fre 24 jul 2026, 17:15#913833Om det vore min skog och målet var omvandling till fullskiktat skulle jag inte göra nånting alls. Bara vänta.
Glesar du ut så förlorar du i produktion utan att gynna själva omställningen. I takt med att beståndet tätnar så sjunker tillväxten på allt som är lägre än H4, så vänta tills det står 250 m3sk/ha. Då kan du gallra försiktigt bland de största, så du ger de lägre möjlighet att sakta växa upp och fylla igen H2 och H3, samtidigt som rekryteringen av H0 kommer igång i sakta mak.
Om man jämför med tyska siffror från motsvarande boniteter så tänker dom sig 300-350 m3sk/ha i snittförråd och de träd som avverkas är normalt minst 50-60 cm i brösthöjd.
Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt
Skogforsk: Hyggesfritt skogsbruk 1 - ett gemensamt lärande
Den här tråden har en sammanfattning på första sidan.
Re: Skogforsk: Hyggesfritt skogsbruk 1 - ett gemensamt läran
Lars Lundqvist SLU - fre 24 jul 2026, 17:15
fre 24 jul 2026, 18:36#913837Det där har jag funderat på, jag hugger ner till 31cm i brösthöjd och helst inte över 4,9m, min lilla bandmaskin tycker inte om större.
Hur kommer det att påverka beståndet, kan jag ha 10år imellan huggningen om jag försöker bibehålla 170 kubik per ha?
Hur kommer det att påverka beståndet, kan jag ha 10år imellan huggningen om jag försöker bibehålla 170 kubik per ha?
Re: Skogforsk: Hyggesfritt skogsbruk 1 - ett gemensamt läran
Lars Lundqvist SLU - fre 24 jul 2026, 20:58
fre 24 jul 2026, 20:58#913849
Om det hade varit ett fullskiktat bestånd så hade tillväxten legat kring 5-6 kubik per år med ett förråd på 170 efter blädning. Men du har inte ett fullskiktat utan ett mer tvåskiktat bestånd som antagligen växer bättre. Så frågan är hur mycket du tänker gallra ut vart tionde år, både i volym och stamantal.
Min gissning är att de granar du har i H1 kommer sätta ännu mer fart nu när björken är borta, och det kommer bli ännu tydligare tvåskiktat, tills de större granarna är slut. Då har du i praktiken ett ojämnt enskiktat bestånd med försumbar föryngring i.
sveakatten skrev:kan jag ha 10år imellan huggningen om jag försöker bibehålla 170 kubik per ha?
Om det hade varit ett fullskiktat bestånd så hade tillväxten legat kring 5-6 kubik per år med ett förråd på 170 efter blädning. Men du har inte ett fullskiktat utan ett mer tvåskiktat bestånd som antagligen växer bättre. Så frågan är hur mycket du tänker gallra ut vart tionde år, både i volym och stamantal.
Min gissning är att de granar du har i H1 kommer sätta ännu mer fart nu när björken är borta, och det kommer bli ännu tydligare tvåskiktat, tills de större granarna är slut. Då har du i praktiken ett ojämnt enskiktat bestånd med försumbar föryngring i.
fre 24 jul 2026, 21:48#913856'
Tackar så mycket för svaret. Har funderat en del över vad jag ska göra med det. Ett alternativ var att hugga ner allt och plantera, men det lockar mig inte redigt i och med variationen på läget av beståndet ut mot mossen. Ett annat var att ta ner allt och låta självföryngring komma upp, men resultatet hade antagligen blivit en upprepning på samma visa, relativt dålig föryngring och en tillväxt på 3-4 m3sk/år.
Har också funderat på att hugga så att jag skulle få en något jämnare föryngring och utgått från det och drivit det som ett enskiktat bestånd.
Nu blir det nog som du föreslår, jag låter det vara och ser vad som händer.
Skulle man kunna tänka sig ett scenario att om en 20-25 år så håller beståndet runt 250m3sk och då har en löpande tillväxt på kanske runt 6m3sk. Och jag kan försiktigt börja plocka några enstaka träd som då borde vara 26-27m höga och rät grova och efter 40-50 år vara uppe i ca 350 m3sk och förhoppnings vis ha ett fullskiktat bestånd som kan producera 7-8 m3sk.
Ditt senaste svar till sveakatten som nog pratar om en annan bonitet än vad jag har, men jag tror ditt svar inbegriper mitt bestånd. I vilket fall som helst har du nog rätt angående H1, för den sätter verkligen fart i en bit där jag högg björken redan för några år sedan.
Lars Lundqvist SLU skrev:Om det vore min skog och målet var omvandling till fullskiktat skulle jag inte göra nånting alls. Bara vänta.
Glesar du ut så förlorar du i produktion utan att gynna själva omställningen. I takt med att beståndet tätnar så sjunker tillväxten på allt som är lägre än H4, så vänta tills det står 250 m3sk/ha. Då kan du gallra försiktigt bland de största, så du ger de lägre möjlighet att sakta växa upp och fylla igen H2 och H3, samtidigt som rekryteringen av H0 kommer igång i sakta mak.
Om man jämför med tyska siffror från motsvarande boniteter så tänker dom sig 300-350 m3sk/ha i snittförråd och de träd som avverkas är normalt minst 50-60 cm i brösthöjd.
Tackar så mycket för svaret. Har funderat en del över vad jag ska göra med det. Ett alternativ var att hugga ner allt och plantera, men det lockar mig inte redigt i och med variationen på läget av beståndet ut mot mossen. Ett annat var att ta ner allt och låta självföryngring komma upp, men resultatet hade antagligen blivit en upprepning på samma visa, relativt dålig föryngring och en tillväxt på 3-4 m3sk/år.
Har också funderat på att hugga så att jag skulle få en något jämnare föryngring och utgått från det och drivit det som ett enskiktat bestånd.
Nu blir det nog som du föreslår, jag låter det vara och ser vad som händer.
Skulle man kunna tänka sig ett scenario att om en 20-25 år så håller beståndet runt 250m3sk och då har en löpande tillväxt på kanske runt 6m3sk. Och jag kan försiktigt börja plocka några enstaka träd som då borde vara 26-27m höga och rät grova och efter 40-50 år vara uppe i ca 350 m3sk och förhoppnings vis ha ett fullskiktat bestånd som kan producera 7-8 m3sk.
Ditt senaste svar till sveakatten som nog pratar om en annan bonitet än vad jag har, men jag tror ditt svar inbegriper mitt bestånd. I vilket fall som helst har du nog rätt angående H1, för den sätter verkligen fart i en bit där jag högg björken redan för några år sedan.
Re: Skogforsk: Hyggesfritt skogsbruk 1 - ett gemensamt läran
Lars Lundqvist SLU - fre 24 jul 2026, 22:21
fre 24 jul 2026, 22:21#913857Det låter som en bra plan.
En bra minnesregel när det gäller skog är att man kan bara minska storleksspridning genom att gallra, men inte öka den. Storleksspridning kan bara ökas av att träd växer i olika takt, så de stora växer ifrån de små, och det sker bara när skogen blir tillräckligt tät.så om man vill få mer spridning, låt skogen tätna.
En bra minnesregel när det gäller skog är att man kan bara minska storleksspridning genom att gallra, men inte öka den. Storleksspridning kan bara ökas av att träd växer i olika takt, så de stora växer ifrån de små, och det sker bara när skogen blir tillräckligt tät.så om man vill få mer spridning, låt skogen tätna.
Re: Skogforsk: Hyggesfritt skogsbruk 1 - ett gemensamt läran
Igår, 16:29#913969Mångfald är bra i skogen tycks det.
Eftersom jag tillbringat ett antal dagar av förra veckan tillsammans med ett antal personer som kan jordhälsa, så har jag ramlat ner i kaninhålet och läst en hel del om mykorrhiza.
Det har gjort att jag fått lära mig att det finns ett antal olika typer av av mykorrhiza:
AM – arbuskulär mykorrhiza: vanlig hos gräs, örter och många lövträd, exempelvis lönn och ask.
ECM – ektomykorrhiza: vanlig hos gran och tall, men också hos flera lövträd som björk, ek och bok.
ERM – erikoid mykorrhiza: hos ljungväxter, exempelvis blåbär, lingon och ljung.
I en studie publicerad i Nature visar det sig att det även här är bra med en mångfald mykorrhizan i skogen.
https://www.nature.com/articles/s41467-023-36888-0
Fascinerande!
Spännande att få vara med och jaga nematoder under mikroskåp, lära sig mer om olika svampfrukter och hur lång den största uppmätta masken var. Den var galet lång!
Det biologiska systemet under markytan är verkligen förunderlig.
Eftersom jag tillbringat ett antal dagar av förra veckan tillsammans med ett antal personer som kan jordhälsa, så har jag ramlat ner i kaninhålet och läst en hel del om mykorrhiza.
Det har gjort att jag fått lära mig att det finns ett antal olika typer av av mykorrhiza:
AM – arbuskulär mykorrhiza: vanlig hos gräs, örter och många lövträd, exempelvis lönn och ask.
ECM – ektomykorrhiza: vanlig hos gran och tall, men också hos flera lövträd som björk, ek och bok.
ERM – erikoid mykorrhiza: hos ljungväxter, exempelvis blåbär, lingon och ljung.
I en studie publicerad i Nature visar det sig att det även här är bra med en mångfald mykorrhizan i skogen.
https://www.nature.com/articles/s41467-023-36888-0
Fascinerande!
Spännande att få vara med och jaga nematoder under mikroskåp, lära sig mer om olika svampfrukter och hur lång den största uppmätta masken var. Den var galet lång!
Det biologiska systemet under markytan är verkligen förunderlig.
//Christian Dahlqvist
youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com
youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com
TS
Igår, 16:50#913972Du hittar fler arter i en tropisk regnskog än i en fjällbjörkskog, dvs både fler trädslag och fler svamparter.
Studien visar i princip samma sak, dvs att bördigare mark ger utrymme för fler trädslag och fler arter av mykorrhizasvampar.
Studien visar i princip samma sak, dvs att bördigare mark ger utrymme för fler trädslag och fler arter av mykorrhizasvampar.
Re: Skogforsk: Hyggesfritt skogsbruk 1 - ett gemensamt läran
Igår, 20:21#913980
Visst sätter markens bördighet och klimatet gränser för vilka trädslag som kan växa på en plats. Men det är inte riktigt den poäng jag tog med mig från studien. Den visar att bestånd med en blandning av trädslag knutna till AM respektive ECM ofta hade högre produktion än bestånd som dominerades av bara en mykorrhizastrategi.
För mig är det intressant i diskussionen om om att ha fler trädslag i en kontinutetsskog, eftersom trädslagsblandning inte bara ger mångfald ovan jord utan också flera sätt att samspela med marken och hämta näring.
Lars Lundqvist SLU skrev:Du hittar fler arter i en tropisk regnskog än i en fjällbjörkskog, dvs både fler trädslag och fler svamparter.
Studien visar i princip samma sak, dvs att bördigare mark ger utrymme för fler trädslag och fler arter av mykorrhizasvampar.
Visst sätter markens bördighet och klimatet gränser för vilka trädslag som kan växa på en plats. Men det är inte riktigt den poäng jag tog med mig från studien. Den visar att bestånd med en blandning av trädslag knutna till AM respektive ECM ofta hade högre produktion än bestånd som dominerades av bara en mykorrhizastrategi.
För mig är det intressant i diskussionen om om att ha fler trädslag i en kontinutetsskog, eftersom trädslagsblandning inte bara ger mångfald ovan jord utan också flera sätt att samspela med marken och hämta näring.
//Christian Dahlqvist
youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com
youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com
TS
Igår, 21:18#913983
Produktionen beror på markens bördighet, eller hur? Då visade alltså studien att bestånd på bördigare mark i genomsnitt hade fler arter, som jag skrev, eller hur?
Sundhult skrev:Den visar att bestånd med en blandning av trädslag knutna till AM respektive ECM ofta hade högre produktion än bestånd som dominerades av bara en mykorrhizastrategi.
Produktionen beror på markens bördighet, eller hur? Då visade alltså studien att bestånd på bördigare mark i genomsnitt hade fler arter, som jag skrev, eller hur?
Re: Skogforsk: Hyggesfritt skogsbruk 1 - ett gemensamt läran
Igår, 22:00#913984
Jo, bördigheten är förstås central.
Men sambandet mellan en blandning av AM- och ECM-träd och högre produktion fanns kvar även när forskarna tog hänsyn till flera andra faktorer. Studien pekar därför på att olika mykorrhizastrategier kan komplettera varandra.
Om du menar att resultatet bara är en effekt av bördigare mark, vilken del av studiens analys tycker du inte håller för det?
Lars Lundqvist SLU skrev:Sundhult skrev:Den visar att bestånd med en blandning av trädslag knutna till AM respektive ECM ofta hade högre produktion än bestånd som dominerades av bara en mykorrhizastrategi.
Produktionen beror på markens bördighet, eller hur? Då visade alltså studien att bestånd på bördigare mark i genomsnitt hade fler arter, som jag skrev, eller hur?
Jo, bördigheten är förstås central.
Men sambandet mellan en blandning av AM- och ECM-träd och högre produktion fanns kvar även när forskarna tog hänsyn till flera andra faktorer. Studien pekar därför på att olika mykorrhizastrategier kan komplettera varandra.
Om du menar att resultatet bara är en effekt av bördigare mark, vilken del av studiens analys tycker du inte håller för det?
//Christian Dahlqvist
youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com
youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com
TS
Igår, 22:25#913985Hur mäter man markens bördighet i studien och är det ett kontrollerat experiment där man varierar trädslagsblandningen, eller är det en survey där man mäter i befintlig "naturlig" skog?
Idag, 00:10#913986Vad är egentligen bördighet? Hur skapas bördig mark? Vad är jord?
Den bördiga jord vi odlar i idag är resultatet av ungefär 3,5 miljarder års samspel mellan geologi och biologiskt liv. Redan för omkring 3,8–3,5 miljarder år sedan började de första bakterierna kolonisera jordens bergytor. De utsöndrade organiska syror som påskyndade vittringen av berg och frigjorde mineraler som fosfor, kalium, magnesium och kalcium. När bakterierna dog bildade de det första organiska materialet som blandades med de vittrade mineralerna. För omkring 2,7 miljarder år sedan utvecklade cyanobakterier fotosyntesen. Med hjälp av solens energi började de omvandla koldioxid och vatten till organiskt material samtidigt som de frigjorde syre. Detta ökade den biologiska produktionen kraftigt och skapade förutsättningar för fler livsformer och effektivare markbildning.
När svampar utvecklades på land för omkring 500–450 miljoner år sedan blev processen betydligt snabbare. Svamparnas hyfer trängde in i sprickor i berget, utsöndrade organiska syror och samverkade senare med växternas rötter i mykorrhiza. Tillsammans med bakterier bröt de ned dött organiskt material, återförde näringsämnen till marken och byggde successivt upp humus. Växter, svampar, bakterier och markdjur bildade därmed ett kretslopp där mineraljord och organiskt material blandades till en allt tjockare och mer bördig matjord.
Den biologiska mångfalden i marken är avgörande för hur effektiv denna process är. Olika bakterier och svampar har specialiserat sig på olika uppgifter: vissa vittrar mineral, andra bryter ned cellulosa eller lignin, andra frigör kväve eller fosfor, och ytterligare andra lever i symbios med växter och förbättrar deras näringsupptag. Ju större mångfald av mikroorganismer, desto fler av dessa funktioner kan utföras samtidigt och desto stabilare blir näringskretsloppet. Därför leder en artrik mark i allmänhet till snabbare nedbrytning, effektivare näringsomsättning och en högre långsiktig markbördighet än en mark med låg biologisk mångfald.
Den bördiga jord vi odlar i idag är resultatet av ungefär 3,5 miljarder års samspel mellan geologi och biologiskt liv. Redan för omkring 3,8–3,5 miljarder år sedan började de första bakterierna kolonisera jordens bergytor. De utsöndrade organiska syror som påskyndade vittringen av berg och frigjorde mineraler som fosfor, kalium, magnesium och kalcium. När bakterierna dog bildade de det första organiska materialet som blandades med de vittrade mineralerna. För omkring 2,7 miljarder år sedan utvecklade cyanobakterier fotosyntesen. Med hjälp av solens energi började de omvandla koldioxid och vatten till organiskt material samtidigt som de frigjorde syre. Detta ökade den biologiska produktionen kraftigt och skapade förutsättningar för fler livsformer och effektivare markbildning.
När svampar utvecklades på land för omkring 500–450 miljoner år sedan blev processen betydligt snabbare. Svamparnas hyfer trängde in i sprickor i berget, utsöndrade organiska syror och samverkade senare med växternas rötter i mykorrhiza. Tillsammans med bakterier bröt de ned dött organiskt material, återförde näringsämnen till marken och byggde successivt upp humus. Växter, svampar, bakterier och markdjur bildade därmed ett kretslopp där mineraljord och organiskt material blandades till en allt tjockare och mer bördig matjord.
Den biologiska mångfalden i marken är avgörande för hur effektiv denna process är. Olika bakterier och svampar har specialiserat sig på olika uppgifter: vissa vittrar mineral, andra bryter ned cellulosa eller lignin, andra frigör kväve eller fosfor, och ytterligare andra lever i symbios med växter och förbättrar deras näringsupptag. Ju större mångfald av mikroorganismer, desto fler av dessa funktioner kan utföras samtidigt och desto stabilare blir näringskretsloppet. Därför leder en artrik mark i allmänhet till snabbare nedbrytning, effektivare näringsomsättning och en högre långsiktig markbördighet än en mark med låg biologisk mångfald.
Oberoende, nyfiken självverksam skogsägare som försöker förvalta fädernesarvets skog till nytta för både djur, växter och människor. Långsiktighet före snabba cash. Det finns inga enkla mallar som funkar i alla lägen.
Re: Skogforsk: Hyggesfritt skogsbruk 1 - ett gemensamt läran
Idag, 06:07#913988
Frågan är vad vi menar med bördighet. FAO beskriver markbördighet som markens förmåga att försörja växterna med näring och samtidigt ge gynnsamma kemiska, fysikaliska och biologiska förhållanden. Bördighet är alltså inte bara något platsen har från början, utan något som också kan påverkas av växterna, marklivet och hur marken brukas.
Därför blir det för enkelt att säga att högre produktion visar att marken redan var bördigare. Det kan vara en del av förklaringen, men beståndets sammansättning kan också ha påverkat både marken och produktionen.
Studien bygger dessutom på 74 563 skogsytor fördelade över 35 ekoregioner, och sambandet återkom i omkring 77 procent av regionerna. Det bevisar inte vad som är orsak och verkan, men mängden observationer och variationen mellan platserna gör det svårare att förklara resultatet enbart med någon enskild lokal faktor, exempelvis bördighet.
Samtidigt får man det man mäter. Om vi bara mäter volymtillväxt riskerar vi att missa andra egenskaper som har betydelse för skogens långsiktiga funktion och ekonomi. Min utgångspunkt är att välfungerande ekosystemprocesser över tid kan ge en skog som kräver mindre arbete och färre insatsmedel, samtidigt som den producerar tillräckligt goda volymer för ekonomisk avkastning. Då är det i större utsträckning ekosystemprocesserna som gör arbetet åt mig.
Badger skrev:Vad är egentligen bördighet? Hur skapas bördig mark? Vad är jord?
Den bördiga jord vi odlar i idag är resultatet av ungefär 3,5 miljarder års samspel mellan geologi och biologiskt liv. Redan för omkring 3,8–3,5 miljarder år sedan började de första bakterierna kolonisera jordens bergytor. De utsöndrade organiska syror som påskyndade vittringen av berg och frigjorde mineraler som fosfor, kalium, magnesium och kalcium. När bakterierna dog bildade de det första organiska materialet som blandades med de vittrade mineralerna. För omkring 2,7 miljarder år sedan utvecklade cyanobakterier fotosyntesen. Med hjälp av solens energi började de omvandla koldioxid och vatten till organiskt material samtidigt som de frigjorde syre. Detta ökade den biologiska produktionen kraftigt och skapade förutsättningar för fler livsformer och effektivare markbildning.
När svampar utvecklades på land för omkring 500–450 miljoner år sedan blev processen betydligt snabbare. Svamparnas hyfer trängde in i sprickor i berget, utsöndrade organiska syror och samverkade senare med växternas rötter i mykorrhiza. Tillsammans med bakterier bröt de ned dött organiskt material, återförde näringsämnen till marken och byggde successivt upp humus. Växter, svampar, bakterier och markdjur bildade därmed ett kretslopp där mineraljord och organiskt material blandades till en allt tjockare och mer bördig matjord.
Den biologiska mångfalden i marken är avgörande för hur effektiv denna process är. Olika bakterier och svampar har specialiserat sig på olika uppgifter: vissa vittrar mineral, andra bryter ned cellulosa eller lignin, andra frigör kväve eller fosfor, och ytterligare andra lever i symbios med växter och förbättrar deras näringsupptag. Ju större mångfald av mikroorganismer, desto fler av dessa funktioner kan utföras samtidigt och desto stabilare blir näringskretsloppet. Därför leder en artrik mark i allmänhet till snabbare nedbrytning, effektivare näringsomsättning och en högre långsiktig markbördighet än en mark med låg biologisk mångfald.
Frågan är vad vi menar med bördighet. FAO beskriver markbördighet som markens förmåga att försörja växterna med näring och samtidigt ge gynnsamma kemiska, fysikaliska och biologiska förhållanden. Bördighet är alltså inte bara något platsen har från början, utan något som också kan påverkas av växterna, marklivet och hur marken brukas.
Därför blir det för enkelt att säga att högre produktion visar att marken redan var bördigare. Det kan vara en del av förklaringen, men beståndets sammansättning kan också ha påverkat både marken och produktionen.
Studien bygger dessutom på 74 563 skogsytor fördelade över 35 ekoregioner, och sambandet återkom i omkring 77 procent av regionerna. Det bevisar inte vad som är orsak och verkan, men mängden observationer och variationen mellan platserna gör det svårare att förklara resultatet enbart med någon enskild lokal faktor, exempelvis bördighet.
Samtidigt får man det man mäter. Om vi bara mäter volymtillväxt riskerar vi att missa andra egenskaper som har betydelse för skogens långsiktiga funktion och ekonomi. Min utgångspunkt är att välfungerande ekosystemprocesser över tid kan ge en skog som kräver mindre arbete och färre insatsmedel, samtidigt som den producerar tillräckligt goda volymer för ekonomisk avkastning. Då är det i större utsträckning ekosystemprocesserna som gör arbetet åt mig.
//Christian Dahlqvist
youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com
youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com
TS
Idag, 07:56#913994Hur bördig en åker är mäts med grödan man odlar, hur mycket den producerar, och i skog mäter man hur mycket träden växer.
Alltså, en marks bördighet mäts med hur mycket det växer, dvs produktionen. Därför kan man inte se hur produktionen påverkas av nånting alls om man inte samtidigt neutraliserar effekten av skillnader i bördighet.
I jordbruk gör man det genom att provodla det man vill testa på många olika åkrar med olika bördighet (känd från tidigare odling) och dessutom provodla på många delytor inom varje åker för att neutralisera lokal variation i bördighet. Man måste göra likadant i skogliga experiment.
Detta lärs ut på kurser i försöksplanering. Om man inte kan göra en korrekt försöksutläggning så måste man använda nån genväg, som att anta att produktionen just nu är ett mått på bördigheten. Det man aldrig kan göra är att bortse från bördigheten, som dom gör i denna studie, och tro att man statistiskt kan neutralisera den utan att veta vad som styr bördigheten, och det vet vi aldrig.
Många ytor spridda över stor areal gör bara att du får mer okontrollerad variation som inte kan förklaras, om man inte använder produktionen som ett mått på bördighet.
Studien visar alltså bara att det i genomsnitt är fler arter på bördigare mark, och det visste vi redan (regnskog kontra fjällbjörkskog).
Alltså, en marks bördighet mäts med hur mycket det växer, dvs produktionen. Därför kan man inte se hur produktionen påverkas av nånting alls om man inte samtidigt neutraliserar effekten av skillnader i bördighet.
I jordbruk gör man det genom att provodla det man vill testa på många olika åkrar med olika bördighet (känd från tidigare odling) och dessutom provodla på många delytor inom varje åker för att neutralisera lokal variation i bördighet. Man måste göra likadant i skogliga experiment.
Detta lärs ut på kurser i försöksplanering. Om man inte kan göra en korrekt försöksutläggning så måste man använda nån genväg, som att anta att produktionen just nu är ett mått på bördigheten. Det man aldrig kan göra är att bortse från bördigheten, som dom gör i denna studie, och tro att man statistiskt kan neutralisera den utan att veta vad som styr bördigheten, och det vet vi aldrig.
Många ytor spridda över stor areal gör bara att du får mer okontrollerad variation som inte kan förklaras, om man inte använder produktionen som ett mått på bördighet.
Studien visar alltså bara att det i genomsnitt är fler arter på bördigare mark, och det visste vi redan (regnskog kontra fjällbjörkskog).
Re: Skogforsk: Hyggesfritt skogsbruk 1 - ett gemensamt läran
Idag, 09:20#913999
Jag tror att vi tittar på skogen genom olika glasögon.
Jag har också tittat på samma syntavla och sett de stora bokstäverna tydligt. Det suddiga längre ner har jag länge inte brytt mig särskilt mycket om.
Sedan har jag bytt glasögon, och då framträder en annan bild. Jag ser solenergin som genom fotosyntesen förs in i systemet. Växterna använder energin för att producera glukos, där energi lagras kemiskt och kan användas även när solen inte lyser. En del av detta kol förs vidare genom rötterna till svampar och andra mikroorganismer, som i sin tur deltar i växternas näringsförsörjning och i markens övriga processer.
Där hoppas jag att du har fått en klarare bild också, eftersom du påstått motsatsen.
Bilden är fortfarande inte helt skarp. Därför försöker jag intresserat prova andra styrkor på glasen och förstå fler delar. Mykorrhiza är exempelvis inte en enda sak, utan ett samlingsbegrepp för flera olika typer av symbioser, däribland AM, ECM och ERM.
Eftersom skogen är ett komplext och föränderligt system kommer vi knappast att nå fullständig exakthet genom att isolera en enda faktor. Jag utgår inte från virkesproduktionen som både mått på bördighet och huvudsakligt utfall. Jag ser skogen som ett system där trädslag, rötter, svampar, bakterier, förna, vatten, solljus och näringsomsättning samverkar.
Det gör jag inte för att jag saknar intresse för ekonomi, utan för att jag vill tjäna pengar som skogsägare – inte bara producera största möjliga volym av en standardiserad råvara som någon annan vill köpa så billigt som möjligt. För mig handlar det också om värde per träd och hektar, risk, motståndskraft, flera sortiment och möjligheten att använda skogen på fler sätt.
Att reducera studiens resultat till att bördigare marker har fler arter missar därför systemperspektivet. Det kan mycket väl finnas ståndortsskillnader i materialet, men det gör inte samspelet mellan trädslag och olika mykorrhizastrategier ointressant eller irrelevant för diskussionen om blandskog och hyggesfritt.
Hyggesfritt skogsbruk kan mycket väl bedrivas som en monokultur.
Därför är hyggesfrihet och biologisk eller funktionell mångfald inte samma sak.
Studien är intressant för mig därför att den pekar på att en blandning av trädslag också kan innebära en blandning av funktionella strategier under marken. Det handlar inte bara om fler arter för sakens skull, utan om fler sätt att fånga energi, utnyttja näringsresurser, cirkulera ämnen och skapa ett mer mångsidigt och robust skogssystem.
I slutänden vill jag ha mer pengar i fickan, ett robustare skogsekosystem och mindre behov av insatser från mig som skogsägare.
Lars Lundqvist SLU skrev:Hur bördig en åker är mäts med grödan man odlar, hur mycket den producerar, och i skog mäter man hur mycket träden växer.
Alltså, en marks bördighet mäts med hur mycket det växer, dvs produktionen. Därför kan man inte se hur produktionen påverkas av nånting alls om man inte samtidigt neutraliserar effekten av skillnader i bördighet.
I jordbruk gör man det genom att provodla det man vill testa på många olika åkrar med olika bördighet (känd från tidigare odling) och dessutom provodla på många delytor inom varje åker för att neutralisera lokal variation i bördighet. Man måste göra likadant i skogliga experiment.
Detta lärs ut på kurser i försöksplanering. Om man inte kan göra en korrekt försöksutläggning så måste man använda nån genväg, som att anta att produktionen just nu är ett mått på bördigheten. Det man aldrig kan göra är att bortse från bördigheten, som dom gör i denna studie, och tro att man statistiskt kan neutralisera den utan att veta vad som styr bördigheten, och det vet vi aldrig.
Många ytor spridda över stor areal gör bara att du får mer okontrollerad variation som inte kan förklaras, om man inte använder produktionen som ett mått på bördighet.
Studien visar alltså bara att det i genomsnitt är fler arter på bördigare mark, och det visste vi redan (regnskog kontra fjällbjörkskog).
Jag tror att vi tittar på skogen genom olika glasögon.
Jag har också tittat på samma syntavla och sett de stora bokstäverna tydligt. Det suddiga längre ner har jag länge inte brytt mig särskilt mycket om.
Sedan har jag bytt glasögon, och då framträder en annan bild. Jag ser solenergin som genom fotosyntesen förs in i systemet. Växterna använder energin för att producera glukos, där energi lagras kemiskt och kan användas även när solen inte lyser. En del av detta kol förs vidare genom rötterna till svampar och andra mikroorganismer, som i sin tur deltar i växternas näringsförsörjning och i markens övriga processer.
Där hoppas jag att du har fått en klarare bild också, eftersom du påstått motsatsen.
Bilden är fortfarande inte helt skarp. Därför försöker jag intresserat prova andra styrkor på glasen och förstå fler delar. Mykorrhiza är exempelvis inte en enda sak, utan ett samlingsbegrepp för flera olika typer av symbioser, däribland AM, ECM och ERM.
Eftersom skogen är ett komplext och föränderligt system kommer vi knappast att nå fullständig exakthet genom att isolera en enda faktor. Jag utgår inte från virkesproduktionen som både mått på bördighet och huvudsakligt utfall. Jag ser skogen som ett system där trädslag, rötter, svampar, bakterier, förna, vatten, solljus och näringsomsättning samverkar.
Det gör jag inte för att jag saknar intresse för ekonomi, utan för att jag vill tjäna pengar som skogsägare – inte bara producera största möjliga volym av en standardiserad råvara som någon annan vill köpa så billigt som möjligt. För mig handlar det också om värde per träd och hektar, risk, motståndskraft, flera sortiment och möjligheten att använda skogen på fler sätt.
Att reducera studiens resultat till att bördigare marker har fler arter missar därför systemperspektivet. Det kan mycket väl finnas ståndortsskillnader i materialet, men det gör inte samspelet mellan trädslag och olika mykorrhizastrategier ointressant eller irrelevant för diskussionen om blandskog och hyggesfritt.
Hyggesfritt skogsbruk kan mycket väl bedrivas som en monokultur.
Därför är hyggesfrihet och biologisk eller funktionell mångfald inte samma sak.
Studien är intressant för mig därför att den pekar på att en blandning av trädslag också kan innebära en blandning av funktionella strategier under marken. Det handlar inte bara om fler arter för sakens skull, utan om fler sätt att fånga energi, utnyttja näringsresurser, cirkulera ämnen och skapa ett mer mångsidigt och robust skogssystem.
I slutänden vill jag ha mer pengar i fickan, ett robustare skogsekosystem och mindre behov av insatser från mig som skogsägare.
//Christian Dahlqvist
youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com
youtube.com/sundhult
blogg.sundhult.com
TS
Hej Gäst! Jag heter Fredrik och driver denna sajt. Jag skulle gärna vilja tipsa dig om hur du kan få ut mer av skogsforum. Klicka på de knappar som passar dig här intill (minifönster öppnas).