Igår, 13:51#914081Jag är ny skogsägare sedan 13 år och plantade ett hygge föregående ägare tog och ytterligare ett par hektar jag själv högg, jag planterade 70/30 gran tall och har sprungit genom med röjsåg tre gånger. Skulle tro jag nu har 30/30/40 gran tall löv där löv är björk, al och asp och enstaka ekar i den ordningen.
Jag har medvetet varit hård mot granen då min äldre granskog mått dåligt så nu står enbart gran på riktigt bra granmark och helst inte utan lite tallinslag. Befinner mig på ostkusten i Östergötland.
Trakthyggesbruk måste vara överlägset om du vill forma blandskog.
Även ungskogar som förra ägare röjt och och gallrat (enligt 80-talsideer) har haft tillräckligt med trädslag för att välja ett rent barrbestånd eller som jag gjort ökat andelen löv.
Jag skiter i lönsamheten, däremot vill jag det ska producera bra nära max volym och vara en varierad skog som är härlig att vistas i, min skog mitt beslut.
Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt
Skogforsk: Hyggesfritt skogsbruk 1 - ett gemensamt lärande
Den här tråden har en sammanfattning på första sidan.
Igår, 13:57#914082
Vad jag menade:
Skogen har visat oss många "varv" redan nu:
"Livet i de boreala barrskogarna har anpassat sig till de bränder som ofta svepte fram över landskapen. Det kunde brinna i veckor eller månader. Enorma arealer skog kunde brinna innan vädret slog om eller vinden vände. Svenska studier visar att nästan all skog är brandpåverkad. Ofta har branden hälsat på flera gånger per århundrade."
https://skogshistoria.se/skogshistoria/ ... osystemet/
Ett avverkningssystem som påminner om brand men där vi tar tillvara råvaran är mycket nära ett utprovat system som redan gått många "varv".
Sundhult skrev:Det blir tydligare om man jämför med lantbruket. Där kan samma mark genomgå en ny odlingscykel varje år. Först efter många varv har man kunnat se hur små förändringar kan läggas ovanpå varandra och till slut ge stora negativa följder, även när skörden länge hållits uppe.
Skogen har ännu inte hunnit visa oss lika många varv.
Vad jag menade:
Skogen har visat oss många "varv" redan nu:
"Livet i de boreala barrskogarna har anpassat sig till de bränder som ofta svepte fram över landskapen. Det kunde brinna i veckor eller månader. Enorma arealer skog kunde brinna innan vädret slog om eller vinden vände. Svenska studier visar att nästan all skog är brandpåverkad. Ofta har branden hälsat på flera gånger per århundrade."
https://skogshistoria.se/skogshistoria/ ... osystemet/
Ett avverkningssystem som påminner om brand men där vi tar tillvara råvaran är mycket nära ett utprovat system som redan gått många "varv".
Igår, 14:08#914084
Det jag menar är att om man inte kalhugger eller glesar ut skogen väldigt mycket (och därmed sänker pruduktioen väsentligt) så är den enda föryngring man får att röja i framgiden gran och bok. Dessa träd är dom ända som klarar att växa undet ett annat väletablerat bestånd.
Badger skrev:Jl2 skrev:Jag bor i en landsdel där förutsättnigarna för en stor varition av trädslag är stor. Har även en hel del sådana bestånd. Men den enda föryngring i dessa bestånd består nästan bara av gran och bok. Så om man inte kalhygger så är det dessa träd man har och välja på vid en framtida röjning.
Nu hänger jag inte med. Vad menar du med att det finns förutsättningar för en stor variation, men att det bara blir gran och bok i alla föryngringar? För mig låter det som att det bara finns förutsättningar för gran eller bok.
Det jag menar är att om man inte kalhugger eller glesar ut skogen väldigt mycket (och därmed sänker pruduktioen väsentligt) så är den enda föryngring man får att röja i framgiden gran och bok. Dessa träd är dom ända som klarar att växa undet ett annat väletablerat bestånd.
Igår, 14:13#914085
Fast går det att jämföra trakthygge med brand rakt av?
Tänker delvis på texten som följer på det du själv citerat från länken ovan:
Om majoriteten var lågintensiva så borde det peka på att tallskogen faktiskt stod kvar även efter brand. Med allt vad det innebär i relation till trakthygge...?
gurka skrev:Sundhult skrev:Det blir tydligare om man jämför med lantbruket. Där kan samma mark genomgå en ny odlingscykel varje år. Först efter många varv har man kunnat se hur små förändringar kan läggas ovanpå varandra och till slut ge stora negativa följder, även när skörden länge hållits uppe.
Skogen har ännu inte hunnit visa oss lika många varv.
Vad jag menade:
Skogen har visat oss många "varv" redan nu:
"Livet i de boreala barrskogarna har anpassat sig till de bränder som ofta svepte fram över landskapen. Det kunde brinna i veckor eller månader. Enorma arealer skog kunde brinna innan vädret slog om eller vinden vände. Svenska studier visar att nästan all skog är brandpåverkad. Ofta har branden hälsat på flera gånger per århundrade."
https://skogshistoria.se/skogshistoria/ ... osystemet/
Ett avverkningssystem som påminner om brand men där vi tar tillvara råvaran är mycket nära ett utprovat system som redan gått många "varv".
Fast går det att jämföra trakthygge med brand rakt av?
Tänker delvis på texten som följer på det du själv citerat från länken ovan:
De flesta av bränderna var dock lågintensiva markbränder som innebar att många träd ofta överlevde bränderna. Tallar har till exempel utvecklat sin tjocka bark just för att den hjälper dem att klara en brand. Deras kronor sitter så högt att en markbrand inte når dem.
Om majoriteten var lågintensiva så borde det peka på att tallskogen faktiskt stod kvar även efter brand. Med allt vad det innebär i relation till trakthygge...?
MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!
Igår, 14:23#914086
Från SVT om branden i Västmanland...
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/se-s ... ogsbranden
Fredrik Reuter skrev:Fast går det att jämföra trakthygge med brand rakt av?
Från SVT om branden i Västmanland...
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/se-s ... ogsbranden
Igår, 14:25#914087
Försöker du bli komiker nu? 😉
Det jag menar är att det måste finns tillräckligt underlag för de arter som man vill ska bli slutresultatet efter röjningen. Det går inte att avverka en ren monokultur av gran eller tall, markbereda och sedan förvänta sig att kunna röja fram en blandskog av bok och ek. I mina trakter är det troliga utfallet att man får björk med enstaka inslag av andra trädslag så det man kan få fram med bara selektiv röjning skulle vara björkskog eller en väldigt gles blandskog.
Lars Lundqvist SLU skrev:Badger skrev:Och jag lyfter lika ofta att det måste finnas en mångfald av arter att välja ur när man ska röja om man vill ha flera arter. Det ena ger det andra 😉
Hur ofta ser du markberedda, oröjda kalhyggen där det bara växer ett trädslag?
Försöker du bli komiker nu? 😉
Det jag menar är att det måste finns tillräckligt underlag för de arter som man vill ska bli slutresultatet efter röjningen. Det går inte att avverka en ren monokultur av gran eller tall, markbereda och sedan förvänta sig att kunna röja fram en blandskog av bok och ek. I mina trakter är det troliga utfallet att man får björk med enstaka inslag av andra trädslag så det man kan få fram med bara selektiv röjning skulle vara björkskog eller en väldigt gles blandskog.
Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.
Igår, 14:26#914088
Ja, fast denna var ju inte lågintensiv direkt...
Ska man tro på historien i länken ovan så är frågan intressant tycker jag.
gurka skrev:Fredrik Reuter skrev:Fast går det att jämföra trakthygge med brand rakt av?
Från SVT om branden i Västmanland...
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/se-s ... ogsbranden
Ja, fast denna var ju inte lågintensiv direkt...
Ska man tro på historien i länken ovan så är frågan intressant tycker jag.
MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!
Igår, 14:29#914089
Det går nog att bedriva något som kan kallas för hyggesfritt skogsbruk här och få det att fortsätta vara löv/blandskog, men det jag har sett av sådana bestånd pruducerar uppskattningsvis bara 25-35 % av vad marken skulle prudusera med det bästa val av trädslag och metod.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Jl2 skrev:Badger skrev:Jl2 skrev:Jag bor i en landsdel där förutsättnigarna för en stor varition av trädslag är stor. Har även en hel del sådana bestånd. Men den enda föryngring i dessa bestånd består nästan bara av gran och bok. Så om man inte kalhygger så är det dessa träd man har och välja på vid en framtida röjning.
Nu hänger jag inte med. Vad menar du med att det finns förutsättningar för en stor variation, men att det bara blir gran och bok i alla föryngringar? För mig låter det som att det bara finns förutsättningar för gran eller bok.
Det jag menar är att om man inte kalhugger eller glesar ut skogen väldigt mycket (och därmed sänker pruduktioen väsentligt) så är den enda föryngring man får att röja i framgiden gran och bok. Dessa träd är dom ända som klarar att växa undet ett annat väletablerat bestånd.
Det går nog att bedriva något som kan kallas för hyggesfritt skogsbruk här och få det att fortsätta vara löv/blandskog, men det jag har sett av sådana bestånd pruducerar uppskattningsvis bara 25-35 % av vad marken skulle prudusera med det bästa val av trädslag och metod.
Logga in för att se de bilder eller dokument som författaren har laddat upp.
Du måste vara medlem för att logga in. Det är gratis att bli medlem och registreringen går fort, Välkommen!
Skapa konto
Igår, 14:36#914090
Om branden blir lågintensiv eller högintensiv (om det heter så) borde väl bero på hur ofta den återkom och på hur mycket fullvuxen självdöd , vindfälld eller insektsdödad torr skog det fanns vid brandstarten antar jag....
Fredrik Reuter skrev:[
Ja, fast denna var ju inte lågintensiv direkt...
Ska man tro på historien i länken ovan så är frågan intressant tycker jag.
Om branden blir lågintensiv eller högintensiv (om det heter så) borde väl bero på hur ofta den återkom och på hur mycket fullvuxen självdöd , vindfälld eller insektsdödad torr skog det fanns vid brandstarten antar jag....
Igår, 14:46#914091
Och då menar du att om du ställer en skärm eller gör ett pyttelitet kalhygge i din trädslagsrena tall-/granskog så får du fler trädslag att välja på än om du gör ett normalt kalhygge på 2-3 hektar där du lämnar evighetsträd och hänsynsytor?
Badger skrev:Det jag menar är att det måste finns tillräckligt underlag för de arter som man vill ska bli slutresultatet efter röjningen. Det går inte att avverka en ren monokultur av gran eller tall, markbereda och sedan förvänta sig att kunna röja fram en blandskog av bok och ek. I mina trakter är det troliga utfallet att man får björk med enstaka inslag av andra trädslag så det man kan få fram med bara selektiv röjning skulle vara björkskog eller en väldigt gles blandskog.
Och då menar du att om du ställer en skärm eller gör ett pyttelitet kalhygge i din trädslagsrena tall-/granskog så får du fler trädslag att välja på än om du gör ett normalt kalhygge på 2-3 hektar där du lämnar evighetsträd och hänsynsytor?
Igår, 15:05#914092
Att många bränder var lågintensiva betyder inte att det aldrig förekommit högintensiva bränder där allt dör, dvs det som på engelska kallas "stand replacing fires", alltså ungefär bestånds-ersättande bränder. Rent generellt är det de starka störningarna som har störst inverkan på det evolutionen, exempelvis vilka beteenden som premieras. Vilka som dör eller överlever en brand, kraftig storm eller andra katastrofer är en stark selektionsmekanism. Att bränder haft stor inverkan på trädens utveckling ser man på att alla våra trädslag har utvecklat mekanismer för att kolonisera brandfält, medan bara gran utvecklat förmågan att kolonisera inne i växande skog dominerad av andra trädslag.
Det finns mycket som skiljer mellan bränder och kalhuggning, som att markvegetationen brinner upp även vid lågintensiva bränder, att det blir död, kolad ved på marken av mindre träd, att det finns kvar stående döda träd, osv. Men det förändrar inte det faktum att våra trädslag är anpassade att kolonisera efter högintensiva "stand replacing fires", och det är det beteendet vi utnyttjar vid kalhuggning, medan blädningsbruk utnyttjar granens förmåga att växa upp i en sluten, fullskiktad skog.
(vid lågintensiv brand som inte dödar överbeståndet blir det ingen föryngring som växer upp till ungskog efter branden, så det alternativet är irrelevant)
Fredrik Reuter skrev:Fast går det att jämföra trakthygge med brand rakt av?
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/se-s ... ogsbranden
Ja, fast denna var ju inte lågintensiv direkt...
Att många bränder var lågintensiva betyder inte att det aldrig förekommit högintensiva bränder där allt dör, dvs det som på engelska kallas "stand replacing fires", alltså ungefär bestånds-ersättande bränder. Rent generellt är det de starka störningarna som har störst inverkan på det evolutionen, exempelvis vilka beteenden som premieras. Vilka som dör eller överlever en brand, kraftig storm eller andra katastrofer är en stark selektionsmekanism. Att bränder haft stor inverkan på trädens utveckling ser man på att alla våra trädslag har utvecklat mekanismer för att kolonisera brandfält, medan bara gran utvecklat förmågan att kolonisera inne i växande skog dominerad av andra trädslag.
Det finns mycket som skiljer mellan bränder och kalhuggning, som att markvegetationen brinner upp även vid lågintensiva bränder, att det blir död, kolad ved på marken av mindre träd, att det finns kvar stående döda träd, osv. Men det förändrar inte det faktum att våra trädslag är anpassade att kolonisera efter högintensiva "stand replacing fires", och det är det beteendet vi utnyttjar vid kalhuggning, medan blädningsbruk utnyttjar granens förmåga att växa upp i en sluten, fullskiktad skog.
(vid lågintensiv brand som inte dödar överbeståndet blir det ingen föryngring som växer upp till ungskog efter branden, så det alternativet är irrelevant)
Igår, 19:15#914107
Nej, jag tror inte det är någon större skillnad på en luckhuggning under 0,5 ha och ett traditionellt hygge under 5 ha. Där skillnaden blir relevant är nog på hyggen över 10 ha. Framför allt om hygget höggs i ett bestånd av ren monokultur. Undantaget skulle vara om man hugger en liten plantering av gran som bara omges av åker som man ser i Skåne ibland.
Lars Lundqvist SLU skrev:Badger skrev:Det jag menar är att det måste finns tillräckligt underlag för de arter som man vill ska bli slutresultatet efter röjningen. Det går inte att avverka en ren monokultur av gran eller tall, markbereda och sedan förvänta sig att kunna röja fram en blandskog av bok och ek. I mina trakter är det troliga utfallet att man får björk med enstaka inslag av andra trädslag så det man kan få fram med bara selektiv röjning skulle vara björkskog eller en väldigt gles blandskog.
Och då menar du att om du ställer en skärm eller gör ett pyttelitet kalhygge i din trädslagsrena tall-/granskog så får du fler trädslag att välja på än om du gör ett normalt kalhygge på 2-3 hektar där du lämnar evighetsträd och hänsynsytor?
Nej, jag tror inte det är någon större skillnad på en luckhuggning under 0,5 ha och ett traditionellt hygge under 5 ha. Där skillnaden blir relevant är nog på hyggen över 10 ha. Framför allt om hygget höggs i ett bestånd av ren monokultur. Undantaget skulle vara om man hugger en liten plantering av gran som bara omges av åker som man ser i Skåne ibland.
Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.
Igår, 19:20#914109
Bra, då har vi egentligen löst huvudfrågan: trakthyggesbruk efterliknar inte skogsbrand som störningsregim. Det utnyttjar en föryngringsmekanism som också förekommer efter beståndsersättande bränder, men det är något betydligt mer begränsat än att systemen ligger ”mycket nära” varandra.
Är ju ingen expert alls på detta men det triggade till lite googlande. Jag läser de gamla studierna nedan som att lågintensiva bränder har varit vanligare än beståndsersättande.
Läser jag rätt så har de bland annat gått igenom brandljud på typ 600 kvadratkilometer skog i norra Sverige och funnit att tallarna som undersöktes i snitt hade 2,3 bränder ”i sig”. Max sju. Som jag läser studierna kom de fram till att bränderna generellt inte dödade tallarna i kronskiktet och att beståndsersättande bränder var få.
Sedan är frågan om inte Silva Fennica-studien åtminstone gör din parentes för kategorisk. Vid en lågintensiv brand i en gammal tallskog dog över 80 procent av de mindre tallarna och granarna, men bara 1,4 procent av tallarna med 40–50 centimeters diameter. Det äldre tallskiktet stod alltså kvar samtidigt som de lägre trädskikten förändrades kraftigt.
Det historiska alternativet verkar därför inte ha varit antingen ”ingen föryngring” eller ”allt dör”. Återkommande bränder kunde förändra skogen rejält utan att göra den till något som liknade ett kalhygge.
Ref:
https://www.dendrochronology.se/wp-cont ... al2004.pdf
https://www.dendrochronology.se/wp-cont ... om2000.pdf
https://www.silvafennica.fi/article/675
Lars Lundqvist SLU skrev:Fredrik Reuter skrev:Fast går det att jämföra trakthygge med brand rakt av?
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/se-s ... ogsbranden
Ja, fast denna var ju inte lågintensiv direkt...
Att många bränder var lågintensiva betyder inte att det aldrig förekommit högintensiva bränder där allt dör, dvs det som på engelska kallas "stand replacing fires", alltså ungefär bestånds-ersättande bränder. Rent generellt är det de starka störningarna som har störst inverkan på det evolutionen, exempelvis vilka beteenden som premieras. Vilka som dör eller överlever en brand, kraftig storm eller andra katastrofer är en stark selektionsmekanism. Att bränder haft stor inverkan på trädens utveckling ser man på att alla våra trädslag har utvecklat mekanismer för att kolonisera brandfält, medan bara gran utvecklat förmågan att kolonisera inne i växande skog dominerad av andra trädslag.
Det finns mycket som skiljer mellan bränder och kalhuggning, som att markvegetationen brinner upp även vid lågintensiva bränder, att det blir död, kolad ved på marken av mindre träd, att det finns kvar stående döda träd, osv. Men det förändrar inte det faktum att våra trädslag är anpassade att kolonisera efter högintensiva "stand replacing fires", och det är det beteendet vi utnyttjar vid kalhuggning, medan blädningsbruk utnyttjar granens förmåga att växa upp i en sluten, fullskiktad skog.
(vid lågintensiv brand som inte dödar överbeståndet blir det ingen föryngring som växer upp till ungskog efter branden, så det alternativet är irrelevant)
Bra, då har vi egentligen löst huvudfrågan: trakthyggesbruk efterliknar inte skogsbrand som störningsregim. Det utnyttjar en föryngringsmekanism som också förekommer efter beståndsersättande bränder, men det är något betydligt mer begränsat än att systemen ligger ”mycket nära” varandra.
Är ju ingen expert alls på detta men det triggade till lite googlande. Jag läser de gamla studierna nedan som att lågintensiva bränder har varit vanligare än beståndsersättande.
Läser jag rätt så har de bland annat gått igenom brandljud på typ 600 kvadratkilometer skog i norra Sverige och funnit att tallarna som undersöktes i snitt hade 2,3 bränder ”i sig”. Max sju. Som jag läser studierna kom de fram till att bränderna generellt inte dödade tallarna i kronskiktet och att beståndsersättande bränder var få.
Sedan är frågan om inte Silva Fennica-studien åtminstone gör din parentes för kategorisk. Vid en lågintensiv brand i en gammal tallskog dog över 80 procent av de mindre tallarna och granarna, men bara 1,4 procent av tallarna med 40–50 centimeters diameter. Det äldre tallskiktet stod alltså kvar samtidigt som de lägre trädskikten förändrades kraftigt.
Det historiska alternativet verkar därför inte ha varit antingen ”ingen föryngring” eller ”allt dör”. Återkommande bränder kunde förändra skogen rejält utan att göra den till något som liknade ett kalhygge.
Ref:
https://www.dendrochronology.se/wp-cont ... al2004.pdf
https://www.dendrochronology.se/wp-cont ... om2000.pdf
https://www.silvafennica.fi/article/675
MvH Fredrik (tidigare admin@skogsforum). Rapportera virke i vår nya virkesrapport! Det finns inga dumma frågor! Var med och diskutera skog!
Igår, 19:28#914110Hur menar du att något av det talar för att det skulle ske nåt katastrofalt om det inte brinner utan man istället kalhugger 1% av skogmarken per år?
Igår, 19:43#914112Men Fredrik, nu jämför du äpplen och päron! Att det är många brandljud i gamla tallar kan inte översättas med nån brandfrekvens. Hur en brand utvecklas beror till stor del på hur skogen ser ut. En sluten barrskog brinner upp fullständigt, medan en gles, torr och mager tallskog brinner ofta men lågintensivt. Så att det är många brandljud i vissa tallar beror på var de växt.
Det som är lite spännande men inte finns nån riktig erfarenhet av är hur skogar med mycket löv i reagerade på brand. Efter en kraftig brand så kunde det antingen bli tallföryngring eller lövföryngring. I en lövskog kommer granen efter några decennier och tar till slut över. Men då kommer den att brinna så småningom.
Vi skulle nog haft en ganska stor andel lövskog i ett naturligt ekosystem. Det är kanske den största bristen i dagens skogar.
Det som är lite spännande men inte finns nån riktig erfarenhet av är hur skogar med mycket löv i reagerade på brand. Efter en kraftig brand så kunde det antingen bli tallföryngring eller lövföryngring. I en lövskog kommer granen efter några decennier och tar till slut över. Men då kommer den att brinna så småningom.
Vi skulle nog haft en ganska stor andel lövskog i ett naturligt ekosystem. Det är kanske den största bristen i dagens skogar.
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).