Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

[HannuRöj]

tis 28 jul 2026, 20:04#914113Eller så hade vi lika mycket löv so nu, men nu har vi avsevärd mer barr. Med tanke på skogsdikning, sjösänkningar mm. 🤔

Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"

[Fredrik Reuter]

tis 28 jul 2026, 20:09#914115

Hur menar du att något av det talar för att det skulle ske nåt katastrofalt om det inte brinner utan man istället kalhugger 1% av skogmarken per år?

Var har jag skrivit att det skulle vara katastrofalt? Jag invände mot påståendet att trakthyggesbruket ligger mycket nära naturlig skogsbrand.

MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!

[gurka]

tis 28 jul 2026, 20:26#914116

Var har jag skrivit att det skulle vara katastrofalt? Jag invände mot påståendet att trakthyggesbruket ligger mycket nära naturlig skogsbrand.

Har du förslag på någon annan avverkning/ föryngrings-modell som mer påminner om skogsbrand?
(jag antar att schackrutehuggning går bort)

[Lars Lundqvist SLU]

tis 28 jul 2026, 20:40#914119

Hur menar du att något av det talar för att det skulle ske nåt katastrofalt om det inte brinner utan man istället kalhugger 1% av skogmarken per år?

Var har jag skrivit att det skulle vara katastrofalt? Jag invände mot påståendet att trakthyggesbruket ligger mycket nära naturlig skogsbrand.

Du är sen på bollen... Det är ingen som påstått att "trakthyggesbruket ligger mycket nära naturlig skogsbrand"

Allt började med detta av Sundhult

Samtidigt har dagens svenska skogsbruk, med plantering, likåldriga bestånd och ett successivt mer mekaniserat arbete, bara hunnit verka under mycket få omloppstider. - - Ändå har vi ännu inte sett hur hela brukningskedjan, upprepad genom flera skogsgenerationer, påverkar ekosystemet.

Det blir tydligare om man jämför med lantbruket. - - Först efter många varv har man kunnat se hur små förändringar kan läggas ovanpå varandra och till slut ge stora negativa följder, även när skörden länge hållits uppe.

På det svarade gurka

Ett avverkningssystem som påminner om brand men där vi tar tillvara råvaran är mycket nära ett utprovat system som redan gått många "varv".

Så vad talar för att det blir stora negativa följder om man kalhugger istället för att det återkommande brinner? I såna fall för vad (förutom brandberoende arter)?

[Bosse1]

ons 29 jul 2026, 00:17#914127Lägger det här då 😎
Bosse1 - Nytt förslag om nyckelbiotoper - möte 30 nov

[Sundhult]

ons 29 jul 2026, 10:21#914134Jag håller med Lars om att trakthyggesbruket kan utnyttja samma föryngringsförmåga hos träden som kommer till uttryck efter en beståndsersättande skogsbrand. När trädtaket försvinner får arter som är anpassade till öppna miljöer möjlighet att etablera sig.

Jag håller också med Fredrik om att det inte betyder att trakthyggesbruket efterliknar skogsbranden som ekologisk störning. När jag försöker sammanfatta det jag har läst förstår jag det som att likheten främst ligger i trädens förmåga att föryngra sig när en öppen yta skapas. Samtidigt verkar branden och trakthygget lämna olika ekologiska arv, som i sin tur påverkar förutsättningarna för ekosystemets fortsatta utveckling.

Efter en skogsbrand finns ofta en ojämn mosaik av överlevande, skadade och döda träd, stående och liggande ved, aska, brandkol och partier som har brunnit olika hårt. En del av marklivet slås ut, medan annat överlever längre ned i marken, i veden eller i mindre påverkade partier. Hur stora förändringarna blir beror mycket på brandens intensitet och varaktighet.

Efter en kalavverkning upphettas marken inte på samma sätt. Humusskikt, stubbar, rötter och många markorganismer finns kvar, samtidigt som livsvillkoren förändras kraftigt när trädtaket och nästan alla levande träd försvinner. Därmed minskar också fotosyntesen och energitillförseln till levande rötter, mykorrhizasvampar och andra organismer som varit knutna till träden.

Stammarna förs bort, medan grenar och toppar antingen kan lämnas kvar eller tas ut. Lämnas de kvar finns mer marktäckning, organiskt material och växtnäring kvar på platsen. Tas de ut förs ytterligare material och näring bort. Hur riset fördelas, hur mycket hänsyn och grov död ved som lämnas samt om marken därefter markbereds och planteras påverkar därför vilket ekologiskt arv som återstår efter kalhygget. På motsvarande sätt påverkas brandfältets fortsatta utveckling av om det lämnas för naturlig föryngring eller följs av exempelvis avverkning, markberedning och plantering.

Det jag tar med mig är därför att en skogsbrand och ett trakthygge kan utnyttja samma föryngringsförmåga hos träden utan att för den skull vara ekologiskt likvärdiga störningar. De lämnar olika ekologiska arv, och dessa förändras vidare genom de åtgärder vi väljer att göra efteråt.

Det är kanske just detta W.C. Lowdermilk menar med att förstå markens enkla språk: att kunna läsa det ekologiska arv som både våra beslut och naturliga störningar lämnar efter sig i landskapet.

In a very real sense the land does not lie; it bears a record of what men write on it. In a larger sense a nation writes its record on the land, and a civilization writes its record on the land—a record that is easy to read by those who understand the simple language of the land.

//Christian Dahlqvist

youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com

[gurka]

ons 29 jul 2026, 13:02#914145

Jag håller med Lars om att trakthyggesbruket kan utnyttja samma föryngringsförmåga hos träden som kommer till uttryck efter en beståndsersättande skogsbrand. När trädtaket försvinner får arter som är anpassade till öppna miljöer möjlighet att etablera sig.

Det kan jag också hålla med om och det är den effekt jag utnyttjar.
(Om någon sen har önskan att ytterligare efterlikna förhållandena efter en skogsbrand och hittar ekonomiska, klimatfördelar, samhällesfördelar eller miljöfördelar med att bränna timmer, massaved och ved direkt efter avverkning eller storm, så står det dem fritt att göra så...)

[Sundhult]

ons 29 jul 2026, 14:28#914147Nu är den här tråden ute på ett sidospår igen.
Den här tråden handlar om hyggesfrott skogsbruk.

Inte för eller emot vare sig trakthyggesbruk eller hyggesfria metoder.

Filmerna handlar om hur hyggesfria metoder kan var ett sätt att sköta skogen och få avkastning.
En del är att kombinera det med värden utöver virke.

Att elda upp sin skog är inte särdeles ekonomiskt för skogsägaren ( utom möjligen en ovanlig omstart för ett bestånd).

Den som har bestämt sig för att bruka sin skog med trakthyggesbruket ska göra det.

I den här tråden utgår vi från filmerna odör ställa oss frågor:

1. Vilka värden kan hyggesfritt producera utöver timmer och massaved, och hur kan dessa kombineras med tillräckligt god ekonomisk avkastning?
   
2. På vilka marker och i vilka bestånd fungerar olika hyggesfria metoder bäst, och var fungerar de sämre?
   
3. Hur påverkar hyggesfri skötsel föryngring, trädslagsblandning och skogens struktur över tid?
   
4. Hur påverkas ekonomin av mindre och återkommande uttag, längre tid mellan åtgärder och andra sortiment?
   
5. Vilka risker kan hyggesfritt minska eller öka när det gäller storm, torka, granbarkborre och betesskador?
   
6. Hur påverkas biologisk mångfald, mark, vatten och andra ekosystemfunktioner av olika hyggesfria metoder?
   
7. Vad kan vi lära av skogsägare som redan bedriver hyggesfritt på andra sätt än de etablerade mallarna beskriver?

Så kan de som vill utveckla sitt trakthyggesbruk, eller diskutera sitt motstånd till hyggesfria metoder i andra trådar.
Där kan vi mötas och dela argument för eller emot, så kan vi här utforska hur vi faktiskt skulle kunna prova och utveckla vilka värden och inkomster hyggesfria principer kan ge oss.

Den här sektionen på forumet heter trots allt Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt.
Det är lite tråkigt att så fort hyggesfritt förekommer så blir det en Volvo eller SAAB/"Min pappa är bättre än din pappa" diskussion. Något som hämmar det nyfikna samtalet och hitta vägar framåt för de som vill lära sig av de som redan praktiserar det och fördjupa sina kunskaper.

//Christian Dahlqvist

youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com

[Bjänndal]

ons 29 jul 2026, 14:46#914149Under punkt 5 så borde kanske rotröta vara med. Jag har ingen erfarenhet att dela med mig. Men om det kommer in rotröta i en blädningsskog så har man problem. De blädningar som jag varit inblandad i att hugga har varit på senvintern, februari till början av april. Detta för att minska risken. Men körskador, färska stubbar och ev barkskadpr på stående träd kan vara inkörsport för rotröta.

[Lars Lundqvist SLU]

ons 29 jul 2026, 16:22#914154

I den här tråden utgår vi från filmerna odör ställa oss frågor:

Flera av dina frågor rör hela omloppstiden och är bara relevanta om de hyggesfria alternativen berör hela eller stora delar av skogsinnehavet.

Steg 1 blir därför att för varje fråga klargöra vilket av de fyra alternativen som avses:

1) Hyggesfri föryngring med skärmställning (trakthyggesbruk)
2) Hyggesfri föryngring med samtidigt omföring till minibestånd, det Skogsstyrelsen kallar luckor (trakthyggesbruk)
3) Plockhuggning, dvs höggallring i skog som inte är fullskiktad (trakthyggesbruk)

4) Blädningsbruk i fullskiktad skog (blädningsbruk)
5) Omföring till blädningsbruk (omföring till fullskiktad skog)

Alternativ 4 och 5 kommer vara väldigt ovanliga och där finns dagens kunskap sammanställd dels i vetenskaplig översiktsartikel och dels i form av en praktisk handbok. Så fokus bör väl ligga på punkterna 1-3, som kommer att vara det vanligaste?

Punkt 1, skärmställning, har historiskt bara använts på en väldigt liten andel av den årliga föryngringsarealen, men det finns trots det ganska mycket kunskap. En bra utgångspunkt för diskussionerna bör vara kapitel 4 i Skogsskötselserien - Naturlig föryngring av tall och gran. Där redovisas den kunskap som finns om hela skalan från gles fröträdsställning till tät skärmställning. Nya frågor bör därför formuleras mot bakgrund av vad det som står där. Så de som vill diskutera skärmställning börjar förslagsvis med att läsa igenom det kapitlet. Kom ihåg att den fortsatta skötseln av ungskogen är en fristående fråga som inte hänger ihop med skärmställning som föryngringsmetod.
https://www.skogsstyrelsen.se/globalass ... n-2017.pdf

Punkt 2, omföring till små minibestånd, finns det mindre kunskap om, men det finns studier av föryngring i olika stora luckor, kanteffekter längs hyggeskanter, osv. Jag har börjat sammanställa de studier som finns om föryngring i luckor, begränsat till tall, gran och björk. Kom ihåg att den fortsatta skötseln av den ungskog som växer upp som ett minibestånd är en fristående fråga som inte hänger ihop med beståndsstorleken som sådan. Däremot blir det relevant med frågor om hur man kan planera ett skogsbruk med mängder av väldigt små bestånd.

Punkt 3, plockhuggning/höggallring är en luring eftersom det ofta framställs som en parallell till blädningsbruk, men utan kravet på fullskiktad skog. Studier av blädningsbruk förklarar varför skogen måste vara fullskiktad för att det ska fungera långsiktigt, så frågan är vad som är relevant att diskutera när det gäller höggallring, som vi inte redan vet? Slutresultatet är en skog som antingen måste kalhuggas eller så blir det i praktiken en skärmställning, och alltså alternativ 1.

Var vill du börja?

[Bjänndal]

ons 29 jul 2026, 17:54#914160Jag har försökt att begripa hur den gamla Uno Wallmo fick sitt skogsbruk att fungera i praktiken. Det kan väl möjligen beskrivas som en blandning av 2 och 3. Småluckor och höggallring. Han verkar ju haft gynnsamma skogar, både lättföryngrade och god tillväxt. Om vi tänker oss att han bedrivet sitt skogsbruk i hundra år eller så, hur skulle skogarna se ut?
Och skulle det fungera i längden? Jag har ju sett en del gubbar som hugget i sin skog under hela sin levnad och inte gjort några hyggen. Hyggesfritt ur skogsägarens perspektiv! Men till slut funkar det inte, så det är ju inte hyggesfritt ur skogens perspektiv.

[Sundhult]

ons 29 jul 2026, 19:26#914165

I den här tråden utgår vi från filmerna odör ställa oss frågor:

Flera av dina frågor rör hela omloppstiden och är bara relevanta om de hyggesfria alternativen berör hela eller stora delar av skogsinnehavet.

Steg 1 blir därför att för varje fråga klargöra vilket av de fyra alternativen som avses:

1) Hyggesfri föryngring med skärmställning (trakthyggesbruk)
2) Hyggesfri föryngring med samtidigt omföring till minibestånd, det Skogsstyrelsen kallar luckor (trakthyggesbruk)
3) Plockhuggning, dvs höggallring i skog som inte är fullskiktad (trakthyggesbruk)

4) Blädningsbruk i fullskiktad skog (blädningsbruk)
5) Omföring till blädningsbruk (omföring till fullskiktad skog)

Alternativ 4 och 5 kommer vara väldigt ovanliga och där finns dagens kunskap sammanställd dels i vetenskaplig översiktsartikel och dels i form av en praktisk handbok. Så fokus bör väl ligga på punkterna 1-3, som kommer att vara det vanligaste?

Punkt 1, skärmställning, har historiskt bara använts på en väldigt liten andel av den årliga föryngringsarealen, men det finns trots det ganska mycket kunskap. En bra utgångspunkt för diskussionerna bör vara kapitel 4 i Skogsskötselserien - Naturlig föryngring av tall och gran. Där redovisas den kunskap som finns om hela skalan från gles fröträdsställning till tät skärmställning. Nya frågor bör därför formuleras mot bakgrund av vad det som står där. Så de som vill diskutera skärmställning börjar förslagsvis med att läsa igenom det kapitlet. Kom ihåg att den fortsatta skötseln av ungskogen är en fristående fråga som inte hänger ihop med skärmställning som föryngringsmetod.
https://www.skogsstyrelsen.se/globalass ... n-2017.pdf

Punkt 2, omföring till små minibestånd, finns det mindre kunskap om, men det finns studier av föryngring i olika stora luckor, kanteffekter längs hyggeskanter, osv. Jag har börjat sammanställa de studier som finns om föryngring i luckor, begränsat till tall, gran och björk. Kom ihåg att den fortsatta skötseln av den ungskog som växer upp som ett minibestånd är en fristående fråga som inte hänger ihop med beståndsstorleken som sådan. Däremot blir det relevant med frågor om hur man kan planera ett skogsbruk med mängder av väldigt små bestånd.

Punkt 3, plockhuggning/höggallring är en luring eftersom det ofta framställs som en parallell till blädningsbruk, men utan kravet på fullskiktad skog. Studier av blädningsbruk förklarar varför skogen måste vara fullskiktad för att det ska fungera långsiktigt, så frågan är vad som är relevant att diskutera när det gäller höggallring, som vi inte redan vet? Slutresultatet är en skog som antingen måste kalhuggas eller så blir det i praktiken en skärmställning, och alltså alternativ 1.

Var vill du börja?

Var jag vill börja
Jag vill titta genom vindrutan, inte fastna med blicken i backspegeln. Då blir det lättare att se nya vägar och formulera nya mål.

Jag har försökt bemöta invändningarna i den här tråden, flera gånger och i flera olika sakfrågor. Till slut blir det kontraproduktivt för den adaptiva process som jag uppfattar att filmerna efterlyser.

De upptrampade stigarna
När jag hela tiden behöver återvända till historiken och försvara varje avvikelse från det etablerade hamnar jag åter i andras fotspår och på redan upptrampade stigar. Där finns mycket kunskap att hämta. Samtidigt leder stigarna främst till platser vi redan känner.

För att upptäcka något nytt behöver vi ibland våga formulera om själva frågan.

När frågan förändrar systemet
Daniel Ek förändrade inte musikindustrin genom att hitta ett bättre sätt att sälja cd-skivor. Spotify förändrade hur människor fick tillgång till musik.

Tesla försökte inte bygga en något bättre bensinbil. Företaget utgick från att elbilen kunde vara grunden för ett helt annat system och byggde stegvis upp produkter, teknik och infrastruktur kring den.

På samma sätt kanske skogsbrukets utveckling inte främst ligger i att få hyggesfritt att leverera exakt samma gran- och tallråvara till samma industri med samma maskiner.

Vilka frågor behöver vi ställa?
Vi skogsägare behöver kunna utmana frågorna: Vilka andra trädslag, virkeskvaliteter, produkter och ekosystemnyttor kan skogen ge? Vilka maskiner och affärsmodeller skulle behövas för att ta vara på dem? Kan större mångfald samtidigt ge tillräckligt god ekonomisk avkastning och minska den samlade risken?

Assume wrong – även forskningsramen
Forskningen behövs för att undersöka vad som faktiskt håller. Samtidigt behöver även forskningsramen mötas med assume wrong. Ett komplext system måste avgränsas för att kunna studeras. Resultaten kan vara riktiga för de parametrar som valts, medan en viktig parameter eller ett avgörande samband ligger utanför synfältet.

När en observation ändrar frågan
Robin Warren såg återkommande bakterier i vävnadsprover från magsäckar. Barry Marshall valde att följa observationen, trots att den inte passade den etablerade förklaringen till magsår. Tillsammans visade de att bakterien Helicobacter pylori låg bakom en stor del av sjukdomen.

De hittade inte bara ett bättre sätt att dämpa magsyran. De tog en avvikande observation på allvar och upptäckte att frågan om magsårets orsak behövde formuleras om.

Det är den adaptiva dialog jag saknar här: inte fler varv kring svaren på gårdagens frågor, utan nyfikenhet på vilka frågor vi behöver ställa för morgondagens skog.

//Christian Dahlqvist

youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com

[HannuRöj]

ons 29 jul 2026, 20:14#9141675.Vilka risker kan hyggesfritt minska eller öka när det gäller storm, torka, granbarkborre och betesskador?

I flersiktade granskogar de yngre är tvungna att nöja sig och växa sina rötter blan mossan ovanför äldre granars rötter.
Efter plockhuggning när gamla rötterna ruttnar bort tappar yngre granar greppet i marken.
Har själv upplevd denna ondspiralen i våran ägen skog. Till slut blev kvar gamla och korta granar men alla yngre och livskraftiga blåste vinden ner, en på en.

Granrötter kan till och med frysa ihjäl om skyddande mossa sjunker bort. Då torkar och dör trän eller åtminstone lockar barkborrar.
😀 De var bra frågor alla men risken med ytliga rötter ville jag lyfta fram.

Hannu
"Pappa trivs i skogen, verkstaden och pannrummet"

[Badger]

ons 29 jul 2026, 21:11#914170

[*]Vilka värden kan hyggesfritt producera utöver timmer och massaved, och hur kan dessa kombineras med tillräckligt god ekonomisk avkastning?

[*]På vilka marker och i vilka bestånd fungerar olika hyggesfria metoder bäst, och var fungerar de sämre?

[*]Hur påverkar hyggesfri skötsel föryngring, trädslagsblandning och skogens struktur över tid?

[*]Hur påverkas ekonomin av mindre och återkommande uttag, längre tid mellan åtgärder och andra sortiment?

[*]Vilka risker kan hyggesfritt minska eller öka när det gäller storm, torka, granbarkborre och betesskador?

[*]Hur påverkas biologisk mångfald, mark, vatten och andra ekosystemfunktioner av olika hyggesfria metoder?

[*]Vad kan vi lära av skogsägare som redan bedriver hyggesfritt på andra sätt än de etablerade mallarna beskriver?[/list]

Fråga 1. Är intressant för den kräver förändrade värderingar i övriga samhället eller kreativa skogsägare som lyckas marknadsföra alternativ och få betalt för de alternativa värdena. Även om jag inte tror det är något för mig tar jag gärna del av vad andra kan dela med sig om detta.

Fråga 2 . En viktig aspekt för framtiden, frågan är hur det ska studeras. Dendrokonoligi kombinerat med loggböcker från äldre skogsbruk?

Fråga 3. Här är som nästan alla vet att min inställning är att jag hellre plockar ut en mindre summa varje år än att inväntar en eventuell jackpott vinst var 30e år. Men med gällande fastighetspriser och behovet att betala av lån vid ett övertagande så är det troligen så att många även framöver kommer att behöva göra rejäla uttag i framtiden för att lösa ekonomin. Enda möjligheten här är nog en form att storskalig systematisk huggning i schackrutor eller liknande om det ska kallas hyggesfritt.

Fråga 4. Varierad skog ger riskpridning. Mindre gran ger mindre risk för granbarkborre. Betesskador har jag lyckligtvis ganska lite erfarenhet av antagligen för att jag inte dukar upp en buffe av småplantor på ett i övrigt "tomt bord". Så på fråga fyra ser jag klara fördelar med hyggesfria metoder.

På fråga 5 är väl svaret ja, men hur är det nog väldigt lite kunskap om än tyvärr för att det är så många samverkade faktorer att studera så det finns bara fragment.

Apropå det där med Tesla så kan vi lära oss mer av Königsegg och Saab. Cristian von Königsegg ville starta elbilsproduktion i Saabs anläggning, men Saabs ledning och dåvarande regeringen sa att det var omöjligt och lät honom inte ta över. Förövrigt hade alla sagt till honom att det var omöjligt att bygga en svensk supersportbil.

Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.

[Lars Lundqvist SLU]

ons 29 jul 2026, 22:05#914171

Jag har försökt att begripa hur den gamla Uno Wallmo fick sitt skogsbruk att fungera i praktiken. Det kan väl möjligen beskrivas som en blandning av 2 och 3. Småluckor och höggallring. Han verkar ju haft gynnsamma skogar, både lättföryngrade och god tillväxt. Om vi tänker oss att han bedrivet sitt skogsbruk i hundra år eller så, hur skulle skogarna se ut?
Och skulle det fungera i längden? Jag har ju sett en del gubbar som hugget i sin skog under hela sin levnad och inte gjort några hyggen. Hyggesfritt ur skogsägarens perspektiv! Men till slut funkar det inte, så det är ju inte hyggesfritt ur skogens perspektiv.

Uno Wallmo vurmade för höggallring därför att många av de skogar han fick ta över hade aldrig röjts eller gallrats tidigare. Så de största träden var förväxande "vargträd" med dålig kvalité, de som idag plockas bort vid röjningen. Genom att höggallra fick han kvar träd som hade bättre kvalité.
Sen gjorde han inte "luckor", alltså minibestånd, utan han föryngrade med luckhuggning, som är en etappvis föryngringsmetod där man gör många luckor som utvidgas i rask takt så fort det syns fröplantor, tills hela det gamla beståndet avvecklats efter 15-20 år och man har en ungskog på gång.

https://skogshistoria.se/artiklar/uno-w ... n-bladare/

Efttersom resultatet var ganska normala ungskogar så ser de skogarna idag ut som vilken vanlig enskiktad slutavverkningsskog som helst.
Wallmo höll till med detta i gränslandet Östergötland-Sörmland, kring Rejmyre och Högsjö, ett område som är känt för att vara lättföryngrat.

Senast redigerad av Lars Lundqvist SLU ons 29 jul 2026, 22:22, redigerad totalt 1 gång.