lör 01 aug 2026, 15:08#914329Två frågor med anledning av podden:
1) Ni pratar om kort omloppstid som en fördel för en massaindustri. På vilket sätt är en kort omloppstid en fördel för industrin?
2) Ni fokuserar ofta på massaved i era diskussioner, trots att drygt hälften av allt virke som avverkas är sågtimmer, och sågtimret fortfarande betalas bättre än massaved. Så varför detta fokus på massaved?
(apropå omloppstid så blandar ni ihop omloppstid och genomsnittlig ålder vid slutavverkning vid en specifik tidpunkt, det är inte samma sak; har ni glömt hur man beräknar genomsnittlig omloppstid för ett skogslandskap som brukas med trakthyggesbruk?)
mån 03 aug 2026, 11:49#914401Här kommer svar från oss på Lars frågor:
1. Ni pratar om kort omloppstid som en fördel för en massaindustri. På vilket sätt är en kort omloppstid en fördel för industrin?
Svar: Sänkt omloppstid (på landskaps/riksnivå) betyder att avverkningstakten har ökat. Ökad avverkningstakt ger, förutsatt att inte volymen/ha har minskat, ökad virkesvolym på marknaden. Ökat utbud ger lägre pristryck uppåt om inte efterfrågan samtidigt ökar mer än utbudet. Det här gynnar all skogsindustri, såväl massaindustri som sågverk.
Enligt Rikskogstaxeringens data så har avverkningsarealerna ökat tydligt under den senaste femårsperioden. Om jag tar genomsnittet för de senaste fem årens medelvärden över slutavverkad areal (2018-2022) så hamnar jag på 232 720 hektar i årlig slutavverkning. Snittet för de föregående fem årens medelvärden (2013-2017) var 193 600 hektar slutavverkningsareal. Det ger en ökning av slutavverkningsarealen med drygt 20 procent. Alla siffrorna finns i tabellen här nedan.
Om man sätter den slutavverkade arealen i relation till den tillgängliga virkesproduktionsmarken (finns redovisat vid beskrivning av råskogsbalansen i Skogsdata 2026, sid 53) så får man fram följande årsytor och omloppstid:
2013-2017 193 600 hektar slutavverkningsareal 19 700 000 hektar virkesproduktionsmark Årsytan blir då 0,983% av arealen vilket ger en omloppstid om 102 år
2018-2022 232 720 hektar slutavverkningsareal 19 400 000 hektar virkesproduktionsmark Årsytan blir då 1,199 % av arealen vilket ger en omloppstid om 83 år
Sammanfattningsvis så har under en 10-årsperiod:
-Slutavverkningsarealen ökat med 20,2%
-Årsytan har ökat med 21,7%
-Omloppstiden har minskat med 18,6%
För att dubbelkolla rimligheten i ovanstående så kan man titta på Riksskogstaxeringens uppgifter över avverkade volymer från just slutavverkning. Skogsstyrelsen redovisar dessa siffror på sin sajt tillammans med Skogsstyrelsens egna siffror över den totala bruttoavverkningen.
Här kan man se att medeltalet för årsdata 2013-2017 är 50,1 miljoner m3sk från slutavverkning och 60,7 miljoner m3sk/år som medel för 2018-2022. Siffrorna omfattar jämförbara femårsmedel från riksskogstaxeringen som vi har använt i räkneexemplen är ovan. Avverkningen har enligt dessa siffror ökat med 21,2 procent från perioden 2013-2017 till 2018-2022. Väl i linje med uppgifterna om slutavverkningsarealerna.
Slutsats: avverkningarna har ökat och omloppstiden har sjunkit under den senaste femårsperioden 2018-2022 enligt Riksskogstaxeringem och det har drivit ut mer virke på marknaden. Peaken för avverkningsvolym och slutavverkningsareal ligger runt 2019-2020 enligt RT femårsmedelvärden. Det innebär i praktiken medelvärden från 2019-2023. Fram till 2023 så innebar denna volymökning att industrin fick stora volymer virke till fortsatt låga priser. Inte förrän 2024-2025, när avverkningsvolymerna började minska efter peaken, började virkespriserna stiga på allvar.
2. Ni fokuserar ofta på massaved i era diskussioner, trots att drygt hälften av allt virke som avverkas är sågtimmer, och sågtimret fortfarande betalas bättre än massaved. Så varför detta fokus på massaved?
Svar: Ja, vi har pratat mycket om massaveden i våra senaste poddar och under den senaste tiden. Anledningen är att vi inte är lika oroade över timmermarknaden som vi är över massavedsmarknaden. Sågverkens lönsamhetsproblem kan mestadels tillskrivas dålig byggverksamhet och konjunktur. Det finns en tydlig framtida underskottssituation för barrträvaror av nordisk kvalité och vi tror att svenska skogsägare fortsatt kommer att kunna få bra betalt för sitt timmer. När det gäller massabruken så är deras problem av strukturell karaktär. Deras produkter, både massa och papper/kartong, möter allt tuffare konkurrens från mycket expansiva och kompetenta kortfiberproducenter (eucalyptus). Bruken sitter i en rävsax där marknadspriserna ligger där de ligger och det enda som återstår är att pressa kostnader. Inte minst på vedråvaran.
Ett problem (som vi ser det) är att den svenska virkesmarknaden har dominerats av bolag och någon förening som har massa/cellulosaprodukter som sitt absoluta huvudfokus. Och även om en stor del av råvaruflödet primärt går till sågverken så är de allra flesta svenska sågverk beroende av några få svenska massabruk för att få avsättning både för massaved och framför allt sågverksflis. Bolagen sitter med dyra industrianläggningar och för att försörja dessa har de byggt upp ett decentraliserat och mycket effektivt nätverk för virkesförsörjningen. Om de inte klarar av att vara konkurrenskraftiga på marknaden för sina produkter riskeras en prispress på massaved som även kommer att drabba sågverken när det gäller deras flis och därmed indirekt, drabba skogsägarna dubbelt.
(apropå omloppstid så blandar ni ihop omloppstid och genomsnittlig ålder vid slutavverkning vid en specifik tidpunkt, det är inte samma sak; har ni glömt hur man beräknar genomsnittlig omloppstid för ett skogslandskap som brukas med trakthyggesbruk?)
Svar: Jodå, vi förstår skillnaden mellan omloppstid och genomsnittlig slutavverkningsålder. Och vi vet även att det finns ett samband mellan dessa. I alla fall över tid. Men det är en komplex fråga om vad som är orsak och verkan i det korta perspektivet och det påverkas av olika faktorer. Som t ex skogarnas åldersstrukturer och om äldre skog avsätts och blir otillgänglig för avverkning.
Det vi kan konstatera är att den genomsnittliga åldern vid slutavverkning, enligt data från Riksskogstaxeringen för motsvarande år, har minskat från 108 år 2013 till 99 år 2022 på riksnivå. Slutavverkningsåldern har sjunkit tydligt och mest i Norrland. Så här mycket har den genomsnittluga slutavverkningsåldern minskat under 10 år, från 2013 till 2022 enligt Riksskogstaxeringen (femårsmedelvärden):
Norra Norrland: Från 125 år till 113 år (-13 år, -9%) Södra Norrland: Från 120 till 111 år (-9 år, -9%) Svealand: Från 96 år till 89 år (-7 år, -7%) Götaland: Från 89 år till 86 år (-3 år, -3%)
Siffror över slutavverkningsarerealer och slutavverkningsvolymer från Riksskogstaxeringen.
mån 03 aug 2026, 12:35#914405Tack Torbjörn. Många viktiga siffror där. Finns det någon som aktivt jobbar med att försöka analysera vad som är orsakerna till den här förändringarna i omloppstiderna? Och finns det något prognosverktyg som kan dra ut linjerna över hur den troliga utvecklingen ser ut för de kommande 5års perioderna? Som skogsägare delar jag av historiska skäl er oro för vad som händer om det inte finns lönsam avsättning för virket som idag går till massaindustrin. Om det inte finns efterfrågan på det sortimentet så kommer skogsbruket ofrånkomligen att förändras om det bara blir sågtimmer som kommer att vara lönsamt att avverka i framtiden.
Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.
mån 03 aug 2026, 13:50#914407Om man resonerar som Torbjörn och Fredrik skulle kortare omloppstider kunna bidra till bättre ekonomi för skogsägaren på lite längre sikt.
Kortare omloppstid (om man utgår från att vi idag inte uppnår max medeltillväxt) borde innebära lite lägre tillväxt och lite högre procentandel som blir massa och det borde ge att det kommer ut mindre timmer på marknaden.
Och ska man följa T&Fs resonemang borde timmerpriset gå upp i och med en minskning på marknaden av det sortimentet,och därmed kompensera skogsägaren för den minskade massa försäljningen.
mån 03 aug 2026, 13:52#914408I ett system som har en omloppstid på ca 100 år kan man inte se trender genom att titta på väldigt korta perioder. Det orimliga blir tydligt i Skogsdata 2026 som visar att de två senaste 5-årsperioderna har den slutavverkade arealen varit exakt samma, 209 000 hektar. Tittar man längre bak i tiden så ser man att under perioden 1955-1978 slutavverkades en bra bit över 200 000 hektar per år, med en topp efter stormarna i slutet av 1960-talet. På liknande sätt blev det en topp efter torrsommaren 2018 med efterföljande utbrott av barkborrar. Så ser man på de senaste ca 70 åren så ligger arealen väldigt stilla på knappt 1%.
Men det var inte det jag frågade. Jag frågade varför ni i podden lyfter korta omloppstider som en generell fördel för industrin. Ditt svar handlar om hur tillfälliga ökningar/minskningar av utbudet av råvara påverkar priset, men i podden hävdar ni att den korta omloppstiden för eucalyptus i Sydamerika gynnar insustrin där. Hurdå? Eller om jag vänder på frågan. Varför hävdar ni att det är en nackdel för industrin i Norden att vi har långa omloppstider ute i skogen?
När det gäller massaveden tror jag att ni tänker fel, därför att ni luras av ordet massa, dvs pappersmassa. Om man istället inkluderar allt som kan tillverkas av trä som råvara så ökar den globala efterfrågan redan och den kommer öka ännu mer. Exempelvis såhär: https://www.biorefineryostrand.com/sv/
Lars Lundqvist SLU skrev:I ett system som har en omloppstid på ca 100 år kan man inte se trender genom att titta på väldigt korta perioder. Det orimliga blir tydligt i Skogsdata 2026 som visar att de två senaste 5-årsperioderna har den slutavverkade arealen varit exakt samma, 209 000 hektar. Tittar man längre bak i tiden så ser man att under perioden 1955-1978 slutavverkades en bra bit över 200 000 hektar per år, med en topp efter stormarna i slutet av 1960-talet. På liknande sätt blev det en topp efter torrsommaren 2018 med efterföljande utbrott av barkborrar. Så ser man på de senaste ca 70 åren så ligger arealen väldigt stilla på knappt 1%.
Medelvärdet från Riksskogstaxeringen för din period är 216,6 tusen hektar per år. Och räknar man med dagens förutsättningar för avverkning så får man använda Virkesproduktionsmark och denna var i senaste Riksskogstaxeringen 19,4 miljoner hektar (produktiv skogsmark minus hänsynsytor och frivillig avsättning). Då blir det en teoretisk andel på 1,12 % eller en omloppstid på ca 90 år. Det känns bäst att använda senaste areal tillgänglig för avverkning för att diskutera dagens skogsbruk, den har säkert varierat över tid och Skogsstatistisk årsbok från mitten av 1950-talet visar att produktiv skogsmark var ~22,5 miljoner hektar. I slutet av 1960 hade det stigit till 23,5 miljoner hektar i och med alla igenplanteringar av åkermark.
Lars Lundqvist SLU skrev:Men det var inte det jag frågade. Jag frågade varför ni i podden lyfter korta omloppstider som en generell fördel för industrin. Ditt svar handlar om hur tillfälliga ökningar/minskningar av utbudet av råvara påverkar priset, men i podden hävdar ni att den korta omloppstiden för eucalyptus i Sydamerika gynnar insustrin där. Hurdå? Eller om jag vänder på frågan. Varför hävdar ni att det är en nackdel för industrin i Norden att vi har långa omloppstider ute i skogen?
I svensk kontext så har svensk massaindustri effektivt vandrat emot att leverera bulkprodukter på en världsmarknad. Det är ofta långa kontrakt och terminspriser med allt vad det innebär. Att då konkurrera med en aktör som kan skörda mer vedråvara per hektar oftare, förädla fram mer cellulosa per enhet (löv kontra barr) och dessutom med mindre energiåtgång och processkostnad är, milt uttryckt, en affärsrisk. Speciellt när det nu börjat en substitution där eukalyptusmassan alltmer kan ersätta den nordiska barrmassan.
Varför har vi satsat på contorta här i Sverige?
Lars Lundqvist SLU skrev:När det gäller massaveden tror jag att ni tänker fel, därför att ni luras av ordet massa, dvs pappersmassa. Om man istället inkluderar allt som kan tillverkas av trä som råvara så ökar den globala efterfrågan redan och den kommer öka ännu mer. Exempelvis såhär: https://www.biorefineryostrand.com/sv/
För det första, det finns väl inget investeringsbeslut än på detta raffinaderi, så det är lite oklart vad det blir av det?
Det andra, kan vi verkligen sätta det teoretiska raffinaderiet på en världsmarknad och global efterfrågan? Alltså om man tänker att det ska ersätta olja på en global marknad? Har för mig att du själv nämnt att det blir svårt.
Annars är jag med dig och tror definitivt det kommer finnas bra marknader för trä framöver. Här finns säkert också en marknad för massaprodukter men jag tror vi måste hitta andra områden än bulk i form av massabal och kraftliner.
MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!
tis 04 aug 2026, 16:21#914458Södras ledning har vid olika tillfällen de senaste 20 åren (minst) lyft att man behöver bredda sin produktportfölj med olika kemikaliska produkter i olika former. Där har man som jag förstår det forskat på att få fram bioraffinaderier och startat lite produktion bland annat av biometanol. Har svårt att utläsa om det är ekonomin eller produktionstekniken som sätter käppar i hjulet, men de har inte lyckats skala upp det på 20 år så det är nog en bra bit kvar innan det kan bli en stor affär.
Historikern Gunnar Wetterberg brukar ur historiskt perspektiv beskriva att skogen före Sverige byggde massaindustrin mest var till besvär för bonden. I vägen för odling och för dåligt betalt för att kunna levas på. Kommer framtidens historiker eventuellt att konstatera att skogen som guldgruva var en kort period efter andra världskriget om massaindustrin tappar lönsamheten?
Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.
Fredrik Reuter skrev:För det första, det finns väl inget investeringsbeslut än på detta raffinaderi, så det är lite oklart vad det blir av det?
Det andra, kan vi verkligen sätta det teoretiska raffinaderiet på en världsmarknad och global efterfrågan? Alltså om man tänker att det ska ersätta olja på en global marknad? Har för mig att du själv nämnt att det blir svårt.
Annars är jag med dig och tror definitivt det kommer finnas bra marknader för trä framöver. Här finns säkert också en marknad för massaprodukter men jag tror vi måste hitta andra områden än bulk i form av massabal och kraftliner.
Det är nog en diger uppgift att sälja den typen av produkter.
Däremot borde det kunna finnas många andra produkter som skulle kunna komma från skogen.
Även av andra träslag är intressanta tänker jag.
Eller för den delen någon helt annan produkt från en skoglig miljö.
lör 08 aug 2026, 06:44#914650Ja, skog är ingen ettårsgröda, tror man på bättre priser de kommande åren så kan man hålla ut, men hur länge? Vad finns i spåkulan som säger att vi kommer att få högre priser kommande fem åren? Är det om Trump och Putin lämnar scenen?
Vad är kamelkvinta förresten?
Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.
Det är ett lite elakt uttryck för furuvirke av dålig kvalité. Sämre än kvinta (5:e-sortering) men som man alltid kunde bli av med till köpare i Mellanöstern.
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).
