mån 27 jul 2026, 18:41#914022Lars Lundqvist SLU skrev:Sundhult skrev:Jag har inte letat efter källor i efterhand för att motivera vad jag råkar tycka.
Confirmation bias innebär inte att man aktivt måste söka efter källor för att styrka det man påstår eller tror, utan bara att man tenderar att notera, registrera, lägga märke till, sånt som stämmer med vad man tror och inte se (eller avfärda) sånt som talar emot.
Att aktivt välja ut och bara lyfta fram sånt som stämmer med det man påstår, det kallas cherry picking ("körsbärsplockning").
I dagens skogsdebatt förekommer båda formerna, både bland journalister, forskare och allmänheten. Ju starkare åsikt/övertygelse någon har, desto större är risken för confirmation bias.
Sundhult skrev:I flera fall har källorna visat att den grundläggande process eller förändring jag beskrev faktiskt stämmer, även när ett enskilt ordval har kunnat göras mer precist. Det är därför inte rimligt att beskriva mina reflektioner som att jag lurar andra.
Hur ofta har du försökt ifrågasätta dina egna påståenden eller åsikter genom att aktivt söka efter källor som säger emot? Confirmation bias lurar hela tiden i bakgrunden och det krävs aktivt tänkande och ifrågasättande av sina egna tankar för att minska risken. Att du hittar en källa som säger att du har rätt innebär inte att du faktiskt har rätt, utan bara att nån annan tycker eller tänker likadant.
Du har för övrigt aldrig svarat på frågan varför en majsodling enligt dig inte kan vara ett "välmående ekosystem". Du avfärdade bara frågan.
Utgångspunkten för filmerna är gemensamt lärande och adaptiv dialog. Människor med olika erfarenheter, kunskaper och mål möts, prövar åtgärder i praktiken, följer utfallet och anpassar nästa steg efter det man lär sig. Filmerna är också tydliga med att kunskapen om hyggesfria metoder fortfarande är begränsad och att det behövs mer erfarenhet, vetenskap och forskning.
Det var den sortens samtal jag hoppades att tråden skulle bli.
Mina funderingar har till stor del vuxit fram ur frågor som filmerna själva väcker. Det gäller bland annat trädslagsblandning, biologisk mångfald, föryngring, marksvampar, konkurrens om ljus och näring samt hur maskiner, teknik och olika skötselåtgärder påverkar den fortsatta utvecklingen.
Filmerna väcker återkommande frågor om hur skogens olika delar och processer samspelar över tid. För mig blir det naturligt att fundera vidare över vilka processer som begränsar utvecklingen, vilka som kan gynnas och hur vi genom skötseln kan påverka riktningen utan att tro att vi redan har hela svaret.
Vetenskap och forskning är inte statiska, utan en pågående process. Den forskning som finns är vår bästa tillgängliga kunskap, inte ett slutgiltigt facit. Den kan visa sig vara ofullständig, bara gälla under vissa förutsättningar eller i vissa fall vara helt fel.
Det är inget argument mot vetenskap. Det är själva skälet till att forskning fortsätter, att tidigare slutsatser granskas och att nya metoder och observationer kan förändra vår förståelse.
Confirmation bias är en risk för oss alla. Den kan göra att vi söker stöd för idéer vi redan tycker om. Den kan också göra att vi håller fast vid sådant som hittills har betraktats som vetenskapligt korrekt och avfärdar observationer eller frågor som inte passar in i den rådande förklaringsmodellen.
Att hålla alltför hårt fast vid det som för tillfället anses korrekt kan därför också bli ett hinder för adaptivt lärande. Ett adaptivt förhållningssätt innebär att använda den bästa kunskap som finns, samtidigt som man fortsätter observera, ställa frågor, pröva antaganden och ändra förståelse när nya resultat ger anledning till det.
Min praktiska erfarenhet från lantbruket har lärt mig att komplexa levande system svårligen kan beskrivas fullständigt med några få exakta mätvärden. Som ingenjör förstår jag värdet av tydliga och mätbara nyckeltal. Diametertillväxt, bonitet, virkesförråd och kostnader är viktig information. De berättar ändå inte ensamma hur hela systemet fungerar och förändras över tid.
När jag fick frågan ur vems perspektiv ett ekosystem kan beskrivas som välmående svarade jag: för så många som möjligt.
Det är inte ett exakt naturvetenskapligt mätvärde. Däremot går det att observera de fyra ekosystemprocesserna: energicykeln, vattencykeln, mineralcykeln och artsamspelet. Det är genom att följa dem över tid som jag försöker förstå hur systemet som helhet fungerar.
Hyggesfritt är för mig varken en trosuppfattning eller en universallösning. Det är ett möjligt verktyg bland flera. Jag vill förstå var det fungerar, vilka värden det kan skapa, vilka begränsningar det har och hur metoderna kan utvecklas.
Det är den adaptiva dialogen om hyggesfritt jag gärna vill återvända till: att olika perspektiv får mötas, att frågor får ställas och att vi gemensamt försöker förstå vad som fungerar, vad som inte fungerar och under vilka förutsättningar.
I slutänden handlar det för mig om att som skogsägare kunna bruka skogen så att den ger tillräckligt god ekonomisk avkastning, samtidigt som jag behåller fler värden, sprider riskerna och lämnar fler handlingsmöjligheter öppna för framtiden.
//Christian Dahlqvist
youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com
