NMD 2023, Skogsstyrelsens lager "utförd avverkning" samt ålder för tall och gran från SLU.

All data är fri att hämta och labba med om man vill göra liknande körningar.

En första körning visade att trädslagsfördelningen i den stormfällda skogen var ungefär 54 % tall, 31 % gran och 15 % löv. Det är nog ingen kioskvältare direkt men ändå intressant att plocka fram. Observera att detta inte handlar om volymen utan arealen som pekats ut i förändringsbilden.

När vi mappar ålder mot stormområdet kunde knappt 50 000 hektar åldersbestämmas. Medianåldern blev 69 år, 65 år för talldominerad skog och 74 år för grandominerad. Det är alltså relativt ung skog ändå som verkar ha fallit i stormen givet tillväxtbetingelserna i området.

Sedan ville vi testa om grundytan kan ha påverkat stormfällning. Tesen är: ju lägre grundyta desto större risk för att träden blåser omkull.

Här begränsade vi körningen till hög och äldre barrskog och benchade olika GY-grupper mot förväntad skadeindikation. Tesen kan stämma då skadorna låg cirka 45 % över väntat vid GY 1–9, 30 % över vid GY 10–14, 21 % över vid GY 15–19 och 17 % över vid GY 20–24. Runt GY 30 låg vi ungefär på förväntad nivå och vid GY 40 eller mer cirka 10 % under.


Efter detta ville vi testa om hyggen skulle kunna påverka stormfällning. Här blev det lite komplext men ändå spännande.

Tanken är följande: om vinden kom från nordväst och ett hygge låg nordväst om en kvarvarande skog hade vinden en öppen yta framför sig innan den träffade skogskanten. Skog på denna sida borde i så fall ha drabbats mer än skog vid samma hygge men i andra riktningar.

För att göra jämförelsen rättvis använde vi bara hög och äldre skog. Vi jämförde olika sidor av samma hygge. På så sätt jämförs skog som ligger nära varandra och som utsattes för ungefär samma regionala storm. Vi tog bort de första 30 meterna från hyggesgränsen eftersom gränserna inte är exakta och bilder kan ge en falsk förändring precis intill en öppen yta. Huvudfrågan gällde därför skog mellan 30 och 100 meter från hygget.

Vi delade också hyggena efter när de avverkades: 2011–2015, 2016–2020, 2021–2023 och 2024–2025.

För varje grupp jämförde vi den sida som borde ha varit mest utsatt av den nordvästliga vinden med de andra sidorna av samma hyggen. För att inte låta ett enskilt hårt drabbat område styra resultatet delade vi dessutom landskapet i områden om 10x10 kilometer och upprepade jämförelsen många gånger med olika urval av dessa områden.

Mellan 30 och 100 meter från hygget blev resultatet ungefär 4 % högre risk vid hyggen från 2011–2015, 19 % vid hyggen från 2016–2020, 19 % vid hyggen från 2021–2023 och 27 % vid hyggen från 2024–2025.

För de färskaste hyggena var cirka 4,46 % av den analyserade skogen på den mest utsatta sidan utpekad som skadad. På de andra sidorna av samma hyggen var motsvarande andel cirka 3,27 %.

Det hårdare urvalet av stormskada gav nästan samma resultat, cirka 28 % högre risk vid de färskaste hyggena.

Skillnaden syntes mellan 30 och 100 meter från hygget men inte mellan 100 och 200 meter. Det stämmer bättre med en kort påverkan från en exponerad skogskant än med att hela landskapet runt hyggen generellt skulle vara mer stormutsatt. Mönstret är också starkast vid färska hyggen och saknas i stort sett vid de äldsta hyggena. Det kan passa med att skogskanter med tiden hinner anpassas till vinden och att ny skog växer upp på hygget.

Observera - kan!

Efter den första körningen gjorde vi därför en särskild granskning där målet var att försöka få hyggesresultatet att försvinna genom rimliga alternativa sätt att räkna.

Nordväst gav den starkaste skillnaden av 24 testade vindriktningar. När varje hygge fick en slumpmässig vindriktning blev ett lika starkt resultat mycket ovanligt. Skillnaden fanns vid alla tre nivåerna för skadeindikationen, den var tydlig fram till ungefär 100 meter och försvann därefter. Gamla hyggen från 2011–2015 visade ingen tydlig skillnad och resultatet hade samma riktning även när varje hygge fick samma vikt.

Men granskningen hittade också viktiga svagheter.

Förändringsbildens första satellitbild är från den 12 februari 2025. Inget av de analyserbara hyggena från 2025 var registrerat som utfört före detta datum. Dessa hyggen kan därför själva bidra till förändringen mellan bilderna. När bara hyggen från 2024 används blir skillnaden ungefär 22 % i stället för 27 %. Riktningen är fortfarande den förväntade, men osäkerheten blir så stor att ingen verklig skillnad också är möjlig.

Gävleborg står också för en stor del av det samlade resultatet. När länet tas bort återstår bara en mycket liten skillnad. Dessutom ligger många skogsrutor nära mer än ett hygge. När sådana rutor tas bort blir skillnaden mindre och mer osäker.


Utöver ovanstående gjorde vi också ett test för att se hur skog i naturreservat inom stormområdet drabbades i relation till annan produktiv skogsmark.

Där fick vi först ett väldigt kraftigt utslag med betydligt lägre skadeindikation i naturreservat. Men när vi började utmana det resultatet dök det upp problem med själva satellitmetoden och hur olika typer av skog verkar slå igenom i förändringsbilden. Därför håller vi på den delen tills vidare.

Hur ska man då tänka när man läst detta?

Tänk så här: detta är ett test och absolut inget facit. Det finns osäkerheter i flera av underlagen och framför allt ska en skadeindikation i en satellitbild inte blandas ihop med exakt uppmätt stormfälld skog.

Trots det tycker jag att det blev ett ganska bra diskussionsunderlag för en forumtråd.

Vad säger ni som varit ute i områdena efter Johannes? Känner ni igen bilden med färska hyggeskanter eller ser ni något annat?



   TS
Användarvisningsbild

Re: Laser- och öppen GIS-data på stormområdet Johannes

Gunnar Grenholm  
#915511Mycket intressanta resultat av samkörning av laserskanningar mm.
Har fastigheter ca 200 ha i stormområdet. Totalt föll ca 1300 fub. Ett antal gallringar 1 - 10 år har skador. GY före stormen under 25 och vindfällen ca 10 fub per ha. Ett område 5 ha med GY före Johannes på 26. Stort hygge i NV riktning. Vindfällen över 100 fub per ha. Ett annat område 7 ha med stor sjö i NV. GY före J. över 30. Nästan 0 fub vindfällen.

Slutsats: GY under 30 och närhet till hygge är skogsbruk med risk för stormskador?

Avatar Fallback

Re: Laser- och öppen GIS-data på stormområdet Johannes

alias  
#915516
Fredrik Reuter skrev:I dagens avsnitt av podden Skogsfredag pratade vi om en körning med laser- och annan öppen GIS-data som vi gjort på området som drabbades av stormen Johannes. Detta är en första körning som säkert kan förädlas men resultatet var spännande och därför tänkte jag att en tråd i ämnet kan vara bra.

Länk till podd om du vill lyssna: Fredrik Reuter - Skogsforum Podcast - Skogsfredag

Skogsstyrelsen har nedladdningsbar GIS-data över var stormen Johannes drabbade Sverige samt även mappat upp hur hårt stormen slog till i en matris om 10x10 meter. Det är denna data som vi använt och korskört mot Skoglig Grunddata, SGD, med bland annat höjd och grundyta, Marktäckekartan NMD 2023, Skogsstyrelsens lager "utförd avverkning" samt ålder för tall och gran från SLU.

All data är fri att hämta och labba med om man vill göra liknande körningar.

En första körning visade att trädslagsfördelningen i den stormfällda skogen var ungefär 54 % tall, 31 % gran och 15 % löv. Det är nog ingen kioskvältare direkt men ändå intressant att plocka fram. Observera att detta inte handlar om volymen utan arealen som pekats ut i förändringsbilden.

När vi mappar ålder mot stormområdet kunde knappt 50 000 hektar åldersbestämmas. Medianåldern blev 69 år, 65 år för talldominerad skog och 74 år för grandominerad. Det är alltså relativt ung skog ändå som verkar ha fallit i stormen givet tillväxtbetingelserna i området.

Sedan ville vi testa om grundytan kan ha påverkat stormfällning. Tesen är: ju lägre grundyta desto större risk för att träden blåser omkull.

Här begränsade vi körningen till hög och äldre barrskog och benchade olika GY-grupper mot förväntad skadeindikation. Tesen kan stämma då skadorna låg cirka 45 % över väntat vid GY 1–9, 30 % över vid GY 10–14, 21 % över vid GY 15–19 och 17 % över vid GY 20–24. Runt GY 30 låg vi ungefär på förväntad nivå och vid GY 40 eller mer cirka 10 % under.


Efter detta ville vi testa om hyggen skulle kunna påverka stormfällning. Här blev det lite komplext men ändå spännande.

Tanken är följande: om vinden kom från nordväst och ett hygge låg nordväst om en kvarvarande skog hade vinden en öppen yta framför sig innan den träffade skogskanten. Skog på denna sida borde i så fall ha drabbats mer än skog vid samma hygge men i andra riktningar.

För att göra jämförelsen rättvis använde vi bara hög och äldre skog. Vi jämförde olika sidor av samma hygge. På så sätt jämförs skog som ligger nära varandra och som utsattes för ungefär samma regionala storm. Vi tog bort de första 30 meterna från hyggesgränsen eftersom gränserna inte är exakta och bilder kan ge en falsk förändring precis intill en öppen yta. Huvudfrågan gällde därför skog mellan 30 och 100 meter från hygget.

Vi delade också hyggena efter när de avverkades: 2011–2015, 2016–2020, 2021–2023 och 2024–2025.

För varje grupp jämförde vi den sida som borde ha varit mest utsatt av den nordvästliga vinden med de andra sidorna av samma hyggen. För att inte låta ett enskilt hårt drabbat område styra resultatet delade vi dessutom landskapet i områden om 10x10 kilometer och upprepade jämförelsen många gånger med olika urval av dessa områden.

Mellan 30 och 100 meter från hygget blev resultatet ungefär 4 % högre risk vid hyggen från 2011–2015, 19 % vid hyggen från 2016–2020, 19 % vid hyggen från 2021–2023 och 27 % vid hyggen från 2024–2025.

För de färskaste hyggena var cirka 4,46 % av den analyserade skogen på den mest utsatta sidan utpekad som skadad. På de andra sidorna av samma hyggen var motsvarande andel cirka 3,27 %.

Det hårdare urvalet av stormskada gav nästan samma resultat, cirka 28 % högre risk vid de färskaste hyggena.

Skillnaden syntes mellan 30 och 100 meter från hygget men inte mellan 100 och 200 meter. Det stämmer bättre med en kort påverkan från en exponerad skogskant än med att hela landskapet runt hyggen generellt skulle vara mer stormutsatt. Mönstret är också starkast vid färska hyggen och saknas i stort sett vid de äldsta hyggena. Det kan passa med att skogskanter med tiden hinner anpassas till vinden och att ny skog växer upp på hygget.

Observera - kan!

Efter den första körningen gjorde vi därför en särskild granskning där målet var att försöka få hyggesresultatet att försvinna genom rimliga alternativa sätt att räkna.

Nordväst gav den starkaste skillnaden av 24 testade vindriktningar. När varje hygge fick en slumpmässig vindriktning blev ett lika starkt resultat mycket ovanligt. Skillnaden fanns vid alla tre nivåerna för skadeindikationen, den var tydlig fram till ungefär 100 meter och försvann därefter. Gamla hyggen från 2011–2015 visade ingen tydlig skillnad och resultatet hade samma riktning även när varje hygge fick samma vikt.

Men granskningen hittade också viktiga svagheter.

Förändringsbildens första satellitbild är från den 12 februari 2025. Inget av de analyserbara hyggena från 2025 var registrerat som utfört före detta datum. Dessa hyggen kan därför själva bidra till förändringen mellan bilderna. När bara hyggen från 2024 används blir skillnaden ungefär 22 % i stället för 27 %. Riktningen är fortfarande den förväntade, men osäkerheten blir så stor att ingen verklig skillnad också är möjlig.

Gävleborg står också för en stor del av det samlade resultatet. När länet tas bort återstår bara en mycket liten skillnad. Dessutom ligger många skogsrutor nära mer än ett hygge. När sådana rutor tas bort blir skillnaden mindre och mer osäker.


Utöver ovanstående gjorde vi också ett test för att se hur skog i naturreservat inom stormområdet drabbades i relation till annan produktiv skogsmark.

Där fick vi först ett väldigt kraftigt utslag med betydligt lägre skadeindikation i naturreservat. Men när vi började utmana det resultatet dök det upp problem med själva satellitmetoden och hur olika typer av skog verkar slå igenom i förändringsbilden. Därför håller vi på den delen tills vidare.

Hur ska man då tänka när man läst detta?

Tänk så här: detta är ett test och absolut inget facit. Det finns osäkerheter i flera av underlagen och framför allt ska en skadeindikation i en satellitbild inte blandas ihop med exakt uppmätt stormfälld skog.

Trots det tycker jag att det blev ett ganska bra diskussionsunderlag för en forumtråd.

Vad säger ni som varit ute i områdena efter Johannes? Känner ni igen bilden med färska hyggeskanter eller ser ni något annat?


Hur definierade ni "förväntad skadeindikation" som ni jämförde grundytespannen mot?
Är det t.ex. uttryckt som X m3sk/ha eller Y % av virkesförrådet före stormen?

Jag tycker att det låter kontraintuitivt att medianåldern på påverkad granskog överlag skulle vara ca 10 år högre än tallskogen. Rimligen bör granen överlag stå på bördigare marker och således sannolikt vara högre än tallar på magrare mark vid samma ålder - något som borde öka skaderisken vid kraftig blåst.

Bara mina fem ören...

MVH
Alias

Användarvisningsbild

Re: Laser- och öppen GIS-data på stormområdet Johannes

Fredrik Reuter  
#915525Bra fråga Alias!

Lite nördigt kanske men nej, det har inte volym per enhet eller så att göra. Till att börja med så använde jag Skogsstyrelsens förändringskarta över stormområdet, den har upplösning 10x10 m per pixel. Sedan har Sks en indikering per pixel, typ här har något hänt. Här tog jag bara de pixlar som verkligen gav utslag för att "något hänt". Och det var på dessa pixlar jag sedan korskörde med skoglig grunddata, NMD och SLU-data (trädslag, medelhöjd, volym, GY etc.).

Men grundytan är lite speciell. Här räcker det inte att bara titta på vilken GY de skadade pixlarna har, eftersom man då exempelvis kan få utslag bara för att ett hårt stormdrabbat område råkar innehålla mycket skog med låg grundyta.

Så här delade jag istället upp området i 5x5 km-rutor och jämförde skog som var så lik som möjligt: samma område, tall eller gran, ungefär samma ålder och höjd samt samma laserskanningsår. Här kommer den "förväntade skadeindikationen" in.

Förenklat: om 2 % av all jämförbar skog i en sådan grupp hade skadeindikering så är 2 % den förväntade nivån. Om skog med exempelvis GY 1–9 i samma grupper istället hade 3 % skadeindikering så är den alltså överrepresenterad bland skadorna.

I den riktiga körningen hade GY 1–9 en faktisk skadeindikering på 3,31 %, medan den förväntade nivån efter dessa jämförelser var cirka 2,28 %. 3,31 / 2,28 blir ungefär 1,45, alltså 45 % fler skadeindikerade pixlar än väntat.

Så det är alltså inte 45 % mer nedblåst volym, utan 45 % fler 10x10-meterspixlar med tydlig förändringssignal än vad man hade väntat sig i motsvarande skog.

Men frågan är om detta verkligen blev "förenklat"...

Åldersskillnad och anledningar till detta kan vi inte dra från denna körning. Se det mer som att "så här blev det", men inte "därför att".

   TS
Avatar Fallback

Re: Laser- och öppen GIS-data på stormområdet Johannes

gurka  
#915570Efter stormen Gudrun gjordes många analyser i fält för att se vad som kan minska risken för stormskador.
Skillnaden mellan Johannes och Gudrun var väl främst vindstyrkorna och att gudrun-området var gran dominerat.
Man såg ungefär samma mönster och utformade rekommendationer efter skadebilden.

"Med erfarenheter från stormen Gudrun ger Skogsstyrelsen några sammanfattande råd:

Röj granungskogen vid 2-4 meters höjd.
Gallra skogen tidigt.
Undvik gallring, eller gallra svagt, i granskog högre än 20 meter.
Minska successivt åldern vid föryngringsavverkning i granskog på god mark.
Behandla mot rotröta efter gallring.
Se upp med hyggeskanter exponerade för vind.
Förbered en fröträdsställning med en gallring 5-10 år före föryngringsavverkningen.
Dikesrensa där det behövs.
Gödsla inte direkt efter gallring. Vänta omkring 5 år."


https://www.skogen.se/skogssverige/skog ... ormskador/

Avatar Fallback

Re: Laser- och öppen GIS-data på stormområdet Johannes

jannee  
#915578Skogstyrelsens råd ska man ändå ta med en nypa salt.
Om dessa kontorsnissar hade varit alerta och direkt beskådat resultatet efter Gudruns härjningar hade de kanske kommit fram till några annorlunda råd - slutsatser.
Jag körde igenom det Gudrunhärjade området vid ett flertal tillfällen och lade då märke till en speciell sak.
Nämligen just detta;
De områden, torra såväl som blöta där skogen bestod av blandskog = mycket löv såsom asp och björk/bok där fanns det betydligt mindre med vindfälle - ja vissa områden HELT oskadda.
Stormen Gudrun var så pass kraftig att 20 till 30 åriga tallar gått rent av 5 till 7 meter upp.
Granen med sitt lite mer ytliga rotsystem låg helt platt mot marken medans lövträden fortfande stod kvar, många ggr helt oskadda om de nu inte blivit påknuffade av något barrträd.
M.a.o. vill man skydda sig från en massa otrevliga vindfälle bör man nog satsa på blandskog = mycket björk bland granen + tidiga slutavverkningar.

 Besvara 
  • Sida 1 av 1
Annons:
Arevo
Fredrik Reuter
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).